Ur den tyska ordboken: "Ungeheuer - oerhörd, enorm, jättelik, oändlig".
2010 Reichsrat von Buhl Ungeheuer Riesling GG gör skäl för alla dessa adjektiv. Utseendet i glaset är ljus gulmetall med hög lyster. Doften är tät och koncentrerad med toner av citronskal, mässing, stål, gul kiwi, persikokärna, mandel, örter och sten. Nästan kusligt mineralisk!
Även smaken är oerhört mineralisk, likt kall metall med visslande höga citrussyror och faktiskt - mogen frukt. Greppet är bergfast, syrafokus knivskarpt, och avslutningen ihållande metallisk med en lätt kryddighet och sälta i de avslutande mineraltonerna (13%). Tänk er extremskidåkning och eller någon annan extremsport översatt till vin. Tänk er en adrenalin-injektion rakt in i centrala nervsystemet.
Med bortåt elva gram syror är det här fullständigt kompromisslöst - riesling dragen till sin yttersta spets. White light, white heat.
S: fantastiskt vin, precis min stil. Mmm, det är lätt att instämma. Och tillägga: enorm potential.
Weingut Reichsrat von Buhl, €30. Går bra att DHL-beställa till Sverige.
ps. Dag två: lite mer av persikospad, ananaspastill, nötter och kryddor i doften - en sneak preview på hur aromerna kommer att utvecklas. Smaken domineras fortfarande av gårdagens supertajta citrussyror. Skönt fräs, man känner att man lever.
2 kommentarer:
WTF! Först Syraskallar och nu en kokain- och Velvetreferens. Första gången jag läser en vinrecension som jämför Riesling med 'den snabba vitablixten', som gamle William Bourroughs kallade marchpulvret. Kalla in Björn Fries. Det här kan sluta illa!
har ni fått någon favo av alla provade rieslingar?
Dönnhoff? Emerich?
provat någon 09 mot 2010, av samma vin?
Vilken årgång är bäst, endel tycker 2010 är än bättre....
/Johan
Skicka en kommentar