2010 Riesling GB Sauvage
2009 Berg Roseneck Riesling
2009 Berg Rottland Riesling
2009 Berg Schlossberg Riesling
2009 Rauenthaler Nonnenberg Riesling
2008 Terra Montosa Riesling
2009 Orleans
2001 Orleans
2001 Berg Roseneck Riesling
2001 Berg Rottland Riesling
2001 Berg Schlossberg Riesling
2001 Rauenthaler Nonnenberg Riesling
2001 Rauenthaler Nonnenberg Riesling Auslese
7 kommentarer:
Idel ädel adel runt Theresa Breuer ser jag ;-) Föll vinerna herrarna smaken?
Jag skall låtsas att jag inte är avundsjuk. Det såg ändå inte gott ut, jämfört med bricklunch på Kista Galleria och mineralvatten.
Fingerspritzgefuhl nu din grodätare!
;)
Franko - jo visst är det en glimt av honnörsbordet vi kan beskåda på bilden. Att döma av Hr. Hanzons tal (på tyska) till bordsdamen var han inte alldeles missnöjd med sakernas tillstånd...
Mats - en kokt med dijonsenap på Östermalmstorg kändes som lagom botgöring för synderna till lunch.
Fingerspritzgefühl, jawohl!
Hur var Breuers 2009or jmf med andra ni provat? Och inte minst Terra Montosa 2008 som (oftast) har en lite bättre prislapp? MVH - Vintresserad
2009 är utan tvekan Breuers bästa årgång sedan 2005. Fortfarande galet unga, men väldigt lovande.
Roseneck är mest öppen i dagsläget, Schlossberg mest tredimensionell - kanske bäst - och Nonnenberg mest syrafokuserad, mest långlivad.
2010 Sauvage är tillbaka i högform efter några svajiga år. Rent, mineraliskt och drivet av hög syra.
Liksom på sortimentsprovningen för ett par månader sedan är 2008 Terra Montosa ganska utvecklad jämfört med nollåttor av bergvinerna. Aromer av lime, petroleum och gummi i en smått aussie-liknande tappning.
Vi svarar på Johans och Nicks frågor här också:
Johan - Leitz Kaisersteinfels är betydligt fruktigare och mer öppet nu som ungt, dessutom med en märkbar restsötma på kanske 12 gram för att understryka fruktigheten. Päron/piggelin-toner finns absolut där, om man är känslig mot sådana. Det, och restsötman, gör att vi vill lagra vinet minst två år för att sätta allt på plats. Vi har inte haft tillfälle att jämföra dem samtidigt, men vi uppfattade Schlossberg som mer komplext i sin aromatik. Ett underbart vin, snäppet bättre om vi måste välja.
I jämförelse är Breuers Schlossberg mycket mer återhållsamt i sin fruktighet - ananas, passion, aprikos, citrus - med mer betoning på flintrök och andra mineraltoner. I munnen är det kvaliteter som balans, struktur och flerdimensionalitet man tänker på. Stilen är stramare, mer syradriven och mer knuten. I längden gissar vi att det är Breuers vin som har bäst potential, men vem vet. Här är det snarare förlösning av alla aromer man väntar på med tiden. Minst fyra års väntan rekommenderas (jämför gärna med de nollfemmor vi drack i påskas - Schlossberg "färdig", Nonnenberg behöver mer tid).
Nick - 2001 Schlossberg var inte oväntat suveränt god (liksom de andra nollettorna). Flintrökiga, snudd på brandrökiga mineraltoner, aromer av äppelpaj och lemon zest. Mycket stor, bred och djup smak med viss efterbeska (som inte alls fanns i nollfemman, varför vi fascinerades ännu mer av den).
Ingen av nollettorna visade några som helst trötthetstecken. Mest utvecklad var Roseneck.
Rottland doftade som en hel havsstrand, med musselskal, tång och salt. Strålande intensitet och balans frukt/syra i det vinet (Rottland är en återkommande favorit hemma hos oss).
Skicka en kommentar