2004 Château Belgrave

Ännu ett välkommet släpp inför hela det kommande året och kanske längre än så. Men i den här prisklassen borde ju egentligen bolaget ha ett flertal bordeauxer att välja på, eller hur? Innan det blir verklighet, missa inte fina 2000 Château Clarke i BS. Det är ganska likt kvällens vin, och båda har fått välsignelser av Michel "micro-ox" Rolland. Fördelarna med den genomluftade stilen är att en så här ung bordeaux faktiskt är mer än drickbar inom tre år från skörden.

2004 Château Belgrave doftar stort och givande, med lakrits, ceder, svartavinbär, kaffe, korinter, aning stall, torkad frukt, lagerblad och eucalyptus. Smaken är ungdomlig förstås, rätt stram samtidigt rund och god, snabbmognad med viss sälta och rondör av lakrits och lite bittra örter i slutet. Bra balans i både doft och smak. Framtiden för ett snabbt framdrivet vin ser kanske inte så lång ut, men de närmaste åren är absolut mycket njutbara. Till ostar: brie de meaux och comté.

2004 Château Belgrave Haut-Médoc Cru Classé (Vignobles Dourthe, Saint-Laurent, Haut-Médoc, Bordeaux)

Post scriptum: Så här blev vinet med fyra års lagring.

1995 Château Belgrave

Vi provade 1999 Chateau Belgrave i augusti och gillade den en hel del. I måndags släpptes 1995 och 1998 av samma vin. Klart att man blir nyfiken! Särskilt som 1995 var ett bra år i Bordeaux. Men redan doften gör oss besvikna: tulpan, grön paprika, grumliga fattoner och brist på frisk frukt. Smaken går i samma stil, snipigt med matt frukt och trötta syror och mognadstoner som av grön gammal cabernet franc. Vi förstår nu precis varför slottet dragits med tveksamt renommé. Drickes möjligen till torr slottsstek ackompanjerat av gnäll om att allt var bättre förr.

1995 Château Belgrave Haut-Médoc 5ème Cru Classé

2004 Château Belgrave

Projekt källarrensning fortsätter. En söndagskväll passar fint att avsluta med ett glas medhårs-bordeaux. Druvmixen är 50% cabernet sauvignon, 42% merlot, 5% cabernet franc och 3% petit verdot.
Mer fakta finner du här.

2004 Château Belgrave, Haut-Médoc Cru Classé har en tät, lovande uppsyn, som svart sammet. I nyupphällt glas får vi en aning av stall eller snarare grispiss som vädrar ut snabbt. Därefter noterar vi lagerblad, ceder, malört, och mörk mintchoklad. Faten proffsigt skräddarsydda över mörk svartvinbärsfrukt med några korinter.

Dags att smaka. Det blir omgående plus för struktur i mittsmaken och tillräcklig stoppning i frukten. Munkänslan är silkeslent mörkchokladig med uppfriskande mint, avmätt bittra sensationer, och en grusig, svalkande, läskande eftersmak av behaglig medellängd.

Det här är riktigt trevligt drickgodis. Michel Rollands ande svävar över alltihop, det är ett generöst och samtidigt typiskt vin i polerat utförande, och ekfaten är hanterade med stil och klass. Trots sedvanligt överpris på SB var det ändå ett hyggligt köp för 245 spänn våren 2007, och det finns fortfarande en viss uppsida med lagring. Ännu ett gott argument för 2004 i Bordeaux. Fyra tummar upp.

Tidigare bloggat våren 2007.

ps. Läs också ett tidigt inlägg av Frankofilen och hans alter ego
"sura bordeaux-gubben".

1999 Château Belgrave

Vilket härligt matvin! Stram, torr, seriöst kraftfull, avrundat dov frukt som av björnbär och svarta vinbär, mineralisk, örtig, lakritstonad och snyggt fatad. Vi är rent av imponerade. Det här är en 5ème cru classé i St-Laurent som länge dragits med gammal dålig renommé. Närmaste grannen till öster om diket, i St-Julien, heter Chateau Lagrange. Nuvarande ägarna Dourthe har investerat i skinande nya källare och konsulterat Michel Rolland ("mikrooxidera"). Mixen är 52% cabernet sauvignon, 40% merlot, 5% cabernet franc och 3 % petit verdot. Vi hittade den på Border Shop för ynka 150 DKK. Ikväll äter vi på balkongen: strimlad biff i sås av lök, paprika, noilly prat, tomat, vitlök och örter. Gröna linser, råris och dinkel därtill.

1999 Château Belgrave, Haut-Médoc 5ème Cru Classé (Vignobles Dourthe)

RA: Cabernet, Merlot, Sauvignon Blanc m.fl.

121004 Cabernet, Merlot, Sauvignon Blanc m.fl.  (Åsa W Karlsson)

2009 Thierry Germain Soliterre, Saumur-Champigny (Amka, 109 kr)

2007 Château Belgrave, Haut-Médoc (Vingruppen, 289 kr)

2009 Ernie Els Cabernet Sauvignon, Stellenbosch (Vingruppen, 189 kr)

2009 Mont Gras Reserva Merlot, Colchagua (Vingruppen, 89 kr)

2004 Blankiet Estate Paradise Hills Vineyard Merlot, Napa (Vingruppen, 1195 kr)

2007 François Lurton Alka Carmenere, Colchagua (Vingruppen, 319 kr)

NV   Boutinot South Africa Cape Heights, Western Cape (Primewine, 59 kr)

2011 Tilia Malbec, Mendoza (Vingruppen, 67 kr)

2007 Bodegas Catena Zapata Altamira Nicasia Vineyard (Vingruppen, 319 kr)

2011 Henri Bourgeois Sancerre Les Baronnes (P&S, 159 kr)

2011 Château de Cléray, Muscadet Sèvre et Maine (Stellan Kramer , 62 kr)

2011 Bellingham The Old Orchards Chenin Blanc, Paarl (Fondberg, 79 kr)

2010 Nautilus Estate Sauvignon Blanc, Marlborough (Vingruppen, 149 kr)

2011 Domaine Huët Le Mont Démi-Sec (Vingruppen, 259 kr)

2005 Château Reysson Réserve du Château

Hallelujah! Det skrala utbudet av cru bourgeois i SB:s ordinarie sortiment fick idag ett välbehövligt tillskott. Räknar man i procent handlar det om en ökning med hela 17% eftersom det tidigare fanns totalt sex viner i kategorin. Den här gången är det Vinunic som hört våra böner och plockat hem ännu ett vin ur handelshuset Dourthes portfölj. Château Reysson ligger i Haut-Médoc på gränsen till Saint-Estèphe. Med japanska delägare har slottet under senare tid moderniserats rejält i både vingårdar och källare. Listan på åtgärder känns välbekant: tätare plantering, grönskörd, trimning av lövverket, nytt sorteringsbord, mindre ståltankar, vinifiering av separerade lotter och kallmacererad frukt. Kvällens vin blandar lika delar merlot och cabernet sauvignon och fick 16-19 månader på fat.



2005 Château Reysson Réserve du Château, Haut-Médoc Cru Bourgeois Superieur har gott om färgpigment. Doften är modern och merlotpräglad med lakrits, malört, jord, mintchoklad och mörka plommon som dominerar över de svarta vinbären. Rent och tilltalande. Gott att sniffa på!

När vi smakar bjuds ett schysst bett och driv i den omedelbara frukten. Kroppen är medelfyllig (13%), syran frisk och den rejäla bitterheten mörkchokladig och jordig. Eftersmaken är måttlig, men vinet samspelar utmärkt med kvällens mat: buljongkokt bulgur där vi vänt ner grillade kycklinglårfiléer, fetaost, haricots verts, fräst vitkål och röd paprika - hela klabbet fick sedan gå klart i ugnen. På egen hand blir det lite i lättaste laget och aningen för bittert, även om det smakar bra. Men som matsällskap är det perfekt. En extremt användbar måltidsdryck som levererar ganska precis vad vi hade hoppats på. Lite som en lättare variant av Belgrave, ett annat Dourthe-slott där Michel Rolland konsulterar. Möjligen hade vi förväntat oss lite mer stoppning från 2005, men vinet formligen skriker bordeaux, priset är okej och slutbetyget blir utan tvekan väl godkänt. Kortare lagring ska inte vara något problem, tvärtom. Vi ses gärna igen till passande käk eller en bit brie de meaux. (86-87)

2005 Château Reysson Réserve du Château, Haut-Médoc Cru Bourgeois Superieur (169 kr)

Munskänkarna provar marsnyheter

Marssläppet är späckat med intressanta viner, inte minst rekordmånga rieslingar. Lite förvånande då att Munskänkarnas provning inte riktigt speglar släppets uttalade profil. Här finns istället, i vanlig ordning, lite för alla. Vinerna presenteras parvis med likartade sparringpartners - två vita och elva röda viner. Som vanligt är det lugnt och skönt att sitta ner med vinerna...

