Slovakien: Strekov 1075

Vår slovakiska vinresa är onekligen full av kontraster. Nere i den sydligaste delen av landet ligger byn Strekov. Här är avståndet till Ungern inte stort mer än en mil, på andra sidan Donau. Det talade språket är ungerska och det syns fler romer bland folket på bygatan.
Vi är på jakt efter Strekov 1075.

Efter en smärre vilsekörning (gatorna har inga namn) hittar vi en oskyltad infart bredvid byns lilla mataffär. Strax befinner vi oss i en grön lantbruksidyll omgiven av gamla lastpallar, en rostig husvagn, och halvfärdiga byggprojekt. Så fort vi klivit ur bilen är vi på en annan plats, med ett annat slags tempo. Eldsjälen Zsolt Zütö tar strax emot och visar oss in i det gamla spannmålsmagasinet.

Hej, vi har klurat ut att du är den enda vinmakaren i hela Slovakien som gör orangevin.

"Så ni känner till det! Vad glad jag blir att ni vet vad det är.

Jag har haft några besökare från Norge, och jag blev överraskad av deras kunskaper om vin, inte minst jämfört med folk häromkring."

Ja, vi har ju inte så mycket vinodling i Norden, och det gör nog att folk vant sig vid att vara nyfikna på andra länder. Man reser mer och provar väldigt skiftande viner.

Så, vad är skillnaden mellan Strekov där vi är nu, och Malokarpatská?

"Det är varmare här, och så har vi en annan typ av jord. Den kan se ut ungefär som den här stenen. Ett slags sedimenterad lera med hög halt av järn och kalk. Mineraliteten slår igenom tydligare här än i Malokarpatská. Mest beror det nog på kalkhalten, jordens pH-värde är mycket högt här, 8,2 till 8,3. Det ger en fin syra som på samma gång känns vänlig.

Det blir en bra balans mellan syror och andra parametrar. Vinrankans rötter uppskattar högt pH eftersom det är bra för mikrofloran nere i jorden. Rötterna samverkar med mikroorganismerna för att ta upp mineral. Min teori är att marken här har ovanligt mycket liv i sig. Smakerna får tydliga mineraltoner, och om man inte filtrerar vinet så upplever man det som väldigt livligt."

Vi har provat en hel del fransoser och italienare i icke-interventionistisk stil, eller naturvin om du så vill. Använder du biodynamisk kompost också?

"Nej, men vi är ekocertifierade sedan tre år och använder överhuvudtaget inga gifter i vingårdarna. Låt oss ta en titt i min källare.

De här ståltankarna använder jag bara för assemblage, för att blanda det färdiga vinet. Till de vita vinerna händer det att jag använder bentonitlera för klarningen, men jag filtrerar aldrig några viner. Och jag använder aldrig äggvita numera. Det är bara att vänta lite längre istället.

I de vinröda plastkaren här utanför har jag ett botrytisvin med 32 NM mustvikt (134 Oechsle) Just nu får det tre-fyra dagars skalkontakt och extraktion, sedan ska jag pressa det. För några dagar sedan hade det 29,5 NM - mustvikten stiger ju längre druvorna ligger i karet. Det blir halvsött eller sött, vi får se. Jag stoppar inte utan det blir som det blir. Harmonin finner sig själv."

"Mina jäsningar är aldrig temperaturkontrollerade utan sköter sig själva i det här rummet, det håller en temperatur på 17 grader. Helt naturliga jäsningar i de där vinröda plastkaren till höger, och de här av rostfritt stål. Vi kan smaka lite på musten av blå Dunaj, den är mitt i jäsningen."

Gärna. Är inte fruktflugorna härinne ett problem?

"De är också en del av naturen. De är inte önskade, men de finns där."

Vi blev just attackerade av en svärm fruktflugor, men vi sa till dem att gå och äta sin kaka istället. Påverkar de smaken på vinet? Ibland när man fått en i glaset känns det så.

"Det får man acceptera."

Ser ut som blåbärssoppa. Tjockt med färg. Doftar som en naturlig cab franc från Loire. 

"Det är inte vin ännu."

Det får man väl ändå säga att det är. Det har frisk syra, det är i stort sett torrt, och det har en underbar josighet och livlighet.

