söndag, maj 01, 2011

Meyer-Näkel Spätburgunder: 2010 & 2009



Planen löd så här: picknick i det gröna, med pastasallad och italienska charkuterier och ett par fjäderlätta röda. Enda problemet var utetemperaturen, så det blev inflykt istället för utflykt. Men såväl barn som vuxna verkade egentligen ganska nöjda med läget. Man ska inte underskatta ett rejält bord när det är matdags.

Det är första gången vi korkar upp en röd tia. Förresten, kan vi kalla dem så? Och tänk hur det ska bli när tonåringarna kommer. Det blir helt klart problem, vad ska man säga? Ikväll jämför vi "fjortonarna" med "trettonarna" - det låter ju inte klokt! Hur ska vi göra? Fredrik Lindström, var är du?

2010 Meyer-Näkel Spätburgunder QbA trocken är gårdens instegsmodell från de yngre stockarna i de enklare lägena, längre ner i sluttningarna där jordmånen är blandad. Man brukar koncentrera musten genom en lätt saignée - ungefär 10-15% av musten går till rosé och blanc de noir. Med en halv grads chaptalisering stannar alkoholen på 13,5%. Det färdigjästa vinet får mogna under fyra-fem månader i traditionella fuder om 1000 liter.

Uppenbarelsen är ljust röd med babyblå reflexer. Doften frisk, skir och purung, bärig som en beaujolais utan skumbanan. Primära lingon och blåbär med ett riv muskotnöt. Här finns massor av charm, men ganska måttligt med pinositet. Smaken är fjäderlätt och läskande med sitt tydliga co2-fräs. Fruktsyran snyggt balanserad mot den lätta frukten och de pyttesmå, silkiga tanninerna. Den pigga lättviktaren gör sig perfekt till ruccolapeston och det italienska kallskurna. Alla runt bordet är klart förtjusta i den busiga bebisen.

2009 Meyer-Näkel Spätburgunder "G" QbA trocken är ett steg upp när det gäller ambitioner och uppfostran. Druvorna har vuxit i en jordmån av skiffer, och "G" kan utläsas som "Gerbstoff" (tanniner) eller "Gebrauchtes barriques" (små ekfat, fyra till sex år gamla). Vinet håller 13,5%. Färgen är klart rikare och tätare. Doften djupare och mer avrundad, med mogen frukt som för tankarna till röda körsbär och skogshallon. I munnen får vi en fylligare och tätare profil med viss intensitet, små men fullmogna tanniner, en antydan till kaffetoner och krydda från faten och fruktsötma från det exceptionella året. Balansen blir stadigare och generösare än instegsvinet, men är inte lika pigg och lekfull. Riktigt gott och lovande vin, men drar inte ned samma spontana ovationer som babyn. Vi spar nollnian till ostarna, där den kommer allra bäst till sin rätt. Två till fyra års lagring är heller ingen dum idé.


Belvini, €12,50 och €15,90. Weingut Meyer-Näkel, €10,80 och €14,50

9 kommentarer:

Italienska viner sa...

Det får bli "fjortisar" och "trettisar".

/Patrik

Finare Vinare sa...

Ett gott förslag, Patrik! Men "sjuttisar" och "artisar" låter ju helt vansinnigt, gör det inte?

Italienska viner sa...

Så så, vi vår tackla problemen allt eftersom de dyker upp. "Femtisar" och "sextisar" är inte heller på något sätt idealiskt. ;-)

/Patrik

Kayaker sa...

Vi har tre år på oss att klura ut en lösning. :-)

Finare Vinare sa...

Förutsatt att vi undviker att snacka om beaujolais nouveau, då har vi bara två och ett halvt. Det känns säkrast att börja klura nu med en gång ;-)

Kayaker sa...

Det är väl ingen här som dricker Beaujolais Nouveau?

KimHartman sa...

Ett-nollor, ett-ettor, ett-tvåor, osv.. Obvious! =)

Finare Vinare sa...

Genialt, Kim! Ska vi börja redan nu, eller får man säga tior, elvor och tolvor? ;-)

Kayaker sa...

Jag var lite inne på samma sak men även om ett-treor och ett-fyror känns "korrekt" så låter det fortfarande lite fånigt. :-)