söndag, december 29, 2013

Årsbästalistan 2013 - Our Wines of the Year


Mellandagarnas vakuum-bubbla är som skapt för att få tid till återblick och sammanfattning. Här gäller det framför allt att minnas och hedra vinupplevelser som betytt något särskilt för oss. Urvalet kan tyckas godtyckligt, men det ligger nog i sakens natur. Inte sällan handlar det om viner som av olika anledningar förblivit obloggade. För att få lite styr på det hela satte vi upp den enkla regeln att endast ett vin från varje månad fick vara med. Den traditionsenliga bildgåtan hittas som vanligt i slutet.

JANUARI: 1982 Château Latour Grand Vin, Pauillac Premier Grand Cru Classé

Hela 1980-talet från Latour på ett bräde, och till hyggligt pris - en vacker tanke som blev verklighet efter flera års inköp och planering. Det aktuella decenniet var väl knappast slottets bästa period, men vi fick en fin stilstudie av toppbordeaux som den kunde smaka förr: elegant och drickvänlig, samtidigt lite grönlätt och snipig. 1986 och 1989 visade bättre druvmognad än de andra åren men det verkligt lysande undantaget var den majestätiska 82:an.



FEBRUARI:  2006 Gianfranco Soldera Brunello di Montalcino Riserva

När man själv får hitta på provningar så blir det gärna som den här. Åtta av de yppersta brunelli från den lika ypperliga årgången 2006, och i så klassiska stilar som möjligt. Det var väl egentligen bara Biondi-Santi som fattades? Åtminstone fyra-fem av vinerna borde förtjäna plats i vilken årssammanfattning som helst, men här är det bara ett som får vara med. Soldera bjöd på en makalös precision och absolut renhet i det sangiovesiska uttrycket. Legendariskt redan, och tänk då moget.





En långfredag när havsisen fortfarande bar och kvicksilvret låg runt noll angjorde vi Sturkö. Omgivningen och sällskapet här får alla viner att smaka lite bättre, så nog får man väga in x-faktorn, men det gäller väl å andra sidan alla vinupplevelser? Denna underbara nolltvåa vetter mer åt elegansen hos Volnay än åt det rustika i Pommard. Det burgundiska uttrycket är helklassiskt och mognadsutvecklingen har nått en första hållplats med åtskilliga stationer kvar. Vi älskar vad den här producenten håller på med, ända ut i den eleganta etiketten.




Sista glaset ut i en provning vi planerat tillsammans med Piemonte-vännen Thomas Ilkjaer, som sedan varsamt och kunnigt ledde hela leken. De flesta buteljer från den kvällen borde ha ett givet utrymme här, men nu är det så grymt ordnat att endast en av dem kan få plats. I hederlig konkurrens med Maria-Teresa Mascarello, Giuseppe Rinaldi och Roberto Conterno var det ändå ingen tvekan om att den gamle räven Bruno Giacosa bjöd på provningens absoluta höjdpunkt. Bäst i år jämsides med Soldera.



MAJ:  1990 Elio Altare Barolo Vigneto Arborina

Silvia Altare besökte Stockholm och ställde skåpet med sin sprudlande charm, sin välartikulerade berättelse och sina superba viner. Den lagom utmognade 90:an visade hur begrepp som traditionellt och modernt blir ganska meningslösa när tiden har gjort sitt med vinet, och terroiren - i det här fallet hemmabanan nedanför gården i Annunziata - får glänsa fullt ut. En sann barolo-klassiker.




Lagom till midsommardagen hade istäcket hunnit lossna ute på Sturkö, och det var upplagt för mera skoj. Kvällen led knappast brist på kandidater till juni månads vinupplevelse, men här måste vi alltså välja ut en av dem. Det var nog själva stunden och elementet av förtrollning som fällde det slutliga avgörandet. Den multnande höstskogen, fruktens dova mörker i den ljusaste av nätter, alla lager av mångtydiga och mystiska intryck, men samtidigt strukturen, spänsten, lyftet och fräschören. Magi, helt enkelt.



JULI:  2002 Domaine Robert Faller & Fils Riesling Grand Cru Geisberg

En rasande stilig uppvisning serverades av Per Warfvinge när han gästade oss i Falsterbo. Allra bäst bland alsace-vinerna var den lagom mogna grand cru-rieslingen från Domaine Faller - ett gott exempel på att mindre kända namn ibland kan överträffa mer berömda. Geisberg i Ribeauvillé är ett av de bästa lägena i hela Alsace, 2002 är som bekant en härlig årgång, och vinet levererar på topp just nu. Den här kvällen gav oss vår tappade tro på Alsace tillbaka.




Det kan, med rätta, tyckas orättvist att juli ska få ha två exempel med. Men när en sydländsk grenache sopar undan varendaste skymt av tvivel på att den är något annat än en komplex mogen bourgogne så förtjänar den faktiskt lite uppmärksamhet. Oerhört mångfasetterat och gott vin. Notera alkoholhalten.