"Ja, alkoholjäsningen är nästan färdig, men den malolaktiska jäsningen återstår. Vi får vänta tre-fyra veckor till."

Vad använder du till lagringen?

"Ungerska fat, flera år gamla, om 225 och 500 liter."

Skönt extrakt och tuggiga tanniner. Rena hälsodrycken.

"De primära aromerna är väldigt fruktiga. Torrextraktet ligger på 34-35."

Det var riktigt högt. Naturvin, får man säga.

"Ja, det har inte fått något svavel ännu. Bara två veckor gammalt."

Jättegott. Och det måste vara ett av de yngsta viner vi någonsin smakat. Ja, igår provade vi muskat moravský som bara var en vecka. Hur mycket alkohol?

"Den är hög."

Det känns inte, det är så mycket annat i vinet.

"Vi kommer att prova en dunaj med 16,5%, men den har kropp, syror och tanniner nog för att att balansera."

Känner du till Frank Cornelissen?

"Cornelissen?"

En belgare som gör vin på Etna i Sicilien. I amfora utan tillsatser. Senaste årgången fick 17% alkohol.

"Jag vill också göra amforavin! För två år sedan var jag i Georgien och blev övertygad."

Cornelissen köper sina amforor från Spanien, de kallas tinaje. Inte lika stora, och billigare. Och de behöver inte täckas invändigt med bivax, det ger en bismak (!) till vinet.

"För tusentals år sedan använde man kåda som konserveringsmedel. "

Och som försegling. Cornelissens vin blev i alla fall sådär koncentrerat på grund av den torra årgången. Var det likadant för dig? Hur mycket alkohol är det här, över fjorton?

"Mer än femton."

Känns inte alls. Det är som att tugga på friska mörka skogsbär.

"Jag mäter egentligen inte alkoholen. Det är inte så viktigt med mätvärden egentligen. Först när man ska sälja.

Efter ett år blir det mer av röda skogsbär. Jag kallar dunaj för "zigenarmusikanten". Han som vill smickra med sin fiol. Vad vill du ha, vad vill du ha? (skratt)

Vi går upp på loftet nu och provar några vita, till att börja med.

Sedan fyra år tillbaks är jag medlem i italienska Vinnatur och har varit med i deras off-mässa på Villa Favorita. Det har varit väldigt inspirerande."

Har du varit på liknande mässor i Frankrike också?

"Nej, aldrig. 

En filmduk. Brukar du visa film häruppe?

"Hehe… nej det blir mest bilder från mina vingårdar, och ibland musikuppträdanden av goda vänner som spelar salsa. Här i Slovakien är det så många som gör vin av inköpt frukt, så jag vill gärna visa bilder från mina egna vinmarker."

Hur många hektar har du?

"Tolv. Vi köper lite extra frukt från kooperativet här i Strekov. Det är inte mer än tio år sedan vi började, så stockarna är fortfarande unga. Byn har 300 hektar vinmark totalt."

Vilka sorter odlar du mest? Topp fem?

"Welschriesling, grüner veltliner, sankt laurent, blaufränkisch. Det är de traditionella sorter som jag vill koncentrera mig på. Sedan har vi också slovakiska sorter som dunaj och devín. Jag experimenterar med chardonnay och rheinriesling och sedan finns det planteringar av portugieser, en gammal sort i området." 

Åh, här står ju våra älsklingar Montevertine! Och där är Bianco Trebez, gott!

"Så ni känner till Princic? Senaste veckan drack jag hans 2002 Bianco Trebez, det är det godaste vita jag någonsin druckit! Helt galet. Sen köpte jag några äldre årgångar, men de var inte riktigt lika bra. Men den här flaskan. Det är mer än vin. Det har lite botrytis som gör något speciellt med syrorna, höjer dem. Josko Gravner berättade för mig. Han skapar små dammar ute i vingårdarna, för att uppmuntra botrytisen."

Du verkar vara väldigt passionerad när det gäller orangevin.

"Jag har några öppnade flaskor också, sedan två eller tre dagar. Vi kan jämföra."

