När himlen ligger som ett grytlock över ett blygrått Stockholm, regnet vräker ner och lucialjusen inte vill ta skruv - då är det lätt hänt att tankarna flyr iväg till ett somrigt Languedoc. Varsitt glas av kooperativets syrahrosé under platanen, en grillfest på gården med pratsamma britter... vår landlord Jonty, en dataingenjör straight outta Croydon, var avvaktande till de tunga lokala syrahvinerna - som engelsman var han desto mer förtjust i mogen médoc. Därför var det kul att få bjuda honom på ett oprövat vin som vuxit bara ett par kilometer hemifrån, och som inte bekräftade hans farhågor: "Mmm, there's an interesting musky, horsey cellar character to this wine which I really like, it reminds me of a traditional bordeaux..."
Det vi drack var en precis nyöppnad flaska av 2005 Domaine Lacroix-Vanel Mélanie, ett vin till 70% dominerat av syrah, med assistans av 20% grenache och 10% mourvèdre. Dagen innan hade Jean-Pierre Vanel berättat om sina jäs- och lagringstankar av "resine", sånt man gör båtar av, alltså. Aha, epoxy! förstod vi till slut, men inte den endaste lilla gnutta ek. Vinet stod upp riktigt fint efter Domaine La Barroches 2004 Réserve och 2004 Pure, som hela sällskapet just hjälpts åt att sänka. Some competition...
Vi har nu provat 2004 Mélanie Côteaux du Languedoc vid några tillfällen. Vid karafferingen bjuds en verkligt karaktärsfull djurisk doft av lagård och stall komplett med gamla hästtäcken. Rentav en smula ondska, som någon träffande skrev på Cellartracker. Vi antar att det är den lilla svampen brettanomyces som spökar. Vi låter vinet stå i karaffen några timmar tills det är dags att sätta tänderna i lammkotletterna. Och vips - nu har vinet kommit ut ur stallet, ut i naturen. Det mörka glaset doftar av frisk frukt: röda äpplen, rentav granatäpplen, blommor, svartpeppar och stenar man slår mot varandra. Doften är för övrigt mörk och syrahtypisk med svarta vinbär och plommon mot en fond av lakrits och tapenad på svarta oliver. I munnen får vi en riktigt seriös frukt med svartpepprig, mineralisk, kraftfull mittsmak. Här finns utmärkt längd men absolut ingen övervikt eller alkoholhetta. Helhetsintrycket är komplext, men om det beror på brett, terroir eller något annat är svårt att säga. Det här vinet har både viss mognadsutveckling i doften och samtidigt stadgan i smaken för att hålla i åtskilliga år. €15 på plats, 180 kr i Sverige.
Även 2004 ...ma non troppo Côteaux du Languedoc möter vi för tredje gången. Vinet domineras till 90% av mourvèdredruvor från gamla stockar som växer i en mörk, basaltisk lavajordmån. Eken lyser med sin frånvaro, som vanligt när det gäller röda från Vanel. Vinet är mörkt, plommonfärgat, nästan opakt i glaset. Doften är mild, djup och lantlig: vi möts av nyanserade toner av spillning, tobak, grafit, blommor och en frukt av mörka plommon och björnbär utan syltighet. Om man, som vi, lärt känna mourvèdre via Bandol så överraskar det här vinets tanniner genom sin sammetslena mjukhet. Smaken är tät, viskös, givande och mycket rik i frukten. Syrorna är balanserade och friska. Avslutningen är kryddig och en smula eldig - men alltså inte nämnvärt tanninsträv. Vårt intryck är att vinet befinner sig i en något återhållsam fas strax efter den direkta ungdomen - och att det finns massor av karaktär och komplexitet som väntar på att förlösas med lagring. €15 på plats, 195 kr här hemma. Båda vinerna finns att beställa från: nik@vinikwine.se
Vårt besök hos Jean-Pierre Vanel finns beskrivet här. 2007 Buffe Vent Neffièz Côteaux du Languedoc (€5,50) är en saftig syrahrosé som produceras av kooperativet i byn Neffiès, 2 km från Caux där Vanel huserar. Den besatt väl inte elegansen hos en bra provencerosé, men hade goda bäraromer, hyggliga syror och funkade fint till allehanda lättare lunchrätter. Tillräckligt bra för att längta tillbaka till...
1 kommentar:
Måste bara säga att översta bilden är underbart vacker och får åtminstone mig att fly bort några sekunder!
Skicka en kommentar