Gilles Robin på längden och tvären

Norra Rhône har generellt sett hamnat i bakvatten. Smala syrah har tappat taget om marknaden medan feta shiraz dundrar fram. Men precis när det såg som mörkast ut begåvades odlarna i de klassiska appellationerna Crozes-Hermitage, Saint-Josèph, Cornas, Hermitage och Côte-Rôtie med två perfekta årgångar i rad. Frågan är bara vad man menar med perfekt. Den ena är varmfruktig och mer bombastisk, den andra svalare och stramare.

Domaine Gilles Robin hade en hyfsad fot inne på SB från årgång 2001 till 2006. Så vips halkade lilla importfirman Aratus ut ur ordinarie sortimentet och ungefär samtidigt drabbades Boris Iliev av hjärtlig ohälsa. Att köra taxi bidrar numera till försörjningen. Nä kom igen, give the man a break!

Nu har de nya årgångarna just kommit hem. Vi fick en inbjudan att prova nytt och retrospektivt. Jo tack, det ska bli väldigt roligt att återknyta kontakten med Gilles Robins viner. För enkelhetens skull dumpar vi noteringarna rakt av. Lite torftigt kan tyckas, men å andra sidan sakligt.

Vitt 1. Gamla fat, lemon zest, mogen frukt, mineral, päron, källarton/orenhet, rostad valnöt, misstänkt kork. Medelgod syra, intensiv frukt med bra fokus, viss längd, orenhet. Definitivt korkad efter en kvart, ingen ersättare finns. Korrekta flaskor bör vara riktigt lyckade.

2006 Gilles Robin Crozes-Hermitage Blanc 'Les Marelles'

Vitt 2. Gyllengul färg. Mogen doft med honung, bivax, smör, torkad frukt, gul persika, citrus, äpple, vanilj, lakritsbåtar. Utvecklad, smörig, bivaxfet smak med rik mogen frukt, mjuk spänstig syra, krutrökig finish, rejäl längd med kryddvärme och lakrits. Hög kvalitet, tveklös klass, elegant mognadsutveckling. Gott som tusan. Påfyllning, tack.

2006 Alain Graillot Crozes-Hermitage Blanc

Vitt 3. Ung mineralisk doft, grönt aromatisk med gurka och päron, lite ylle, fisk- och skaldjursdisk, rakt av nyöppnad tonfiskburk enligt P. Aromatiskt pärongrön smak med mjuk syra, viss fetma, fruktsötma, lakrits och anis i eftersmaken. Påminner lite om silvaner. Ännu alltför ung, men tycks sakna ryggrad och har problem med balansen. Tveksam framtid.

2010 Gilles Robin Crozes-Hermitage Blanc 'Les Marelles'

Rött 1. Purung doft av mosade skogsbär, smoothie, malolaktisk a-fil, sötlakrits och syltad ingefära. Lättare medelfyllig smak med frisk syra och helt primär frukt. Måttliga tanniner, lite vresiga fortfarande. Inga som helst tecken på ek. Hyggligt rättframt bistro-vin. Enklast i flighten. Gissningsvis är det 2010 Papillon.

2010 Gilles Robin Crozes-Hermitage Papillon

Rött 2. Komplex doft av tjärpastill, rökt korv, viol, lagerblad, geranium och lakrits. Återhållen frukt. Antydan till röda äpplen och volatila toner. Liten puff av stearin och utbränt ljus. Frisk och stram smak, smått snipig frukt, vissa tanniner, aningen kärv och grinig i dagsläget, något gles avslutning. Inte särskilt behagligt att dricka, tycks vara i en knepig mellanfas just nu. Nollsju?

2007 Gilles Robin Crozes-Hermitage Papillon

Rött 3. Parfymerad småsöt björnbärsfrukt, tjärpastiller, lakrits, havssälta, gott om lufttorkat kött. Blommig med rosor och violer, Graillot? Doftar yngre och fruktigare än förra glaset. Även i smaken parfymerad frukt, ganska rik tilldelning, bra kropp och rondör, god örtighet, frisk saftig syra som får saliven att spruta. Harmoniskt, jättegott. Men nu blev det svårt med året, kan det verkligen vara 2008 eller 2009?