"Det här en welschriesling (rizling vlasský) från en ung vingård om fyra och en halv hektar. Lågt beskurna rankor som står vid varsin stödkäpp av trä. Det är ingen annan i Slovakien som sköter vingården på det historiska sättet."

Det här måste vara en av de varmaste delarna av landet. Har ni mer eller mindre regn än i Malokarpatská?

"Mindre. Det är ett torrt område. 500 mm normalt, och ännu mindre de sista åren."

Vilken fin nos. Welschriesling brukar inte vara så här pass intressant.

"Josko Gravner sa till mig att vlassky är den näst bästa druvan för skalmaceration. Bäst är ribolla. Men just det här vinet har inte haft någon skalkontakt alls."

Får musten någon luftkontakt eller är det en syrefri jäsning?

"Utan syre. Vinet får ligga fem månader på jästfällningen. Lite batonnage för att stabilisera vinet och slippa svavla."

Det har en skön naturlighet, och mogen frukt. En ren och klar stil.

"Det smakar ganska nära hur den färska druvan welschriesling smakar när man äter den."

Alkoholen är åt det högre hållet också, kanske 14-14,5? Men fint integrerad.

"13,7. Vinet fick ingen malolaktisk jäsning, för att bevara syran.

Vi planterade 2008, så det här är andra skörden. 2010 var en dålig årgång, men 2011 var riktigt bra."

Det står här på baksidan att du har svavlat vid flaskningen. 
77 mg/l är åt det lägre hållet, men ändå ganska normalt.

"Inte här i Slovakien (skratt)".

Juraj Zaprazny, som vi besökte igår, använde ungefär samma mängd. Det här vinet har förresten tydliga mineraltoner.

"Ja, det är väldigt glädjande från en så ung vingård. Rankorna är mer generativa än vegetativa. De bryr sig redan om sin avkomma, fast de är så unga."

Du beskär alltså rankorna väldigt lågt.

"30 centimeter vid druvklasarna. Jag tror att det är bra för komplexiteten. Men det finns ingen erfarenhet att gå på här i området, inte heller av de ekologiska sprayer vi använder. Jag är vildhjärnan som är först ut."

Det verkar inte vara några problem att bli av med vinet. Var säljer du mest? 

"Mest i Prag. Och i Bratislava. En del i Budapest. Men vinerna är inte billiga, vi måste ta betalt för det extra arbete vi lägger ner."

Vad tar du för en flaska som den här? 

"€13,50."

Fortfarande billigt, men du är lite dyrare än de andra.

"Ja, allt är hantverk, och vi har köpt och planterat en hel del ny mark. Och så måste jag gräva en ny kall källare framöver, för att kunna lagra vinerna längre och därigenom dra ner på tillsatserna av bentonit och svavel. Temperaturen behöver vara låg och stabil. Det är därför jag använder svavel nu, jag måste nämligen buteljera efter ett år."

Din nuvarande kompromiss låter vettig. Du har kanske inte kontroll på temperaturen i alla transporter heller.

"Min dröm är i alla fall att göra vin helt utan svavel, med två års fatlagring. Som det är nu tycker jag att man känner svavlet."

Inget problem för oss. Vad provar vi nu? Har du någon grüner här uppe? 

"Bara en flaska, som varit öppen för länge."

Hur många olika etiketter gör du? 

"Jag har tre kvalitetsnivåer. Baskvaliteten Corpus, sedan Classic och sist Terroir, som är de allra bästa vinerna. Jag gör dem bara i undantagsfall."

När det står Selection, är det samma sak som Terroir?

"Jaa... högre än Classic, men inte Terroir."

Aha, en hemlig fjärde nivå. Hur ser terroir-etiketten ut då? 

Du måste nog utbilda dina kunder när det gäller de där nivåerna, för det är inte helt enkelt att förstå.

Kan vi få prova din chardonnay? 

"Jo. Och sedan vill jag visa ett par andra welschriesling."

Vi ser verkligen fram mot de röda, efter smakprovet i källaren.

"Det här är Slovakiens första orangevin. Rizling vlassky on the skins."

Det ska bli spännande. Hur lång tid på skalen? 

"Två veckor."

Blir det orange eller gult? 

"Mer gult. Vi häller upp och låter det lufta ett tag. Det är också lite för kallt."

