tisdag, maj 10, 2011

Rheingau med Munskänkarna




2009 Schloss Johannisberg Riesling QbA Trocken (86)

2008 Kloster Eberbach Rauenthaler Baiken Riesling Kabinett trocken (87)

2009 Langwerth von Simmern Hattenheimer Mannberg Riesling Erstes Gewächs (90)

2009 Schloss Vollrads Riesling Erstes Gewächs (88)

2009 Schloss Schönborn Erbacher Marcobrunn Riesling Spätlese (90)

1989 Kloster Eberbach Steinberger Riesling Spätlese (85-86)

1998 Josef Leitz Rüdesheimer Berg Rottland Riesling Auslese (91-92)

2010 Robert Weil Kiedricher Gräfenberg Riesling Auslese (89-90+??)

7 kommentarer:

EManul sa...

Jag har visserligen väldigt dåligt med referenser, men jag gillade verkligen Eberbachs Spätelse -89 (för det var väl den som såldes på SB nyss?) och känner inte alls igen mig i era beskrivningar. Jag tycker mig minnas fin tropisk frukt och oväntad spänst.
Kan det skilja mycket på olika flaskor här? Annars måste möglet på korken ha orsakat viss sinnesförvirring hos mig.

Finare Vinare sa...

Visst var det Steinberger som såldes på SB i våras. Av de två syskonvinerna från -89 tycker vi att Schlossberg var flera snäpp bättre. När det gäller Steinberger blir det mer uppenbart varför Kloster Eberbach ville göra sig av med partiet. Ja, enligt provningsledare Toftling var det ju till och med tal om att kassera det "utgångna" vinet, innan det räddades av svenskarna.

Nog fanns det tropisk frukt (delvis burkad) men också rätt gott om barrskogiga, kräftspadiga och småskitiga toner. Mittsmaken visade tydliga tecken glesna ut och syran var knappast särskilt pigg längre. Den allmänna känslan av långt gången mognad är väl vinets starkaste kort om man gillar sådant. Flaskvariation förekommer säkert, men ungefär såhär har vi uppfattat vinet tre gånger nu.
85 = very good är trots allt ett hyggligt betyg ...

Nick Shay sa...

Tar tacksamt emot noter på Schlossberg 2001:an. Har några sådana som jag tror gått över kullen på riktigt. Så det vore bra att veta vad man har att förvänta sig.

Emanul sa...

Ja, Schlossberg verkade bättre, men det fåtalet flaskor försvann för snabbt för mig. Mina referenser är som sagt begränsade och jag får väl glädja mig åt att jag kan ha större upplevelser att se fram emot då.

Tack för en mycket bra blogg för övrigt.

Anonym sa...

har ni testat 2009 Rüdesheimer Berg Kaisersteinfels från Leitz, såg b.la att Gary w gav den högre betyg än Schlossberg, 94p mot 93. Skulle vara kul att höra vad ni tyckte om de båda.

/Johan

Nick Shay sa...

Och om ni svarar på Johans fråga så tar jag gärna emot en kort notering på Breuers Schlossberg 2001:an (sorry att jag tjatar).

Finare Vinare sa...

Johan - Leitz Kaisersteinfels är betydligt fruktigare och mer öppet nu som ungt, dessutom med en märkbar restsötma på kanske 12 gram för att understryka fruktigheten. Päron/piggelin-toner finns absolut där, om man är känslig mot sådana. Det, och restsötman, gör att vi vill lagra vinet minst två år för att sätta allt på plats. Vi har inte haft tillfälle att jämföra dem samtidigt, men vi uppfattade Schlossberg som mer komplext i sin aromatik. Ett underbart vin, snäppet bättre om vi måste välja.

I jämförelse är Breuers Schlossberg mycket mer återhållsamt i sin fruktighet - ananas, passion, aprikos, citrus - med mer betoning på flintrök och andra mineraltoner. I munnen är det kvaliteter som balans, struktur och flerdimensionalitet man tänker på. Stilen är stramare, mer syradriven och mer knuten. I längden gissar vi att det är Breuers vin som har bäst potential, men vem vet. Här är det snarare förlösning av alla aromer man väntar på med tiden. Minst fyra års väntan rekommenderas (jämför gärna med de nollfemmor vi drack i påskas - Schlossberg "färdig", Nonnenberg behöver mer tid).

Nick - 2001 Schlossberg var inte oväntat suveränt god (liksom de andra nollettorna). Flintrökiga, snudd på brandrökiga mineraltoner, aromer av äppelpaj och lemon zest. Mycket stor, bred och djup smak med viss efterbeska (som inte alls fanns i nollfemman, varför vi fascinerades ännu mer av den).

Ingen av nollettorna visade några som helst trötthetstecken. Mest utvecklad var Roseneck.
Rottland doftade som en hel havsstrand, med musselskal, tång och salt. Strålande intensitet och balans frukt/syra i det vinet (en återkommande favorit hemma hos oss).