Vin nr 1 har en ljusgul färg med gröna inslag. Doften är mycket god, med mogen frukt av bordsdruva, honung och mandelblom. Något aromatisk, men verkligt elegant! Frisk, sötfruktig smak med bra koncentration, karaktär av söta bordsdruvor, lite eldighet och en diskret, aptitlig bitterhet i den långa avslutningen. Charmigt vin! Näst André Rieffels strålande Sylvaner Zotzenberg är detta den godaste silvaner vi hittills smakat. Etiketten är snarlik rieslingen från Würzburger Stein. Vi ångrar plötsligt inte det allra minsta att vi slarvade och felköpte två flaskor i lördags. ...

2006 Würzburger Stein Silvaner Grosses Gewächs (Juliusspital, Würzburg, Franken)

Vin nr 2 har en ljusgul färg. Här finns en mycket läcker rieslingdoft med komplexa skaltoner av olika citrusfrukter ända till pomerans, lite tropiska persikotoner, nässlor och tydliga antydningar, eller ska vi kanske säga löften om, petroleum. Tyvärr är doften bättre än smaken, som är rätt platt, bred och jordig i syrorna, vilka dessutom är aningen åt det låga hållet. Vinet saknar zzing och schpritz - ingen apéritif alltså, men kan bli bra till mat - den får oss hur som helst inte att famla efter plånboken. Vi satsar på en privatimport av Breuers 2005 Terra Montosa istället. Eller någon annan nollfemma, eller vad som helst från Joh. Jos. Prüm...

2006 Hochheimer Hölle Erstes Gewächs Trocken (Franz Künstler, Hochheim, Rheingau)

Vin nr 3 har varmröd, ljusare färg och en klockren doft av tysk simbassäng. Vi gillar doften av trolsk, unken insjö, men klorvatten är mest bara äckligt, som doftupplevelse betraktat. Redan här är det tyvärr kört! Frukten har visst lite körsbär också, men känns osnygg och oren. Smaken är saftig, småsträv och kärv med en smula eldighet och längd. Skit samma, vinet är redan diskvalificerat som odrickbart. Önskas istället ett drickbart vin, köp 2004 Pommard La Chanière, ge det tre dagars luft i flaskan och njut av en småmoget pinotkryddig insjö där några råa köttbitar och rökta korvar simmar omkring. Bara doften räcker länge att sniffa på...

2005 Hochheimer Reichestal Spätburgunder "R" (Franz Künstler, Hochheim, Rheingau)

Vin nr 4 är mörkt varmrött i färgen. Här finns en varm doft med kryddiga, rostade fattoner och en lite bränd känsla. Faten dominerar - det är mindre granskog och mer fat den här gången, jämfört med förra årets nollfyra. Smaken är smakrik, fruktig, kryddig och präglad av eketrä. En otrevlig beska från eken!

2005 Pinot Noir Alte Haide (Weingut Schloss Gobelsburg, Kamptal, Österrike)

Vin nr 5 är mörkt blårött och relativt tätt i färgen. Doften präglas av rostade fat i en fruktig, kryddig stil. Svarta vinbär och björnbär. Det doftar ca 100 kr. Smaken är sämre, ung, lite kärv och billig. Fruktig i stilen, sträv och kort. Ett enkelt vin. 50% garnacha, 50% merlot.

2004 Espelt Vidivi (Espelt Viticultors, Empordà, Spanien)

Vin nr 6 är likaledes mörkt blårött och hyggligt tätt i färgen. Här finns en intressant, mineralisk doft med våt sten och björnbärslik "våt" frukt. Rökiga mineraler, vinbärsblad och örter. Bra, rätt spännande och "terroiristisk" att sniffa på. Smaken är mjuk, fruktig, friskt syrlig och totalt renons på tanniner. Ok smak (inte minst för priset) men den lever inte upp till doften. 100% cabernet sauvignon.

2005 Zillinger Cabernet Sauvignon Sélection (Bioweingut Zillinger, Neusiedlersee, Österrike)

Vin nr 7 har en mörkt vinröd, blåtonad färg, fortfarande knappt genomsiktlig. Fin doft med körsbärstoner, avvägd fatkaraktär och tydlig mineralitet. Det doftar traditionellt, välbalanserat, sydfranskt lagringsvin. Tilltalande! Smaken är rejält tanninsträv och kraftfull med bra frukt och syra - på sitt sätt en rätt komplett smak. Balanserat vin i fyllig stil, men egentligen på tok för ungt att dricka redan nu. Envisas ni, så laga en mustig köttgryta. Lagra! 85% côt noir (malbec), 13% merlot, 2% tannat.