En härlig färg.

"Det är inte filtrerat."

Det doftar skalmacererat alright. Vi brukar tänka på humle. Hedörter. Aprikos. Bivax. Salmiak.

"Jag häller först upp 2011. Jag har bara några flaskor kvar av nollnian, den är slut för övrigt."

Väldigt spännande doft. Riktigt mogen och krämig frukt. Nästan lite smörig, som lemon curd.

"Ett halvår i fat och ett halvår i tank, det här året."

Mmm… wow… runt… rikt… och långt. Man kan känna alkoholen, som en behaglig värme.

"Vi behöver alkoholen, som det är nu. Konsten att utvinna moget extrakt med låg alkohol återstår att lära sig, ute i vingårdarna. I källaren kan vi inte göra något åt det."

Flera odlare säger att deras främsta mål är att aromernas mognad ska komma innan sockermognaden. Det har väl en del med beskärning och lövverk att göra.

"Vi håller fortfarande på att lära oss, när det gäller sådana tekniker. Och det tar tid. Åratal.

Min fru tycker att jag är otålig, men jag vill verkligen hitta en väg till lägre alkoholhalter."

Självklart vill du ha de mogna aromerna också. Balansen känns bra här. Dessutom finns en tydlig struktur, med lättare inslag av tanniner. Riktigt, riktigt fint. Kryddor och en rikedom av gul frukt. Det bästa vita på den här trippen hittills. Vill man gärna dricka igen. 

"Jag har väl sådär fem flaskor kvar..."

Den här grünern, är den gjord utan skalkontakt?

"Direkt pressning. Ingen sedimentering. Jäsning utan temperaturkontroll. Uppfostran på jästfällningen utan batonnage. En mindre dos svavel."

Skönt att slippa hokus-pokus.

"Det bor en vinmakarfamilj i närheten, som alla studerade kemi. De brukar skryta med att de är schamaner (skratt) som vinmakare. De menar att mina viner är oxiderade! Oxiderade!!"

Det har också en rätt tydlig sälta. Så gott när man får mogen gul frukt och mineralsälta ihop. Riktigt fin balans.

"Folk här i Slovakien vill bara ha friskt och fruktigt vitt. Min stil har inte varit så uppskattad tidigare. Folk har brukat säga att jag gör bättre rött än vitt. Det krävs nog en publik som har lite större erfarenhet."

Vi vet ställen där de här vinerna skulle gå åt som smör. 

"Det finns fem flaskor kvar, som sagt (skratt).

Jag besökte Josko Gravner i Oslavje för två år sedan. Då tog jag med mig nollnian och gav till honom i present.

Vi gick omkring ute i hans vingårdar mitt i natten, eftersom jag kom fram så sent. Vi använde strålkastarna från bilarna för att kunna se någonting alls.

Efteråt skickade han mig ett meddelande som sa att det var det bästa vita från Slovakien han någonsin druckit."

Är det någon skillnad mellan 11an och 09an?

"Mest året. 2009 var den första vi gjorde. Glasen får stå och komma upp lite i värme. Jag tycker att welschriesling är den bästa sorten för att göra orangevin. Den har tillräckligt med syra och är neutral aromatiskt sett."

Kanske bästa sättet att använda den sorten? Den är ju inte särdeles intressant med reduktiv modern vinmakning.

"Nej, men från en bra vingård kan den ge viner av god baskvalitet, med bra drickbarhet."

Men din enkla version är fortfarande inte en konventionell welschriesling. Hur blir den med botrytis?

"Inte så bra. För botrytis använder vi aurelius, en rätt ny korsning. Och den slovakiska sorten devín. Den är mer aromatisk. De druvor som är kvar nu ute i vingårdarna har ungefär 20% botrytis.

Vi har etablerat en grupp som heter Autentista Slovakia.  Det finns också Autentista Moravia och Autentista Slovenija. Min dröm är att vi ska bli en centraleuropeisk rörelse, en plattform som försvarar en egen och unik stil. Vi har något gemensamt, särskilt skalmacererade vita. Det vore roligt att få med länder som Kroatien, Ungern och Österrike också."

Så det här är den omtalade Rizling Vlassky "on the skins" från 2009. Hur många veckor låg musten med skalen?