2006 Gilles Robin Crozes-Hermitage Papillon

Konstigt nog är nollsexan mindre utvecklad nu än de buteljer vi provade/drack förra året. Jäkligt god är den hur som helst.

 

Rött 4. Viss utveckling med varmare toner av plommon och vinbär. Lakrits, undervegetation, friska örter, torkat viltkött. Sötare, varmare frukt än föregående. Utvecklad men frisk smak med god syra som är något lägre än trean och femman, generöst med söt och salt lakrits och väl tilltagen småsöt frukt. Bra intensitet och gott om tanniner att suga på, uppenbart ett varmare år. Skitbra vin i drickvänlig fas.

2005 Gilles Robin Crozes-Hermitage Papillon

Rött 5. Ljusare och varmare färg med viss transparens, aningen disigt, förmodligen ofiltrerat. Väl utvecklad doft med aska, undervegetation, lufttorkat viltkött, välhängd biff, örter, stearin/vax. Friskt syrlig och transparent smak, inget bråk eller beska, nedsmälta tanniner, väl utvecklad och perfekt drickbar nu. Supergott vin och bäst av de fem första.

2001 Gilles Robin Crozes-Hermitage Papillon

Rött 6. Något återhållen doft. Lakrits, ek, granskott, primärfrukt av osöta björnbär med malolaktiska toner, lite fatkrydda och rejält med vaniljstång. Primärfruktig, relativt tät smak med bra syra och tanniner från såväl druva som ek. Eksötma och tydlig vanilj även i smaken. Väl mycket ek i dagsläget, förmodligen ordnar det upp sig med tiden. Unga bär och malolaktiska toner säger 2010. Albéric?

2010 Gilles Robin Crozes-Hermitage Albéric Bouvet

Uppskattad optimal drickfas 2017-2025

Rött 7. Återhållsamt komplex doft. Sötare, varmare och köttigare frukt, sötare ek, lätt rökig och floral med vinbär, syren/viol, stearin, pepparkaksdeg, rostbiff, svartpeppar. Sötfruktig och koncentrerad i munnen (mer än ettan), medelfyllig kropp, kryddig tät mittsmak, något för söt idag, något bläckiga druvtanniner, liten eksötma. Varmfrukt = 2009?

2009 Gilles Robin Crozes-Hermitage Albéric Bouvet

Uppskattad optimal drickfas 2014-2024

Rött 8. Rik doft med tung osöt frukt och viss utveckling. Björnbär, lakrits, tjära, rökta toner, rönnbär, viol. Mer klassisk än sjuan, och mer utvecklad. Rikt fruktig, köttig, tät, tanninrik och kraftfull smak med infattad syra. Verkligt lovande, men ännu alltför ungt. Den som har spar i tre år till. Minst.

2005 Gilles Robin Crozes-Hermitage Albéric Bouvet

Uppskattad optimal drickfas 2015-2030

Rött 9. Återhållsam doft med fullgod utveckling. Fint definierade björnbär och plommon, något nytt ekfat (bittermandel), hoisin-sås, syrener och violer, örter. Frukten känns inte alls syltig. Örtig, syradriven smak med bra rondör. Rik mörk och läskande frukt, viss beska, behagligt örtig kärvhet. Riktigt god. Näst bäst drickbarhet i andrafemman. Örter = 2004?

2003 Gilles Robin Crozes-Hermitage Albéric Bouvet

Har varit ännu bättre i yngre dagar, men krympt ett par storlekar.
Uppskattad optimal drickfas 2006-2020

Rött 10. Mest utvecklat på nosen, med tydligt mogna fattoner. Elegant floral syrahfrukt, pekinganka med hoisin-sås. Granit, sälta, tiramisu, caffé americano. Rökta korvar och viltkött. Harmoniskt välutvecklad smak med sjungande fruktsyra. Transparent och läskande munkänsla, superb drickbarhet! Färdigutvecklat vin, bäst i andrafemman. Klunk-klunk. Bör vara en nolletta.