2003 Château Lagrezette Malbec (Domaine Lagrezette, Cahors, Frankrike)

Vin nr 8 är helt opakt! Mörkt blårött och tätt som en vägg. Det ser verkligen omoget ut, men den imponerande färgen utlovar potential. Knuten, mineralisk doft med björnbär, plommon, bittermandel och ek. Ger egentligen inte så mycket ifrån sig idag. Smaken är tufft tannisk, knastertorrt fruktpackad och tät i traditionellt sydvästfransk stil. Svårbedömt eftersom tanniner och örter dominerar idag. Lagra länge. Borde bli bra till slut om man har tålamod, i sådär åtta-tio år. 100% côt noir (malbec).

2004 Château La Reyne L'Excellence (Château La Reyne, Cahors, Frankrike)

Vin nr 9 har en halvmörk, blåröd, något oklar färg. Doften är mineralisk, fruktig med mörka körsbär, björnbär, plommon och massor av örter. Påminner lite om 2001 Graham's LBV = tomatplanta! Bra fruktkoncentration och längd i smaken med tanninkaraktär av kärnor, skal och stjälkar. En uppsjö av olika portugisiska druvor. Ett nja, ändå...

2005 Pintas Character (Wine and Soul, Douro, Portugal)

Vin nr 10 har en mörkare blåröd, tät, klar färg. Djup, god doft av grusmineraler. God, tät, mogen sangiovesefrukt med dyra franska ekfat i typisk toscanastil med kryddor, tobak, choklad och mint. Står som en frisk bris ur glaset! God, fruktig smak med snygga italienska syror och massor av hyggligt dyra ekfatstanniner som tapetserar hela gommen. Det här kan bli en riktigt fin upplevelse till en bistecca fiorentina om några år. Riktigt högklassigt vin! 70% sangiovese, 20% cabernet sauvignon, 20% merlot.

2004 Piaggia Carmignano Riserva (Mauro Vannucci, Carmignano, Toscana)

Vin nr 11 har en varm, mörkt vinröd färg med blåton. Doften är god, kafferostad med svarta vinbär, toner av ceder och örter, mintchoklad, och ett inslag av grispiss. Hyggligt komplex, rätt intressant och med en första antydan till mognad, konstigt nog! Michel Rollands pyttesmå luftbubblor snabbar förstås på utvecklingen... Smaken är behagligt avrundad, mjuk med mörk choklad, torr fruktighet och en lite gles och kort avslutning. Bra, trevlig bordeaux, inte minst med tanke på priset.

2004 Château Belgrave Haut-Médoc Cru Classé (Dourthe Vignobles, Bordeaux)

Vin nr 12 har en ljusare tegelröd färg med lite bruntoner. Här finns en god, lite återhållsam, intressant pauillacdoft med en känsla av av minnen och bleknade foton. Vackert och lite rörande! Cigarrlåda, blommor, mint och ammoniak. Plommon, gleshet, vemod. Smaken är medelfyllig, mjuk och mogen med låga tanniner och liten kraft. En rätt nobel och lite gles pauillac i lättare stil. Utvecklas nog inte mer. Njut vinet till milda kötträtter eller mild brie. Tveksamt prisvärde - det kändes bättre när vi betalade 199 DKK i Puttgarden 2006 än med de 379 kr vi hostade upp i lördags. SB har felaktiskt listat vinet som Haut-Batailley. Vi återkommer snart med en flaskrapport!

1999 Château Batailley Pauillac Cru Classé (Château Batailley, Bordeaux)

Vin nr 13 har en tät, mörkröd färg. Ser ungt ut. Rätt intressant, påtagligt fruktig bordeauxdoft med plommon, korint, örter och mint. Smaken är modernt fruktig, mintig och sträv, helt matkrävande idag. Ekbeska i smaken, men en bifteck frites gör nog susen om det ska drickas snart. Inte värt pengarna i vår smak och rätt synd att öppna före 2012. 65% merlot, 30% cabernet franc och 5 % cabernet sauvignon och malbec.

2004 Virginie de Valandraud Saint-Emilion Grand Cru (Jean-Luc Thunevin, Château Valandraud, Bordeaux)