"Två veckor. Det jäste i de här plastkaren. Det var så underbart gott att vi drack det redan under jäsningen, som burciak.

Hur ung är en burciak?

"Der beror på när den hittar balansen. Vanligen fem-sex dagar."

Nollnian är fortfarande lite blyg på nosen, men den har mer honungstoner.

"Den behöver komma upp lite i temperatur."

Mognare frukt, mer aprikos. Mer av kanderad frukt.

"Mustvikten låg på 24 NM (104 Oechsle). Lite animalisk, tycker jag (skratt)."

Lite… men också den där salta känslan, som salt lakrits. Salmiakki, som de säger i FInland.

"Glyccyrhiza… jag kommer inte på om det finns något namn på slovakiska."

Kan man inte köpa det här? I Sverige har vi "hockeybrus", eller åtminstone hade. Det borde ju finnas här i hockeylandet Slovakien också…  ammoniumklorid.

"Vi kallar det björnskit" (skratt).

Det är mer kraft, koncentration rondör och längd i nollnian. Elvan är lite lättare, med högre syra. Om man vill dricka flera glas passar elvan bra.

"Nollnian är mer av ett meditationsvin. Om ett par år kommer nog elvan vara rundare och mer lik nollnian i stilen om den är nu. Jag är glad åt den friska syran, inför framtiden."

Nollnian är imponerande.

"Det är inte ett vin för party, det är ett vin att umgås själv med. Plus en bra bok kanske. Kvinnor brukar inte förstå sig på orangevin."

(går och sätter på en skiva med sammetslika körarrangerade evergreens från 50-talet)

"Devín är inte en så bra druva för att kommunicera jordmånen. Den är så aromatisk, lite som gewurztraminer, ena föräldern. Jag gillar den egentligen inte särskilt mycket, den blir så stor i sin (halv)söta form.

Vi måste tyvärr snart åka vidare till Châtea Belá, annars skulle vi gärna sitta här hela resten av dagen. Långsamma viner, långsam tid.

"Ni kan komma tillbaks efteråt, så provar vi de röda då."

Men jag vill visa er en chardonnay först."

Hur många anställda har du förresten? 

"Tolv kvinnor som arbetar i vingårdarna."

På heltid?

"Från april till oktober.

Dessutom en traktorförare. En källarmästare. Och så en assistent."

Det här vinet påminner lite om det allra första.

"Fem månader på jästfällningen med batonnage. Åtta månader i små använda fat."

Vilken ljuvlig näsa. Så vackert. Blommor och  krämig gul citrus. Vi kommer att tänka på vinmakare i södra Jura som gör chardonnay i gamla fat.

"Ett drickbart vin, och inte så komplicerat. Men man blir inte uttråkad heller."

Vi är så glada att vi kom hit. Det här skulle man kunna dricka varenda dag.

"Ett vin för umgänge. Bäst över de närmaste tre-fyra åren."

Men varför vänta. Hur gamla är faten?

"Tio-tjugo år. Några av dem är två-tre år gamla.

Ingen ekkänsla. Silke i munnen. Massor av smak i mitten.

"Jag kan nog känna lite ek.

Vad kostar det?

"€11,50. Men elvan är slutsåld."

Bäst att ta en bild då. Vi ses nog aldrig igen, vinet. Det smakar ännu bättre när man vet att man aldrig kommer ses igen. Hur många flaskor gör du av varje vin?

"Hela produktionen är på 35 000 flaskor. Från de dryga åtta hektar som är i produktion för tillfället, resten är köpt frukt från kooperativet i Strekov."

Så 2011 var en bra årgång för vita?

"Ja, riktigt bra."

"Nu har vi 2012 Frankovka Modrá Classic från en ung vingård. Det buteljerades för två månader sedan. En ung vingård kan inte få etiketten Terroir, tycker jag."

Hur unga är rankorna?

"De planterades 2008. Första årgången blev 2011. Jag kunde nog ha fått en skörd redan 2010, men året var katastrofalt. 

Det är en mycket bra jord i den här vingården. En brantare sluttning, lite eroderad."

Blaufränkisch är en härlig druvsort.

