fredag, augusti 30, 2013
2010 Bret Brothers Pouilly-Fuissé Climat "La Roche"
Maconnais kan i lyckliga stunder leverera fantastisk chardonnay. Det räcker med att kika på marken i de bättre appellationerna för att förstå varför. Jorden är stinn av kalksten och marina fossiler. Backarna nedanför de två dramatiska klippformationerna i Solutré och Vergisson hör till områdets riktiga pärlor.
De tre unga bröderna Bret kompletterar egna vinmarker i Pouilly-Vinzelles - under namnet Domaine La Soufrandière - med inköpt frukt från gamla stockar i närområdet. Etiketten Bret Brothers är alltså ett slags mikro-négociant som har viss koll på vingården, plockar druvorna själva och sköter såväl vinifiering som uppfostran.
I vårt tycke är "La Roche" (de Vergisson) deras bästa vin.
Doften i 2010 Bret Brothers Pouilly-Fuissé Climat "La Roche" står som en frisk bris ur glaset. Här finns mint, kalksten och zestade skal av mogna syditalienska citroner. Någon bergamotte-citron har nog fått hänga med också, och en dutt lemoncurd. En god svart lakritssälta möter de intensivt ljusgula stråken. De använda ekfaten och dess diskreta vaniljtoner är perfekt integrerade och fungerar om en elegant understämma.
I munnen handlar det i stort sett om koncentrerad druvmogen frukt, krispig syra och svalkande sten. Strukturen finns för en längre framtid, det är bra tryck och längd på smaken men ingen upplevd alkoholvärme (som vissa årgångar kan ge i området). Ingen pålagd fatrostning heller. Suverän renhet i uttrycket - supergott att dricka både nu och senare.
Den här gången till en fransk svartkyckling.
Precis så här vill vi väldigt gärna ha våra chardonnayer. Det var onödigt att dra en parallell till Côte de Beaune häromveckan. Maconnais kan stå på egna ben, och det här är Maconnais som bäst.
TM Kvalitetsviner via BS, 299 kr.
Mer om Bret Brothers här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Låter fantastiskt fint, men som så ofta i Bourgogne ligger priset lite för högt för min chansningsbudget.
Provade istället Georges Burrier Pouilly-Fuissé i butikssortimentet för att få en uppfattning, men den hade just lite av den där eldigheten och fick mig inte på fall. Antar att detta är något annat eller?
Ett vanligt misstag hos "chans-köparen" är att plocka på sig det billigare vinet från en given appellation. Smartare att gå för det bästa och acceptera att det kostar mer. Det finns ofta en anledning.
Givetvis är detta något annat ;)
SB tänker förresten likadant som chansaren. De tar det billigaste från ett givet ursprung istället för det bästa.
Jo, jag anade väl det ... :)
Men man vill ju ändå skaffa ett hum innan man börjar bråka med beställningar och då är Burrier vad som finns att tillgå. Så vet jag åtminstone hur det kan vara när det inte är så bra
Skicka en kommentar