söndag, september 25, 2005

1997 Fontalloro


Den storslagna årgången 1997 var genombrottet för den nya fylligare stilen av toscanaviner. Vi lagrade rätt många och har druckit åtskilliga av dem. Men inget vin har uppvisat sådan kraft och stora lagringskrav som Fontalloro, från Castelnuovo Berardenga i södra Chianti Classico. Ett riktigt monster på ren sangiovese. Varje gång vi velat glänta på korken har vi blivit lika imponerade av det här vinet. Men också fått inse att framtiden inte är här än. Stor doft med mörk frukt, körsbär i likör, choklad, massor av rostade fat och stalltoner. Smaken är mycket god och kraftfull, med friska syror av surkörsbär, dock fortfarande lite bråkig med ektanniner och slutar i en lång stram eftersmak med bra potential för att utvecklas länge till. Ugnsgrillad majskyckling med gratinerad broccoli, lök och klyftpotatis, sallad bredvid.

1997 Fontalloro IGT Toscana (Fattoria di Felsina, Castelnuovo Berardenga, Chianti)

lördag, september 24, 2005

1996 Hermitage Monier de la Sizeranne


Vi lagar en variant av kalvlever anglais, med stekt rödlök och äpple, bacon, rödvinsås och blomkålspuré. Därtill är det dags att testa en mogen tioåring från det imponerande berget vid staden Tain, där Comte Paul-Henri Monier de la Sizeranne var borgmästare i mitten av artonhundratalet. Vinet är en prisvärd mix av lägena Bessards, Méal och Greffieux. Djupt mörk färg, inte helt klar. God, vinös, mineralisk, sammansatt avrundad doft med grillade, örtiga, anis och olivtonade mognadstoner - här finns inget som sticker ut. Medelfyllig, absolut ingen tungviktare. God, avrundad, kanske ett uns jolmig, saftig munkänsla, med nedtonad fruktighet. Både tanniner och syror är uppmjukade, och eftersmaken är rätt lång. Kanske inte fantastisk, men inte dum alls. Mycket trevlig...

1996 Hermitage Monier de la Sizeranne (M. Chapoutier, Tain l'Hermitage, Rhône)

fredag, september 23, 2005

2002 Pommard Les Jarollières


En tillgänglig, rätt fyllig, rund och sammetsmjuk Pommard från fina året 2002. Mogen frukt, plommon, kanel, nejlika och lakrits. Vi lägger förstås undan det här vinet, men provar en och förundras över den redan öppna och givande stilen. Det är inte i första hand elegans eller precisa syror det handlar om utan istället mer av insmickrande rondör. Inga hårda tanniner. Ljuvt och trevligt men inte fantastiskt. Den här behöver vi inte vänta så fasligt länge på.

2002 Pommard 1er Cru Les Jarollières (Domaine de la Pousse d'Or, Volnay, Côte-de-Beaune, Bourgogne)

torsdag, september 08, 2005

1997 Riesling Hommage à Jean Hugel


Vi lagar inkokt lax med haricots verts och bestämmer oss för att prova ett par mogna viner, båda från 1997. Alsace och bourgogne...1997 Riesling Hommage à Jean Hugel ger lysande möjligheter att vältra sig i de mest vällustiga petroleumdofter. Men inte bara bredd, här finns också knivskarp precision och klarhet. Vinet är inte helt torrt i munnen, men åldern och de fina syrorna gör att sötman är helt inbäddad i vinet. I smaken samsas diverse fina tropiska frukter på ett helt förtjusande sätt, mognaden gör att vinet smeker gommen och eftersmaken är lång och snygg som ville den säga: mig glömmer du inte i brådrasket. Årets rieslingupplevelse jämsides med 2000 Cuvée Fréderic Emile.

Vidare till Domaine Leroys 1997 Bourgogne Blanc. Det här vinet handlar nästan helt om ålder, med egensinnigt rökiga, nötiga, sparrisliknande dofter, med bokna äpplen och smör i en fatmurrig helhet. Smaken är lite uttorkande med åldrade citrussyror. Det är faktiskt basvinet från denna prestigeproducent! Med åtta år på nacken har det utvecklats till ett kontroversiellt vin som är mycket spännande för provaren, men drickaren protesterar och tycker det blir för extremt. Dracks till en likaledes extrem film av Theo Angelopoulos.

1997 Riesling Hommage à Jean Hugel (Hugel et Fils, Riquewihr, Alsace)


1997 Bourgogne Blanc (Domaine Leroy, Meursault, Bourgogne)