För en avsmakning är Vinbaren i bottenplanet till Gondolen en ypperlig startpunkt. Fyra fina rieslingar finns i den lockande listan att prova i glas om 5cl. Det är helt tillräckligt för att kunna bilda sig en bra uppfattning - och få en riktig humörhöjare på köpet.
2005 Groebe Kirchspiel Riesling har en doft med nässlor, parfym, blommor (liljekonvalj) och en aning av bitterhet. Smaken är druvig, blommig med persika, torr med liten bitterhet och goda med inte eleganta syror.
2005 Dr. Loosen Bernkasteler Lay Kabinett överraskar med lite unkna, dock inte alls oangenäma, mineraltoner med inslag av rostade räkskal och mogen pecorino sardo(!). Smaken är halvtorr utan sprits, finstämd i en lättare kabinettstil. Vinnare blir Joh. Jos. Prüms
2004 Graacher Himmelreich Spätlese, med en mineraliskt rökig doft av petroleum med inslag av bränd plast och bränt gummi (konstigt nog inte alls oangenämt). Här finns fin sprits i en halvtorr stil med hög druvkoncentation, smak av persika och grape, elegant syra och fin längd. Kvällens bästa vin, rätt imponerande!
Väl till bords uppe i hänget bjuds vi en amuse med skagenröra av allra godaste slag bredd på vitlökscrostini. Sedan kliver vi på avsmakningståget. Eriks val av champagne är
NV Diebolt-Vallois Tradition. Cuvéen innehåller alla de tre stora champagnedruvorna. Röda äpplen och jäst leder i doften och sen följer en ung, tuff smak med fortfarande hård mousse. Kanske en mer harmonisk start går att hitta? Därtill blomkålsoppa med laxmousserulle och forellrom. Mangold och bladpersilja är fint i den runda gräddiga soppan, som får sälta av den rökta laxmoussen. Gott!
Lättrökt pilgrimsmussla med räkor i ört- och peppardressing visar sig vara dominerad av sweet chilli-sås. Inte så snällt varken mot övriga ingredienser eller vinet. Men en färskost smaksatt med lime får vårt gillande.
2005 Sattlerhof Sauvignon Klassik är en korrekt representant för druvan, med krusbärskompott och svartavinbärsblad i doften. Smaken är fruktig, ren och lättsam utan överraskningar.
2005 Dr Loosen Wehlener Sonnenuhr Spätlese har en mineralisk och fint druvig doft med inslag av aprikos och ananas. Smaken är purung, ren, druvsöt och insmickrande. Ett embryo till en stor rieslingupplevelse om tio år (ja, vi har dem i källaren).
Ankleverterrinen med kvittenkompott är såklart mer än god. Fisken är en dragon- och apelsinstekt slätvar med gnocchi och blåmussla. Den har en krispig panering av det japanska ströbrödet panko.
Här har man valt ut en aussie,
2005 M3 Vineyard Chardonnay, som vi inte alls blir vänner med. Vinet serveras för kallt och bjuder sen på en malolaktisk doft av A-fil med vaga svartvinbärsblad, mandarin och smör. Rätt anonym, måttligt fatpräglad, dock kalkrik smak, med liten bitterhet, mjölksyra och ett kort slut.
Den grillade oxmedaljongen med bakad lök och toppmurklor i madeirasås får sällskap av hemgjorda chips på mandelpotatis, som visar sig svåra att manövrera både för servitrisen och oss. Det här är amerikansk mat, så californisk mourvèdre är logiskt:
2003 Cline Ancient Vines Mourvèdre. Färgen ser moget rubinröd ut trots att vinet är rätt ungt. Den lite burdusa doften bjuder färska fikon, torkad frukt, sylt och karlssons klister. Men herregud, utbrister S...
I våra munnar är vinet alldeles för sött, syltigt och kryddigt med bittermandel, mörk choklad, kryddnejlika och kanelstång. Nej, vi ska inte flytta till Kalifornien. Ostarna kommer in som franska musketörer och räddar oss: mogen comté och en än mognare rödkittare från Alsace med sällskap av ljusa och mörka russin i kompott. Vi får byta rödvinspåfyllningen till gamle trotjänaren från Guigal,
2003 Côtes-du-Rhône, så ofta förbigången av oss, och till osten växer den med förtroendet och ger plommon, torkad frukt, kryddor och körsbär. Visar fin mognad!
Ofta på restaurang är desserten en av de största anledningarna till besök, och så även ikväll. Det blir en mangoparfait på choklad- och marängbotten. Ruskigt god... och vi reflekterar över att vår sauternes,
2004 Calvet Réserve du Ciron, också är god men lite tuff och bitter med hög syra. Tänk om man skulle ta och byta plats på rieslingen och sauternen i vinmenyn...
2000 JP Vinhos Moscatel de Setúbal är som konjak light: massor av ekfat, apelsiner, russin och fikon i en insmickrande mogen kupa.
Vår slutsats är att Gondolen presterar habil och i stort sett - förutom den färdiga sweet chilli-såsen, en uppenbar nödlösning eftersom det inte stod så i menyn - prickfri matlagning av hög klass, och trevliga om än inte upphetsande vinval. Maten är knappast så bra att man trillar av stolen. Brödet brukar ge en fingervisning om helhetsnivån, och det kan bli bättre. Servitrisen besatt inte spetskunskaper om vin. På jakt efter en vinprovarkick återkommer vi istället mer än gärna till Vinbaren, men nästa gång när vi söker mathimlen i innerstan satsar vi på Jürgen Grossmans GQ, eftersom alla våra besök på Grossmanns Gässlingen varit rena uppenbarelserna. Även vinvalen var mer i vår linje, ungefär som den krökta linjen mellan Alsace och Piemonte via Bourgogne och Rhône...
2005 Westhofener Kirchspiel Riesling Trocken Grosses Gewächs (KF Groebe, Rheinhessen, Tyskland)
2005 Bernkasteler Lay Riesling Kabinett (Dr. Loosen, Mosel-Saar-Ruwer, Tyskland)
2004 Graacher Himmelreich Riesling Spätlese (Joh. Jos. Prüm, Mosel-Saar-Ruwer, Tyskland)
NV Diebolt Vallois Cuvée Tradition Brut (Cramant, Champagne)
2005 Sauvignon Blanc Steirische Klassik (Weingut Sattlerhof, Südsteiermark, Österrike)
2005 Wehlener Sonnenuhr Riesling Spätlese (Dr. Loosen, Mosel-Saar-Ruwer, Tyskland)
2005 M3 Vineyard Chardonnay (Shaw & Smith, Adelaide Hills, South australia, Australien)
2003 Cline Ancient Vines Mourvèdre (Cline Cellars, Contra Costa County, California)
2003 Côtes-du-Rhône (E. Guigal, Ampuis, Rhône)
2004 Réserve du Ciron Sauternes (J. Calvet, Bordeaux)
2000 Moscatel de Setúbal (J.P. Vinhos, numera Bacalhoa Vinhos SA, Setúbal, Portugal)