Sommarens röda? I en fin årgång glänser även basvinerna. Doften har förförisk frukt, med hallon, jordgubb och blåbär. Gröna omogna toner och torrsträva fat ser vi inget av. Istället skiner pinot noir-frukten på ett underbart sätt, likt nickelpastiller i munnen. Smaken är lite kryddig, med en perfekt balanserad syra som gör att vinet är gott på egen hand, eller som ackompanjemang till mycket av det vi vill äta i sommar. Grillade kycklingspett med tabouleh som ikväll - visst, sjötunga meunière - japp, precis lika bra. Fyll i resten själva.
2005 Couvent de Jacobins Bourgogne Rouge (Louis Jadot, Beaune, Bourgogne)
4 kommentarer:
Det här vinet var - i dubbel bemärkelse - en besvikelse för mig. Korkade upp en häromdan - TCA. Hade som tur var en till, men blev inte mycket gladare av det.
Snipig, sur och lite "mörk" pinot med sluten doft och utan den kryddning, fruktbas och syra jag hoppats på, bl a efter att ha läst er recension.
Flaskvariation eller skillnader i smak? När jag lämnade tillbaka den korkskadade till bolaget tog jag istället en halvflaska Chateau de Levant (Sauternes från 2004 som var god ung, men ännu godare om 3-5 år).
Synd, men intressant. Sur... vid vilken temperatur drack du vinet? Vi tycker att basbourgogne brukar göra sig bäst vid 12 grader. Stiger snart i glaset. Sluten, snipig... de här unga vinerna brukar vinna på dekantering flera timmar i förväg. Det har gjort stor skillnad nu när vi provat 05or från Joblot och Bouchard.
Mörk pinot känns bekant... blåbär. Men det gör ju inte vinet sämre ;-) Flaskvariation misstänker vi alltid när en negociant blandar stora volymer av ett vin. Vi brukar tycka som du ungefär varannan gång vi dricker bourgogne av baskvalitet. Tillfället och maten gör förstås också skillnad.. Drick det riktigt svalt till pizza om du orkar prova en gång till... och hittar du någon annan pinot som du gillar så är vi nyfikna på vilken det kan vara.
Jag får erkänna, jag slarvade med dekanteringen och kylde vinet till ca 15-16 grader.
Ska pröva igen någon gång och då sköta mig bättre. Det intressanta är att jag har prövat flera årgångar av det här vinet och ofta varit precis så här kluven. Däremot, den vita Couvent des Jacobins har varit excellent varje gång. Drack så sent som för ett par veckor sedan en 2002:a som verkligen tjänat på att ligga på rygg. Elegans, kraft, mineral och en lagom gnutta smörkola.
Vad gäller andra pinot jag gillat på sistone, tja, vad sägs om Voss Estate från NZ? Har även druckit en standard-pinot från Babich (också NZ) som var en höjdare. Jag gillar min pinot kryddig snarare än elegant. Det är ju inte så att man behöver vrida upp armen på ryggen om man ställer fram en Gevrey-Chambertin, men jag är mer svag för något från Vosne.
Varken det ena eller det andra händer tillräckligt ofta.
Javisst var Voss Estate fin. Har du prövat Louis Pinot?
Eleganta Neudorf Moutere var kryddigt och smakrikt.
Eller tyskarna Christmann Spätburgunder och Assmanshäuser Höllenberg? Bra lätta sommarviner...
Skicka en kommentar