2x Chidaine: 2011 Vouvray & 2008 Montlouis

Man blir inget annat än själaglad när buteljer från mytomspunna Loire-hantverkare lyckas leta sig fram till det statliga monopolets sommarglesa hyllor, även om besöket är ytterst tillfälligt och enbart gäller vinkällarbutikerna. Trots de här vinernas grundmurat goda rykte har vi missat att prova en enda droppe från François Chidaine fram till dags dato. Låt oss genast se till att ändra på det.

De senaste två decennierna har Chidaine byggt upp en imponerande verksamhet som vuxit till dryga 30 hektar i Montlouis och Vouvray, utifrån några enstaka plättar vid starten 1989. Sedan 2003 är odlingsmetoderna certifierat biodynamiska och den påföljande vinifieringen görs med samma stora respekt för druvmaterialet. Chidaines viner jäser långsamt i kalla källare, i medelstora fat utan tillsatta jäststammar, med lång tid på jästfällningen och försiktiga svaveldoser.

2011 Vouvray Les Argiles har en ren och fin näsa med fokus på ung chenin-frukt. Vi sniffar fram vitblommiga toner som påminner om hägg och liljekonvalj. Det finns ett lockande drag av honung, lite bivax och en ny vaxduk far förbi, men snart är det de fruktiga aromerna som gäller. Mest kvittenäpplen, söta vita hallon, några droppar lime och citron, samt en aning av gröna kulor. Hela korgen serveras i skuggan av en sval kalkstensvägg.

2008 Montlouis Les Choisilles visar upp en helt annan provkarta av doftintryck. Här finns redan en tydlig utveckling som bidrar till det särdeles mångfasetterade intrycket. Vi får en annan sida av saken, ett slags underbar undervegetation där det växer libbsticka (curry!) och karljohanssvamp vid sidan av kvittenfrukten. Dessutom chenin-tobak och lakritsrot. Honung, och aningar av knäck och nötter. Äppelpaj. Kamomill. Mineral. Rakt av fascinerande!

Vouvrayns smak är nästan torr, men inte riktigt. Runt tio gram socker  - det brukar kallas sec tendre i området. Frukten är perfekt druvmogen och rätt intensiv med en smula sötma (vita hallon igen!) och ganska fyllig kropp. Syran är avpassad att balansera på ett vänligt sätt, och efterklangen blir lång och en smula kryddvarm med anstrykning av skaltanniner och sten. Det här är stilistiskt sett mjukare än Huets torra vouvrayer och saknar bitterheten från exempelvis 2011 Le Mont.

Men det är Chidaines Montlouis som golvar oss. Här finns en minst lika lustfylld fruktmognad och nästan samma grad av restsötma, fast den har hunnit integreras bättre och maskeras delvis av en mer distinkt syra. Ändå är munkänslan len som silke, medan smaken har fått en större genomskinlighet. Utvecklingen har kommit en bit på väg, och den nyfödda bebis-frukten har smalnat av. Upplevelsen trippar iväg på lätta fötter och varar nästan löjligt länge. Under tiden babblar vi ord som fokus, elegans, och harmoni.

Galet goda viner båda två! Som läsaren säkert uppfattat vid det här laget, finns det inte mycket som står i vägen för omedelbar njutning. Samtidigt vet ju alla vänner av seriös chenin blanc att det troligen blir än bättre med lagring. Särskilt Les Choisilles är ett vin vi gärna lägger undan.


Lanserades av Riktig Cider via SB 1 augusti, 229 kr och 249 kr.