"Visst är den. Både blaufränkisch och sankt laurent är typiska här. Vi måste basera vår vinmakning på de typiska sorterna. Vilka odlar blaufränkisch? Österrikarna, vi och ungrarna. Det är det vi har gemensamt, och det ska vi bygga på. Den är plastisk nog för att kunna kommunicera jordmånen. Den har en helt egen karaktär med bra syra, bra struktur, och en smått metallisk ton."

Lite örter och kryddor.

"En väldigt trevlig druvsort."

Mmm… helsike vilket gott vin du gör i dina plastkar. Fräschören, syran, de skinande fruktaromerna, den lilla stramheten, mineralsältan."

"Det är ungt. Det här är min röda vän!"

Det känns som om den goda mineralsältan är ett genomgående drag. Kanske har det med din naturliga vinmakning att göra också?

"Det är som jag sa förut, den syra man får med vår basiska jordmån är inte hård, utan frisk och behaglig. Och mineralsältan är ett gemensamt drag för viner härifrån. Det finns ett talesätt: den som inte kan göra bra vin här i Strekov, ska inte pröva någon annanstans heller."

Vi kommer att sakna de här vinerna när vi åker. Precis så här ska unga viner vara. Man kan lätt sänka en flaska på nolltid. Funkar med massor av mat. Lite animaliskt men inte så det stör, bara en sexig nyans.

"Jag blev själv överraskad över hur fint de här unga stockarna presterade. Första årgången var bra, men den här är bättre.

Vi kan jämföra med 2011, från en gammal vingård, ett urval från kooperativet."

Det är en förstås en stor skillnad mot att att odla själv.

"Det ena är ekologiskt, det andra inte. Fast stockarna är fyrtio år gamla."

Det finns en liten bitterhet i 11an som man inte hittar i 12an. Där finns också en klarare syra och renare smaker. Du kan väl sälja en flaska?

"Ja, fast de har ingen riktig etikett ännu."

Spelar ingen roll. Insidan som räknas. Avgörande är väl att du odlar druvorna själv.

"Jag berättar förstås hur jag vill ha det, men det är ändå ett kooperativ. De har femtio hektar, och de gör inte ett lika noggrannt arbete med lövverket. De har tretusen plantor per hektar, vi har femtusen. Vi tar ett kilo druvor per ranka, de tar två. Det gör skillnad. Men 2011 har struktur och borde lagras väl."

Vinet från dina egna druvor kommer nog att vara bättre. Om ett, två, eller tre år.

"Jag lufttorkar min egen skinka med tjock fettkant. Den är perfekt till."

Vore vi importörer skulle vi beställa en pall omgående.

"Jag har tvåtusen flaskor totalt. Jag har inte börjat sälja dem än."

Vi måste rusa nu. Ses igen om några timmar.

-------------------

Jäsande blauer portugieser.

Orangevin i nytt fat, konjakstoner. Njae.

"Ni måste prova det här. En blauer portugieser 2011, den är ovanligt öppen så här tidigt. Det är inte något särskilt komplext vin, utan mer för vardagsdrickande. Portugieser brukade vara folkets enkla dryck från morgon till kväll. Men koncentrationen var hög det här året, 24 NM (104 Oechsle)

Mjukt och smeksamt i munnen.

"Ja, vin är till för att drickas."

13% alkohol?

"13,5. Jag tycker inte att det är så viktigt egentligen."

Lättsamt och älskvärt.

"Det har varit öppet i tre dagar, fast det märks egentligen inte."

Man skulle vilja ha party här på loftet, med goda vänner.

"Ibland bjuder jag hit musiker och vi dricker, spelar och dansar.

Det här är en Sankt Laurent, 2012. Det har ingen etikett än, och så är det lite kallt. Ni kan värma det i handen.

Sankt Laurent är Centraleuropas pinot noir."

De odlar den i Pfalz också, och menar att den kommer därifrån.

"Kanske. Den beter sig som pinot noir i vingården. Hektisk… också i källaren."

Goda örter, och röda körsbär.

"Kärnor från körsbär. Jag tycker att den är elegantare än portugieser. Mer aristokratisk.

En del vinmakare gör vin för tävlingar. Jag gör vin för att dricka."