2001 Gilles Robin Crozes-Hermitage Albéric Bouvet

Rött 11. Primärfruktig doft av söta björnbär, delvis ny ek. Hög fruktmognad med gulorangea stråk som ananas, gul persika och banan. Mineralisk känsla av våta stenar. Fattoner av rostat kaffe. Primärfruktig smak med pigg frisk syra, stram tanninstruktur och litet drag av nyskuren ananas. Stramt som 2010 i munnen medan solmognaden i doften pekar på 2009. 2010 Péalat?

2010 Gilles Robin Saint-Josèph André Péalat

Uppskattad optimal drickfas 2017-2025

Rött 12. Mer ekig doft, fortfarande ung, bastubänk och sälta. Svartpeppar, blomvatten, violer. Alltför mycket ek idag, men i övrigt fin aromatik. Friskt syrlig och intensiv smak med oväntat lätta tanniner, finlemmad kropp, steniga mineraltoner, lakrits och salmiak. Bättre i munnen än på nosen, mycket bra faktiskt. Riktigt fin drickbarhet och tveklös elegans. Svårt att gissa året, det är något knas här, kan det verkligen vara 2009?

2005 Gilles Robin Saint-Josèph André Péalat

Ja! Det är ju den där nollfemman som är så oväntat elegant.
Uppskattad optimal drickfas 2013-2024.

Rött 13. Klassisk norra rhône-sälta på nosen. Torkat viltkött, en del ny ek, pastillfrukt, gummi, örter, lakrits, charkdisk. Mjukt avrundad smak med behagligt frisk syra, bacon/lakritsfetma och mineralsälta. Massor av substans och något torra tanniner, men inget problem som vi ser det. Härligt vin! Det liknar 2006 Péalat men är klart bättre eftersom syran är piggare. Skön utveckling, färdigt att avnjuta. Bäst i sista femman, kvällens clou!

2005 Gilles Robin Crozes-Hermitage Cuvée "1920"

Bästa lotterna, äldsta stockarna. Totalt åtta fat producerade.
Uppskattad optimal drickfas 2012-2022

Rött 14. Tät och primär frukt, eksötma, gummi, bittermandel, söta röda bär som hallon och jordgubbar samt fruktpastiller, svartpeppar, lagerblad. Harmonisk, spänstig, tätfruktig smak med bra syrafräschör. Alldeles utmärkt vin, klart yngre än föregående, behöver tid.

2009 Gilles Robin Crozes-Hermitage Cuvée "1920"

Uppskattad optimal drickfas 2017-2027.

Rött 15. Mycket ungdomlig, superrik doft med körsbär/björnbär åt amaronehållet. Konjaks-smör och lätt volatila toner av hobbylim och ny ek. Ännu en italiensk association dimper ned - La Poja! Smaken är tät och rejält koncentrerad med ung kärvhet och kantiga tanniner, fruktsötma och något eldig finish. Javisst, en tokung La Poja. Man måste vänta minst fem år, men fan vet var detta ska ta vägen.

2009 Gilles Robin Hermitage

Första årgången. Druvorna köper Gilles Robin av Jacques Grange på Maison Delas, de kommer från Les Bessards. Uppskattad optimal drickfas 2019-2030.

När det var dags att hyfsa slattarna vände vi oss spontant till "enkla" Papillon. Den är framförallt avsedd för omedelbar konsumtion och säljs faktiskt på 10-litersbox till närliggande bistroer. Men det är alldeles uppenbart att vinet dricks för tidigt. Fasen vad skönt att klunka oekad syrah som fått lagom mognad! Vi avslutade kvällen med 06, 05 och 01 av fjärilsvinet.

Det är alltså Aratus som importerar. Vinerna köps i första hand via privatimport, men vissa kommer att läggas ut i BS framöver.

Priser:

2010 Papillon - 147 kr
2010 Les Marelles - 179 kr
09/10 Albéric Bouvet - 185 kr
2006 André Péalat - 225 kr, BS
2009 Cuvée "1920" - 365 kr
2009 Hermitage - 520 kr

ps. Läs våra noteringar februari 2011.