Här är vinet som slutligen övertygade oss om att skalmacererade orangefärgade vita kan aspirera på något mer än drickbarhet, nämligen verklig storhet. Här fanns precision, syrafokus och koncentration. Till helstekt gris, som den kvällen, är det faktiskt svårt att tänka sig bättre. När vi någon månad senare fick dricka 2002 års version av samma vin, som hade utvecklat burgundiska mognadstoner av ankomna jordgubbar och multnande höstskog, var det bara att än en gång kapitulera för en genial vinmakare.



SEPTEMBER:  2010 Radio-Coteau La Neblina Sonoma Coast Pinot Noir

Vårt första möte med La Neblina gick om intet. Bara en illaluktande kork, så var det roliga över. Andra gången gick det desto bättre. Det här måste vara den rakt av godaste transatlantiska pinot vi hittills haft nöjet att bekanta oss med. Frukten är fantastiskt fin, och trotsar beskrivning om man nu inte återigen ska komma dragande med den där korgen av skogshallon, körsbär och tranbär. Faten bidrar med subtila orientkrydderier men håller sig tacksamt ur vägen när det gäller beska. Syrorna skiner kristallklart och smakbalansen är ja, perfekt.



OKTOBER:  1999 E. Guigal Côte-Rôtie Château d'Ampuis

En lika grandios som självklar idé, signerad Vintomas. Varför inte fixa till en vertikalprovning av samtliga (15) versioner som hittills gjorts av Guigals Château d'Ampuis? Inte ens nere i Ampuis lär det höra till vanligheterna, och det var sannerligen en intressant övning. Vi saknade väl det där riktigt côte-rôtie-typiska i en del årgångar, men när det smällde så gjorde det med besked. Den köttiga och närmast baconfeta 99:an gick rakt på såväl ryggmärg som lustcentrum och stal sedan showen med ett par oblyga grepp under bältet.



NOVEMBER:  2010 Domaine de la Romanée-Conti Échézeaux

Det var väl ingen tvekan om grand cru-klassen i glaset, och ursprunget tycktes vara Vosne-Romanée. Portarna till paradiset var uppställda på vid gavel denna kväll och visade upp en förtrollande fresk av pressade blodapelsiner, skogshallon, stensöta och exotiska orientkrydderier. Själva x-faktorn ska förstås inte underskattas här heller - Rara Droppar hade bäddat väl för detta vinösa klimax som varade i timmar alltmedan november övergick i december.

 


DECEMBER:  2011 Frédéric Cossard Puligny-Montrachet 1er Cru Les Folatières

Cossard räknas in bland naturisterna och kör i stort sett utan svavel. Blint var det ändå ingen tvekan om att vi hade klassisk vit bourgogne i glaset, och utan oxidativa toner. En förstaklassens meursault som det verkade, att döma av den krämiga, smått smöriga munkänslan. Den klargula chardonnay-frukten upplevdes ofiltrerat josig - på samma gång elegant och generös med rikliga mängder zestad citron och kalkstensmineral som sig bör. När pilgrimsmusslorna gjorde entré badande i skirat smör lade vinet dit den sista felande pusselbiten.



Årets bildgåta

Vilket land är vi i?
Vad heter regionen?
Vad heter distriktet?
Vilken byappellation?
Vilken druvsort dominerar i vingården?
Vad heter odlaren?

Först in med sex rätta svar vinner unik flaska härifrån:



Gott Nytt År!

20 kommentarer:

castor fiber sa...

Gott nytt år!
Jag drar iväg ett skott:
Frankrike
Bourgogne
Cotes de nuits
Nuits st georges
Pinot Noir
Jean Grivot!

MartinW sa...

Men snälla! Ni gör det för lätt! Den undre tredjedelen av bilden hade räckt! ;)

Italienska viner sa...

Håller med Martin, nästan facepalm-varning. Vill inte spoliera tävlingen i ett så här tidigt skede så låter er andra gissa först. ;)

/Patrik

Henrik sa...

Skott från höften coming right up. Här sätts inga näsor i vädret a la IV inte.
Alltså:
Slovakien.
Malokarpatská.
Modranský vinohradnícky rajón.
Šenkvice.
Alibernet.
Ladislav Šebo/Margita Šebova (Karpatská Perla)

I övrigt, tack för att ni satte ihop programmet så jag fick dricka både Soldera och Giacosa ... Etta och tvåa på min årslista också, oavsett metod för att sätta ihop den. Italien leder loppet över Frankrike stort i år - för på delad tredje plats kommer Rinaldi -06, Pergole Torte -82 och Poggio di Sotto -01 (Tack Ulrik) och -06. Hade jag druckit 2010 St Prefert Charles Giraud hade Frankrike kanske kunnat platsa ... Men okej då, den Comtes -02 som Ulrik bjöd på kan få kliva in på tredje plats också.
Gott nytt år!

Italienska viner sa...

Hmm, Slovakien är habilt gissat. Fast jag tycker att färgen på fönsterluckorna på skjulen och de trehövdade elstolparna skriker Stúrovo (Juznoslovenska) och då är det väl snarare Chateau Belá vi har att göra med? och den dominerande druvsorten bör väl således vara alibernet? Elementärt..?

