onsdag, februari 07, 2007
2005 Domäne Wachau Riesling Loibenberg
Efter att ha introducerats via BS i oktober kommer nu ett småparti av denna österrikare. Smaragd motsvarar ungefär tysk Spätlese, så vinet är präglat av sent skördade druvor med hög mognadsgrad. Färgen är halmgul. Första doften hoppar upp ur glaset och lämnar direkt ett tydligt avtryck: gröna marmeladkulor. Vi funderar ett ögonblick över minnen av Fazers gröna från för länge sedan. Vidare får vi mandarin, grape, mineral och aningen aromatiska toner. Smaken är läckert bred: både syrlig och generöst sötmogen rieslingfrukt från ett toppår. Avslutningen är stadig och lite bitter. Vi dricker den helst ordentligt sval, med värmen kommer kryddigt aromatiska toner som vi inte är helt gillar.
Vi föredrar nyligen testade Hirsch Zöbing Riesling, ändå är detta en mycket trevlig bekantskap - om än inte helt klockren just för oss. Vinet funkar fint som lyxig apéritif med ost och korv, sedan till en röd linssoppa med bacon. Vill man prova den nu finns ett litet gäng i specialbutikerna.
2005 Riesling Smaragd Loibenberg (Freie Weingärtner Wachau, Dürnstein, Wachau)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag har ingen koll på årgångarna i Österrike, men för något år sedan släppte kollektivet Wachau loss något hundratal flaskor av tre årgångar av sin Veltliner och tre av Rieslingen. Jag var lite sömnig och fick bara en Veltliner -96 och en Riesling Smaragd Loibenberg -00.
Veltlinern var briljant och som jag bedömde det helt mogen när jag drack den våren -06. Smaragd 00 gick i vintras och var faktiskt lysande - jag inbillade mig till och med att man hade kunnat locka fram lite till petroleum med något år till i källaren. I övrigt fanns där bra mineral, lite blodgrape samt fasta men medgörliga syror.
Alltså, med reservation för årgången så borde det här vinet gå att lagra.
Du har förstås rätt, riesling på den här kvilitetsnivån går alltid att lagra. Och de aromatiska dragen brukar sätta sig med tiden. Sötman går in i vinet. Vi är som vanligt subjektiva (hur skulle vi kunna vara annat?)
Gäller det riesling från Wachau är nog Nikolaihof hittills nummer ett för oss. Tar vi med Kamptal i beräkningen har vi blivit mest charmade av 2004 Zöbinger Heiligenstein från Weingut Hirsch. Liknar den finaste rheingau. Fortfarande helt subjektivt tyckande...
Skicka en kommentar