lördag, mars 25, 2006
2000 Domaine Les Goubert Gigondas Cuvée Florence
Ett av de bästa ställena att prova vin i södra Rhône är caveaun på torget i byn Gigondas. Här finns i stort sett alla viner som produceras i appellationen, runt 70-100 viner listade efter producent. Massor av småflaskor med minikorkar gör att de öppnade vinerna håller längre. Kunskap och service personifieras av kvinnan bakom bardisken som inte tvekar att jonglera med mängder av skvättar för att visa upp allt vad Gigondas förmår. Hon har tydliga åsikter: ek skymmer le Terroir och fatvanilj är till för turisterna. En riktig Gigondas är inte ekad. En vinintresserad fransos och vi bestämmer oss för att trotsa hennes påbud och ber att få smaka prestigevinet Cuvée Florence (€25 mot standardvinernas €10). Vi ler fånigt mot varandra och utbrister "bien equilibré" och "tout en balance". Vinet är gjort på 62% grenache, 25% syrah, 9% mourvedre, 3% cinsault och 1% clairette, med 11-18 månader på nya ekfat. Döpt efter vinmakarens enda dotter, förstås. Nu, ett par källarår senare, dricker vi vinet till mat och det är verkligen gott och elegant; som Gigondas svar på Tignanello. Mörk frukt med animaliska inslag, körsbär i likör, lite vanilj och smörkola från faten och sammetslena tanniner. Men vi måste ge madame rätt, det är också ganska internationellt anpassat, välskräddat och inte det mest typiska för appellationen.
2000 Gigondas Cuvée Florence (Domaine Les Goubert)
lördag, mars 18, 2006
1999 Pio Cesare Barbaresco
Kvällens vinkonkurrens blir något alldeles extra: Vi matchar 1999 mot 2000 av Pio Cesares mycket välrenommerade Barbaresco. Flaskorna har fått vila sig några år nu, och vi är mer än nyfikna. Vi dekanterar båda flaskorna för att öppna upp dem ordentligt. Vinet uppför sig ytterst elegant i glaset, slinkigt med fina tårar i kupan, helt genomsiktligt och med en ädelt rubinröd ton, lite ljusare åt kanterna. Doften hos det här vinet är av det slag man aldrig glömmer. Intensivt hallontonad, kryddig med sandelträ, läder, torkade rosor, lite lakrits och tjära. Nebbiolodoft när den är som bäst och går på elegans mer än kraft. Smaken har fantastiska syror och en intensitet som fullständigt exploderar i munnen. Detta är av de bästa viner vi smakat alla kategorier.
Framtiden finns nu - och i många år till. Och vilken tur, det är fortfarande listat i BS. Vi vill starkt tillråda att prioritera ett inköp av Pios 1999 Barbaresco framför andra av livets oväsentligheter.
1999 Barbaresco (Pio Cesare)
2000 Pio Cesare Barbaresco
Våra näsor passerar många gånger fram och tillbaka mellan de bukiga kuporna. Lustfyllt gurglande övergår i ännu mer lustfyllt klunkande. Och även om båda årgångarna är fantastiskt goda finns en tydlig skillnad. Årgång 2000 har lite rundare karaktär från en varmare årgång, doften drar aningen mer åt plommon, och syrastrukturen i vinet är inte lika totalt klockrent elegant och lagringsduglig. Skillnaderna är inte stora men verkligen tydliga. För övrigt är förstås doft- och smakegenskaperna i stort sett likartade. Och på svindlande höjder !
2000 Barbaresco (Pio Cesare, Alba, Piemonte)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)