Syran är klarare och mer fokuserad.

"Vad jag gillar med det här vinet är att det stannar länge i munnen."

Svårt att spotta. Så gott och harmoniskt.

"Folk här i Slovakien har ingen erfarenhet av eleganta viner. De behöver starka och tydliga smaker. Något som hoppar på dem, eftersom de har bråttom. Den här finstämda och eleganta stilen är de inte så vana vid."

Riktigt fint. Det här och frankovkan.

"Vi är ett nordligt land och ska göra eleganta röda viner. Med bra syra och bra balans. Vi hade ett lågt uttag som gav bra koncentration. Man kan få ut 3-4 kilo druvor och då blir det ett väldigt enkelt vin av låg kvalitet. Vanligen tar vi ut ett kilo, men bara ett halvt av den skalmacererade welschrieslingen.

Nu provar vi en 2011 Sankt Laurent."

Mer skog, mer undervegetation, mer komplexitet.

"Fler lager, det här är mer Bach."

Vackert! Men 12an hade sin charm, sin klarhet och renhet i aromerna. Det är mer struktur och krydda här.

"Behöver nog dekanteras. En eller två timmar."

Gör du pinot noir också?

"Ja. Den är i fat nu. Kanske hinner vi smaka den."

Synd att vi har så lite tid. Nästa gång vore det skönt att bara dricka vin och ha kul.

"Här har vi mitt enklaste vin, röd Corpus. Okomplicerad baskvalitet, en cuvée av fyra druvor: alibernet, dunaj, frankovka och sankt laurent."

Schysst billigt vin, med kryddiga svartvinbärssmaker.

"Rätt mycket pressvin här. Det kostar ändå mer än andras basviner. Det handlar om arbetsetik och stolthet, att vara övertygad om att det man gör är bra."

Fortfarande rimligt. Även om du inte lagt pengarna på teknologi (skratt)

"Många vinmakare har inte rätt värdesystem. Gamla vingårdar kräver mycket arbete och det måste få kosta. Att sälja billigt förstör marknaden för kvalitet. Här har vi en 2008 Sankt Laurent."

Härlig utveckling med sous-bois, multnande löv och lakrits. Söta mognadstoner.

"Sankt Laurent mognar lite på samma sätt som pinot noir. Det är svårt att omfatta och kontrollera alla intryck."

En och annan hade nog gissat på pinot noir.

"Ja, men det är svårt att sälja det här vinet i Slovakien. Få känner druvan eller uppskattar den som den förtjänar. Alkoholen är rätt låg, 11,5%. De flesta vill ha alibernet eller dunaj."

Men vi gillar. Ett riktigt intressant vin, dessutom så lent och fint nu.

Ja, det har varit väldigt trivsamt att vara gäster här.

"I Ezstergom har de en festival, jag ska dit ikväll. Kanske hinner ni?"

Vi ska vidare till Mrva & Stanko i Trnava.

"Något starkt innan ni åker?"

Det klarar vi nog inte. Men vi köper väldigt gärna några flaskor. 2012 Frankovka, 2008 Sankt Laurent, 2011 Vlassky on the skins.

"Ni får den slutsålda 2009 med er som present."

Provat:

2012 Rizling Vlasský Na Hlave Classic (Welschriesling) €13,50

2009 Veltlinske Zelené (Grüner Veltliner) Classic €13

2011 Rizling Vlasský Na Supkách ("on the skins")  €18,50

2009 Rizling Vlasský Na Supkách ("on the skins")  €30

2011 Chardonnay Classic €11,50

2012 Frankovka Modrá (Blaufränkisch) Classic €13,50

2011 Frankovka Modrá (Blaufränkisch) Selection €13,50

2011 Modrý Portugal (Blauer Portugieser) Classic €11,50

2012 Svätovavrinecké (Sankt Laurent) Classic €11,50

2011 Svätovavrinecké (Sankt Laurent) Classic €11,50

2012 Cuvée Corpus €9,50

2012 Dunaj Selection €18,50

2008 Svätovavrinecké (Sankt Laurent) Classic  €11,50

2011 Tekvicovy Olej Classic (pumpafröolja)


Läs hela arbetet om Slovakien här.