Hej, kära läsare. Får vi be om ett par minuters interaktion? De här månadsprovningarna är ju faktiskt som gjorda för lite meningsutbyte om vinerna. Så, om ni hunnit prova, välkommen in och tyck. Tack på förhand!
ps. Vintomas var snabb på tangenterna.
10 kommentarer:
Såklart ni får!
Super-)Toskanarna tristas (om än felfria). Cote-Rotie:erna godast. Vidöppna, eleganta och ganska lätta – iaf jämfört med mina egna förväntningar på området. Brukar ni köra med snabbluftning vid dessa provningar eller är det alltid pop’n’pour som gäller?
Alla champagnerna var riktigt bra. Selossen stack ut mindre än vanligt, vilket till viss del såklart beror på sammanhanget. Vad var det för deg-datum (2013)? Provade champagnerna parallellt med de röda vinerna och de var slående hur mycket intrycken skiftade under tiden. Dock var Selosse det vin som först vek ner sig.
Tyckte nog att hela basgänget var behäftat med ett inslag av att vara felfria men inte speciellt intressanta. Möjliga undantag: Jadot, Guidolberto och Les Triotes. Casanova di Neri var kvällens växare, från kantigt ung till komplext balanserad på 15 minuter.. :-)
Champagnerna var en helt annan historia. Egensinniga alla tre, med Selosse som den klara favoriten, speciellt efter en stunds luft.
Har inte druckit just denna utgåvan av Boizel - Joyau de France, men senast jag inmundigade den var jag riktigt besviken. Kanske dålig flaska?
Erik
Såg nu att det var en dum kommentar, årgången jag drack var 1996.
Erik
Hej Torsten
Julestress ? Jeg følger FINARE VINARE for at læse hvad DU mener om vinene.
Læser og skriver gerne også kommentarer fra andre beslægtede sjæle men det er nu engang dine menineger vi er "tifosi" af. Ellers ender det lige som med Parker og Galloni...... Frågan är: hur reducerar man antal af prövningar ? en fælleslidelse hvor den eneste kur er abstinens ! (Bvadr!)
Ja, själva var vi framförallt lite nyfikna på vad läsarna som var med på provningen tyckte...
Carlo, Carlo! Nu, om inte förr, blev vi riktigt julestressade (BVADR!) Och det är nog ingen större risk att FV förvandlas till varken Parker eller Galloni, därtill är den här bloggen alldeles för obetydlig och dessutom odiplomatisk ;)
Så - om vi ska lufta vår högst privata mening, och det är ju det vi ska göra här, så var INGET av de tio första vinerna tillräckligt intressant för att locka in oss i fällan (ungefär som Claes tyckte i den andra kommentaren).
Bichots 2010 Santenay är tyvärr i enklaste och oginaste laget. Jadots 2011 Beaune Clos des Couchereaux är mer seriös, men samtidigt alltför ekig för att passa oss. Årgång 2010, som var den som journalisterna fick prova innan släppet och som var anledningen till att vinet kvalade in från BS, var betydligt bättre. Lite lurigt det där.
2004 Montelciego Rioja GR var stallig/skitig på nosen men vänlig och harmonisk i munnen, inte helt dumt faktiskt i vardagsprisklass. 2005 Castillo Ygay Rioja GRE hade en klassisk doft, men väldigt träiga tanniner som kräver lång tid på rygg för att ordna till sig.
Casanova di Neris 2011 Rosso var väldigt nära att gå hem, onekligen ett välbyggt vin, men blev till slut alltför modernt och varmt/sött i stilen för att passera kassan. Fattois 2008 BdM är mer klassisk, med typiska sangiovese-örter och svart te, och dricks hyfsat bra men når ändå inte riktigt ända fram. Vi rekommenderar istället att kolla upp den nysläppta 2008 Castiglion del Bosco BdM (179 kr) som visade upp en tilltalande rödfruktig stil när vi testade för någon månad sedan.
2010 Casalferro är en modern merlot som i och för sig har en frisk syra men också inställsamt kladdig sötma samt påfallande menlösa tanniner. En stor förändring i stil och tillgänglighet från den överextraherade och överekade nollsexan som idag är i stort sett odrickbar. 2011 Guidalberto bjöd tyvärr på ekbeska och trätanniner som inte landade särskilt bra i vår mun. Lagring kanske kan råda bot på det, men varför chansa?
Vi hade rätt höga förväntningar på de bägge côte-rôtierna, men ingen av dem levde riktigt upp till dem. Les Triotes satsade på violparfymer, blåbär och lakritsfeta fat medan medan Belle Demoiselle gick mer på syror och vitpeppar blandat med amerikansk bourbon vanilla (se Philippe Guigals resonemang om detta). Vi rekommenderar istället att kolla upp de tre 10:orna från traditionella Domaine Levet som släpptes i BS nu i december. Ett par snabba smakprover på franska vindagen upplevdes som lovande.
Nej, vår favorit från den här provningen blir (inte oväntat) Selosse Initial. Årets version är kanske inte lika knäckande som förra årets men ändå riktigt fin, med de typiska hyacinterna på plats, en generös mittsmak och en torr kritig finish. Ännu rikare, med något högre dosage, är Girauds multivintage Fût de Chêne, som hade en slående ton av rågbröd mitt i hela härligheten. Slutligen hade den flaska vi provade av 1989 Boizel en strimma kork, vilket gör att vi får avhålla oss från kommentarer om det vinet.
Till slut måste vi slå en hörna tillbaks i det dansk-italienska målet. Vi har ju redan danska Theis Vine och Otto Suenson som säljer via SB. Så varför inte Carlo Merolli? Du vet att vi saknar vinerna, och så är det någon svensk klåpare som håller på:
http://www.systembolaget.se/73998
http://www.systembolaget.se/72498
Min prisstruktur, den beviseligt lave fast avance, jeg har valgt at køre med og en indfødt aversion for alt unødvendigt bureaukrati, vanskeliggør, for ikke at sige umuliggør, samhandel med SB eller monopolerne i det hele taget.
Men... fear not: fra søndag den 8. december 2013: http://www.youtube.com/watch?v=QexOuH8GS-Y
You don't say! Det var verkligt goda nyheter :D
Betyder det att vi kan beställa Carlos viner till Svedala igen?
Ja, faktiskt! Carlo valde den minst byråkratiska lösningen och sköt över ett visst ansvar på kunden. Detta genom att, åtminstone på papperet, dela på vinhandel och frakt.
http://shop.carlomerolli.dk/
http://www.svenskefragt.dk/
Skicka en kommentar