onsdag, november 28, 2007

2004 Antinori Tignanello


Efter Wine Spectators listning av detta vin som fjärdeplats på årets hundrabästalista är nyfikenheten väckt. James Suckling tycker också, lite uppseendeväckande, att man gör bäst i att vänta ända till 2012. Vi ska se vad vi tycker om den saken. Druvmixen är som vanligt 80% sangiovese, 15% cabernet sauvignon och 5% cabernet franc. De nya ekfaten får totalsumman att landa på hela 200%. Vi laddar upp med ett block grana padano efter maten och går in för mjuklandning...

2004 Tignanello bjuder på en omedelbar, uttalad och ädelt stallig doftupplevelse som bör få även den mest renläriga bordeauxfreak på fall. Kanske kan man hitta särskilda likheter med pessac-léognan. Här finns helgjuten, tät och tobaksstinn ung frukt av plommon, körsbär och choklad, med klart upphetsande kvaliteter. Smaken är rik och verkligt snyggt balanserad med ihållande längd. Härliga syror och mjuka tanniner. Slank, torr, något "salt" avslutning. Ett perfekt möte halvvägs mellan två vinregioner. Den som längtar efter massor av klassigt médocstuk i sin syrligt goda toscanare behöver inte leta längre. Vinet är helt enkelt kanongott och designat för konsumtion. Drickbarheten är redan på plats, liksom den var i de fina årgångarna 1997 och 1999 när de släpptes. Vi tycker också, faktiskt, att de var som allra bäst redan då. Den lite lättare 96an hade gott om mognadstoner av stall och läder redan 2000. Stilen i Tignanello är ju polerad om man jämför med tuffare viner som Fontalloro och San Martino. Så om man, som vi, gillar en aning av mothugg och massor av ungfruktig jupiterkraft, är det bara att greppa korkskruven, vrida om och dra. Annars går det förmodligen fint att lagra fem år för att få mer utveckling.

2004 Tignanello Toscana IGT (Marchesi Antinori, San Casciano, Firenze, Toscana)

7 kommentarer:

Frankofilen sa...

Suckling är nog inte ensam om att förespråka minst fem års lagring innan man korkar upp. Toscana och lagring känns mera snurrigt än någonsin efter senaste tidens diskussioner. Det har också varit inlägg på både amerikanska och danska fora där bla nittiosjuorna varit döda, återuppståndna och mumifierade om vartannat. Likaså har man diskuterat Felsinas "svåra" viner där flera ansåg att de behöver minst tio år vilket mottsägs av min egen upplevelse av 2001 Rancia tex. Och nu den här spännande läsningen om ett vin som låter som helt i min smak nu men med ett större julmustfrågetecken för 2012. Det finns ju gott om besvikna TN's för 1997 Tignanello som exempel. Åtminstone bör man nog öppna någon av sina flaskor ung för att ha ett utgångsläge (och möjlighet att sörja den tid som gått om det blir nit senare ;-)

PS. På Stan var väl ovanligt läsvärd idag? Snyggt reportage!

Henrik sa...

Jag tänkte köpa ett par 2004:or för att komplettera min enda 2003:a - slut just nu. Listad i ordinarie sortiment och kanske kommer tillbaka.
När jag läser det här blir jag otroligt sugen på att strunta i 2009 och klämma 2003:an nu.
Galloni på WA föreslår 2007-2018 för 2003 och pratar om silky tannins, licorice, floral scent och annat så det bara vattnas i munnen.
Er recension av 2004 bidrar till min känsla av längtan efter korkskruven i min hand - men, så får man korkskruvsångest...
Gaah, vad det är frustrerande i bland med vin, lagring och drinking windows.
I alla fall när man bara har en stackars flaska.

finare & vinare sa...

Ser man på, kör så det ryker! Jovisst är Finare på vift i tidningen...

Felsinas svåra viner... ja det måste vara Fontalloro man menar då, för den behöver verkligen tid. Rancia är dock, enligt vår erfarenhet, snabb att mogna. Och 97an var den första som visade tecken på att bli för mjuk och falla samman. Så den lådan tog vi bland de första av alla 97orna.

2004 Tignanello redan slut! Vi får hoppas att det kommer in fler. Medan vi väntar provar vi härnäst Antinoris 2001 Badia a Passignano (BS, 289 kr). 2003 Tignanello är säkert inte fel att dricka redan nu...

Gladivin sa...

Jag förstår att någon av er alltså är den där Justus med känselspret.
Uj uj vad jag är nyfiken på vad ni ska skriva härnäst. Och direkt efter Tignanellon! Pust.

Ruso sa...

Ni har möjligtvis inte testat Tignanello 2005 också?
Jag följer Er fina sajt med stort intresse, även om jag inte kommenterar så ofta.
I kväll firar vi dotter Petra med en Petra 2001 från Toscanakusten.
Det blir premiär för mig. Denna Cab, Merlotblandning har fått 3 glas i Gambero Rosso 2008, dock annan årgång förståss.
Ha det bra!

finare & vinare sa...

Hej Ruso, alltid kul att höra av dig. Nej vi har inte provat 2005 Tignanello - då hade vi garanterat skrivit om det. Men flaskorna står där i butiken och väntar... vi sätter en slant på att det är en dricknu-årgång. Var köpte du Petra Rosso? GR var inte direkt till sig över nollettan.. men strunt i det, fira och ha så kul!

Ruso sa...

Hej!
Nu har vi firat och druckit Petra rosso 2001. Jag var så där lagom imponerad. Den hade en ganska hög syra och var eldig i smaken. Långt ifrån en sån fin upplevelse som Isole & Olenas 1999 collezione di Marchi Cabernet Sauvignon levererade nyligen.
vinet var inköpt 2006 i Lucca, c:a 30€. Jag minns inte butikens namn. Det var dock inte Enoteca Vanni som är min favorit.