måndag, november 21, 2011
2004 Cerbaia Brunello di Montalcino
Jahaja, snorbillig brunello. Sådana bör man närma sig med stor försiktighet, åtminstone om man skulle råka stöta på dem vid tilbudspallen i en dansk supermarked. Men nu råkar avsändaren vara en välbekant romare i Köpenhamns norra förorter, och då finns det skäl att lystra. Så var också Gary Vee riktigt förtjust över nollettan för fem år sedan, och hans intryck på WLTV stämde rätt ofta med våra.
Gillar man traditionella doningar så får man sitt redan på nosen. Det här är en ganska mörk historia med fin början till utveckling, och noter av tobak, läder, jord, russin och torkade körsbär. Det är lätt hänt att tankarna far iväg till Taurasi eller Monte Vulture, och några av Montalcinos torkade rosor ser man knappast till.
2004 Cerbaia Brunello di Montalcino är en solid och välstrukturerad skapelse i munnen. Inget modernt fluff - här snackar vi hederligt kraftarbete och mogna, kryddiga druvtanniner. Vinet är på god väg mot mognad, årgången bjuder på sin sedvanliga fräschör, och mineralkänslan skiner igenom fint.
Slutintrycket blir, trots den lätt rustika beskrivningen, hyfsat elegant. Till vår pappardelle ai ragù jobbar vinet föredömligt, och om bordet varit försett med like-knappar hade alla suttit och tryckt med viss frenesi. Att det överhuvudtaget går att köpa så här pass rejäla doningar från en klassisk appellation som BdM säger antagligen både något om de imageproblem man faktiskt har, och om vilken driven vinhandlare Carlo faktiskt är.
Carlo Merolli, 139 kr.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Imageproblemen kanske inte är så få då många Montalcinobönder röstat för att få förnya sig med internationella druvsorter. Kanske borde man istället förnya eller omvärdera smaken hos konsumenten. Tradition, elegans och Sangiovese framför de numer omoderna förnyarna som amerikaniserats med ek och kraftbomber.
http://sentiamo.wordpress.com/2011/10/05/druvornas-krig-i-montalcino/
Tur att röstningen inte gick åt pipan! Men problemet för odlarna kvarstår: vad ska de göra med all cabernet och merlot som de planterade när de ville globalisera sig? Det borde väl gå att ympa om till sangiovese?
Det här borde passa dig, Sarah. Tyvärr är nog nollfyran slutsåld vid det här laget, men det finns/fanns också en 2005 Vigna Cerbaia att köpa för 145 pix ;-)
Tack för tipset :) Snorbilligt dessutom!
Ja, det är bara att sätta på sig gummistövlarna, knäböja framför rankorna och uppgivet ympa för fulla muggar.
Eller, så kommer det en IGT Montalcino inom några år..
Hade Carlo Vigna Cerbaia kvar?
De lär nog inte vilja blanda in sitt ärevördiga namn i IGT-sammanhang. De flesta blandningar buteljeras väl som Sant'Antimo DOC i nuläget?
Ja, det stämmer. De kan göra en Sant'Antimo DOC av de inplanterade Merlot och Cab. Sauv. Även om det finns många IGT-viner av hög kvalitet och prisvärdhet idag.
Visst har han cerbaia 04 kvar...
Skicka en kommentar