Det var alltför länge sedan vi ställde till med en "titelfight". Kvällens ugnslax med pepparrotskräm ropar efter fylliga rieslingviner, och något säger oss att just dessa två dricks bäst nu. 2005 gav en perfekt fruktmognad men har i vissa fall inte den där stringensen som ger löften om att hålla riktigt länge. Skruven nästa, varför vänta?
Terra Montosa består som vanligt av "outtakes" från Breuers fyra bergslägen i Rheingau. Inte de allra bästa lotterna, men ett bra genomsnitt av Rüdesheimer Berg och Nonnenberg. Jordmånen består av kvarts och skiffer i vingårdar med perfekt söderläge och runt 60 graders lutning ner mot Rhen.
Würzburger Stein är en av få stora vingårdar som befinner sig inom gränsen för en storstad. Vingården är rejält brant - 30 till 80 grader - med sydlig exponering ovanför floden Main och en jordmån av muschelkalk. Hela 85 hektar gör detta till ett av Tysklands största Einzellagen. Ungefär en tredjedel tillhör Juliusspital.
2005 Georg Breuer Rheingau Riesling Terra Montosa har en ljust gyllene nyans. Doften är utvecklad men måttligt fokuserad, med aromer av torkad tropisk frukt, mandel, sockerdricka, ljusa örter, dill, skaldjur, rostigt kranvatten och nyputsat silver. I munnen får vi en ganska rik, drygt medelfyllig smak med hög fruktmognad, uppskattningsvis 10-12 gram restsocker och en vänligt avrundad syra. Greppet är måttligt bra, men längden bättre. Mineralerna friskar upp med en kvillrande känsla av bikarbonat utan bitterhet. Ett gott och tillfredsställande vin, utan att vara stort. Allra bäst när det släpptes, så drick nu medan syran håller.
2005 Juliusspital Würzburger Stein Riesling Grosses Gewächs är gyllengult i färgen. Doften är väl utvecklad och fint definierad. Här finns feta, smöriga, nötiga och oljiga inslag som för tankarna till både strömming (sic) och skalolja från citron. Frukten förenar rena, druviga drag - lite som färsk gul persika och ananas - med mognadstoner som drar åt burkad frukt, inklusive metallen. Upplevelsen i munnen är rik, mjuk och fyllig med avrundad syra, solmogen druvighet, fin sprits och bra mineraltoner i en fokuserad, intensiv, smått kryddig smak. Ingen jordbitterhet står att finna hur vi än letar. Hela intrycket präglas av elegans och klingande renhet - här får vi en uppvisning av riktigt hög klass. I vår smak var detta som allra bäst vid första smakprovet för tre år sedan, men vinet kan nog utvecklas lite till om man så önskar.
Titelvinnare till laxen blir utan tvekan Würzburger Stein. Till mat behövs fokus och riktning, och här får vi precis vad vi hade hoppats och önskat oss. Kombinationen av fetma, renhet och mineral påminner inte så lite om Bründlmayers 2009 Lamm Grüner Veltliner vi provade igår. Den här versionen av Terra Montosa är både lättgillad och läskande men vi hittar inte definitionen och greppet i ett stort vin.
Puh, skönt med ett styrkebesked från Juliusspital efter den nedslående nollåttan nyligen. Vi får hoppas på nollniorna. Terra Montosa var avgjort ballare i svala 2004 - när Bernhard Breuer fortfarande var i livet - och några nyare årgångar har vi inte smakat av denna cuvée. Har ni?
ps. Första flaskan av 2005 Würzburger Stein GG här. Första testet av 2005 Terra Montosa här.
pps. Vi provar att befria texten från de distraherande poängsiffrorna, och låter dem husera i Cellartracker så länge.
5 kommentarer:
Hmm, får en ju att fundera lite på 2005 och Tyskland. Var det helt enkelt för varmt i Rheingau?
En riesling av TM:s kvalitet, från dessa gårdar borde inte ha så många hack i lasersvärdet redan, va?
I övrigt, jag gillar det där med poängen i cellartracker. Man får ändå poäng, men de skymmer inte läsningen av noten.
Henrik! 05orna kom ju i en rejäl hausse, och visst var det ett varmt år. Vi köpte på oss massor av Breuer och har hittills inte varit besvikna på någon av dem. Men Terra Montosa stod ut, den var såhär mjuk och spätlese-yppig redan från början. Gissningsvis var det de lite senare skördade eller snabbast utvecklade druvorna som gick dit, för de namngivna Berg-vinerna har en bättre fräschör och saknar verkligen inte grepp. Rottland 05 har ju varit en återkommande storfavorit hos oss och vi har många av den kvar, men även de andra tre har vi rätt gott om. TM-05 var däremot sista flaskan, och lasersvärdet var möjligen tillverkat av skumplast så mjukt som det var.
Såhär i efterhand ångrar vi att vi inte köpte fler nollfyror. TM-04 kan man lagra länge!
Vi har snackat fram och tillbaka om poängens vara eller inte. Dels är S rätt ointresserad av att sätta poäng, dels har siffran en olycksalig förmåga att dra blicken till sig i förväg. Och slutligen så är det långtifrån den mest intressanta infallsvinkeln på vin. Det här känns som en bra lösning.
Jag tycker att Juliusspital gör vassare viner än breuer, deras viner blir bara bättre och bättre. Testa gärna 2009:orna som finns i BS, dom är sensationella.
2009 Lump Silvaner Spätlese trocken är fullmatad med både druvkaraktär och mineralkaraktär och Pfülben Riesling Spätlese trocken är en gnistrande ren Riesling med knivskarp frukt och mineral, perfekt balanserad trots att vinet har 14% alkohol. Otroligt prisvärde för båda, 199kr.
Testade även Juliusspital Riesling Auslese 2009 på 50cl flaska som var fantastisk att dricka nu för mig som gillar ung koncentrerad frukt, men det kan givetvis ledigt lagras 10-15 år om man gillar mer mognad och har tålamod.
Kan vara läga att bunkra upp lite 09:or, jag har hört att årets skörd är på väg mot ett totalt missväxtår med tidig botrytis och ruttna omogna druvor.
Hej Anonym, det var både bra och dåliga nyheter.
Breuer har onekligen tappat lite i lyskraft sedan salig Bernhard lämnade in. Det är bara att hoppas Theresa växer i sin roll, för vingårdarna är det ju knappast något fel på. Sen har vi ju det där med priserna...när vi började handla Breuer för ett drygt tiotal år sedan låg bergvinerna på €20-25. Idag vänder vi oss hellre till Josef Leitz som levererar mer pang för pengarna....
Nollåttan av Würzburger Stein GG var ju dock allt annat än sensationell.... vi höll nästan på att tappa hoppet om firman.
Förresten, logga gärna in med pseudonym eller namn när du kommenterar entusiastiskt, så att ingen får för sig att du är ute och astroturfar.
Jag har smakat TM 2007, på plats hos Breuer i Rüdesheim. Jag tyckte den var riktigt bra, och plockade med mig några flaskor hem.
Skicka en kommentar