/Patrik

Henrik sa...

@IV: Ska erkänna att jag inte ens ser några fönsterluckor. Så om jag förlorar mot Stålmannens röntgensyn köper jag det ;-)

Finare Vinare sa...

Härligt att se klipska killar slå sina huvuden ihop! Snygga inpass, men det återstår ännu att spika sex rätt.

Henrik - där kammade du hem en hel serie stilpoäng, inte minst i egenskap av bloggläsare :)

Patrik - din förtrogenhet med slovakiska elstolpars beskaffenhet är förbluffande (för att inte tala om din förmåga att skåda fönsterluckors färgnyans genom täta lövverk) men ditt förslag saknar fortfarande ett namn på by-appellationen och namnet på odlaren.

castor fiber sa...

Satan… Jag gick stenhårt på de lilaröda bokstäverna där man kan se "..IVE.." i alla fall.
Hade kunnat stå Faiveley. Men omgivningen såg ju kanske inte helt typiskt ut för området :)

Italienska viner sa...

Visst ja! Miroslav Petrech och Muzla, drar vi till med, mest för att ha svarat något.

/Patrik

castor fiber sa...

Men du Patrik. Som du säger med Bela, kan ju stämma med texten o Rivel.
Om inte Alibernet så Riesling via mr Muller?

Italienska viner sa...

Eller cab sauv?

/Patrik

Finare Vinare sa...

Nej, nu har ni varit så duktiga - särskilt Patrik förstås - att vi förklarar tävlingen vara avgjord. Druvsorten alibernet är visserligen inte den dominerande i vingården (det är blaufränkisch, hör och häpna) men det är bladen hos alibernet som ger bokstäverna i ordet RIVEL dess uppeseendeväckande röda färg, och det räcker gott.

Bilden är tagen här och den aktuella vingården ligger ett par hundra meter till nordost. I den nordligaste delen av by-appellationen Mužla, i distriktet Stúrovo, I regionen Južnoslovenska, i vinlandet Slovakien. Och Miro Petrech är mycket riktigt mannen som odlar druvor under firmanamnet Rivel.

Den som till äventyrs undrar vad tusan det är vi dillar om kan läsa mer här:

http://vinare.blogspot.se/2013/10/slovakien-chateau-bela.html

Patrik - grattis, nästa gång vi ses är det du som får en extremt rar flaska. Du kommer garanterat att vara ensam om vinet i hela Sverige ;)

Italienska viner sa...

Spännande! Det var registreringsskylten på den blå bilen som gav den sista pusselbiten. ;)

Soldera, Giacosa, Princic och Altare... 2013 var "The big guns" år?

Gott nytt underground-2014 på er alla!

/Patrik

Johannes sa...

Tack för all inspiration 2013. Är banne mig sugen på att lägga en order på ett par Prinčič iaf.

Henrik sa...

Slagen av Superman, alltså ...
Känns något sånär okej ändå med lite stilpoäng - förutom att jag misstänker att Superman nästa år kommer att säga att bildtävlingen är ALLDELES för enkel och lämna den till oss övriga klåpare ;-)
Måste erkänna att jag inte riktigt såg Rivel förrän det sas mig ...
Funderade givetvis på Bela, men gick helt enkelt på den bloggpost - tillsammans med den om Strekov 1075, som förmedlade mest glädje över att vara i Slovakien. Och då gick Bela bort, då Belas claim to fame kommer mer från Egon IV än egna insatser.
Nåväl, det kommer förhoppningsvis nya år - Gott nytt år FV, och inte minst regerande mästaren IV!

Italienska viner sa...

Detsamma, Henrik! Och tack för fint samarbete. Har du någonsin vägarna förbi fagra Göinge skall jag se till att försöka kompensera dig. Kanske du rent av föräras lite kryptonska tips inför nästa års FV-bildgåta. ;)

/Patrik

Herren sa...

Jag gissar på samma som IV...Nä, hade ingen susning, stort att pricka in svaren med hjälp av bilden. Vill bara önska ett Gott Nytt År och tacka för 2013!

Henrik sa...

Göinge here I come. Kan dock tänka mig att dricka något annat än kryptonit ;-)

Henrik sa...

Känner för övrigt att jag måste korrigera mig en aning om tredjeplatsen på Årets lista. Pegau 2009 och 2010 kräver upprättelse och åtminstone en delad tredjeplats.
Vet faktiskt inte vilken som är bäst. 2010 är något stramare, lite mer stadga i syrorna, men 2009 är en hedonistisk dröm utan att på något sätt sakna balans.

Lessrof sa...

Ja, själv fick man verkligen göra allt för att inte komma med de rätta svaren direkt även detta året ;) Lät t o m bli att läsa inlägget tills nu. Mest förvånad att IV nedlät sig till att gissa när det var så enkelt...
Tack både FV o IV för ännu ett år av underhållande, inspirerande vinbloggläsning och ett Gott Nytt!