Till italiensk tomatbaserad matlagning med basilika, vitlök, mascarpone, svamp, balsamico och svartpeppar är det ingen tvekan om drickbarheten idag. Men efter maten blir de uttorkande tanninerna märkbara, och frukten är faktiskt fortfarande rätt knuten. Årgången är nog, trots att det smakar mer än gott, inte riktigt i klass med de ovannämnda. Det är återigen intressant att se hur även detta vin från Pio Cesare är mer hustypiskt än druvtypiskt. Förvillande många drag återfinns redan i den saftiga standardbarberan för en tredjedel av priset! Sval servering lockar fram den vitvinslika fräschören, men stänger förstås också till lite. Hårfint med tempereringen. Några års lagring ger med största sannolikhet ett än mer positivt intryck.
ps. ett dygn senare har vinet efterjäst, trots att det stått i kylen. Nu möter tungspetsen stickiga små bubblor och en försämrad karaktär. Märklig flaska, inte helt stabil alltså...
2003 Barbaresco (Pio Cesare, Alba, Piemonte)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar