Ett drygt fyrtiotal munskänkar. Femton kunskapsfrågor. Sex mycket druvtypiska viner att pricka in. En halvtimme till vardera övningen. Vinerna kommer in i perfekt tempererade ISO-glas. Ikväll känns det lättare att komma överens med glastypen. Ja, det ska nog gå att vänja sig vid de här glasen också. Eftersom hela Stockholm gått in i svårartad syrahtunnel, drar vi till med en mer lockande bild från Château Malherbe i Bregançon (strax öster om Hyères) i det soldränkta Provence.
Vin nr 1 har en mycket ljust halmgul färg. Den milda doften är blommig som jasmin. Det doftar också sockerdricka, men fruktigheten är inte så uttalad. Smaken är god, rätt syrlig, med lite sockerdricka, fruktighet av äpple och citrus, och bra balans mellan sötma och syra. Visst är det riesling, och visst är den tysk. Är det pfalz eller rheingau? Mosel är det nog inte. Det känns som rheingau och den är god, men inte så märkvärdig. Denna årgång, 2006, är mer charmerande ikväll än vid tidigare tillfällen, tycker vi med facit i hand. Den skiljer sig dock från tidigare, stramare år.
2006 Riesling Sauvage (Georg Breuer, Rüdesheim, Rheingau)
Vin nr 2 har en ännu ljusare, gulvit färg. Här finns en uttalad, mycket tydlig och aromatiskt fruktig doft av krusbär, fläder och vinbärsblad. Smaken är fruktig, syrlig och intensiv. Utan tvekan är det sauvignon blanc framställd med kalljäsning, från Nya Zeeland.
2006 Stoneleigh Sauvignon Blanc (Stoneleigh Vineyards, Marlborough, New Zealand)
Vin nr 3 har ljust halmgul färg och en återhållen doft med vått ylle, citrus, mineral, tydlig rökighet, animala inslag och lite gummi. Smaken är god, rätt fruktig och intensiv, med ganska hälsosam stramhet. Inga uttalade drag av ekbehandling. Det känns rätt komplext och kan mycket väl vara en enklare chardonnay från det större bourgogneområdet som inte sett alltför mycket ek. Men de brukar väl inte dofta gummi...? Med facit är vinet något annorlunda och mer komplext än vi minns från våra tidigare smakprov. Var är melonerna, var är de rostade faten?
2006 Penfolds Koonunga Hill Chardonnay (Penfolds, South Australia)
Vin nr 4 har en mycket mörkt röd färg med blå toner. Första doften ger rostade ekfat, sen kommer svarta vinbär, grön paprika, tydlig svartpeppar och lite kryddtoner, i en lite framfusig, uppenbar och lite endimensionell blandning. Smaken är fruktig, något sträv, med lägre syra. Det är en ren cabernet sauvignon från Australien. Kaesler kanske, som vi provade i september? Jaså, Peter Lehmann. Ja, då är shirazen mycket godare...
2004 Peter Lehmann The Barossa Cabernet Sauvignon (Peter Lehmann, Barossa Valley)
Vin nr 5 avslöjar sig som pinot noir redan på sin visuella uppenbarelse. Ljust vinröd med blå reflexer. Den finlemmade doften är god, bärig, med blommor och vaniljglass. Bären är mest ljusa körsbär med inslag av jordgubbar och hallon. Smaken är intensiv, med god, ren frukt och uppstramande, kärv avslutning. Det är en bra basbourgogne. Kanske rentav snäppet bättre än så. Vi har gillat vinet förr, och vi gillar det ikväll också.
2005 Couvent de Jacobins Bourgogne Rouge (Louis Jadot, Beaune, Bourgogne)
Vin nr 6 är rejält mörkt i färgen och bjuder först på sina parfymer. Sen kommer tjära, björnbär, vanilj, någon syltighet, kryddiga och animaliska drag. Smaken är ung, inte alltför syrlig, något sträv och kärv, med salta sensationer. Vi leker med tanken på nya världen, vinet har vissa drag åt det hållet. Men smaken är otvetydigt norra rhône, om än i en modern, fruktig stil.
2006 Crozes-Hermitage Papillon (Gilles Robin, Les Chassis, Mercurol, Rhône)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar