Dags att kalibrera om smaklökarna till ett moget vin, men fortfarande i omisskännligt italiensk stil. Ostbrickan står på bordet, vi har fått kvällens dos av ungt bus. Nu vill vi ha smeksamma upplevelser. Mastroberardino har Gambero Rossos värmande strålkastarljus på sig - den hundratrettio år gamla egendomen går just nu från klarhet till klarhet. Kvällens vin har fått tre högröda glas och en presentation i den underbart välformulerade, oftast välvilliga och läsvärda stil som fyller recensionerna i Italian Wines år efter år.
Vi kan inte låta bli att citera: "Mastroberardino har gått vidare från uppmärksamhet för gamla framgångar och udda legendariska flaskor. Dagens nyheter är morgondagens historia, och vi har en krypande misstanke om att mästarvinerna som i år presenteras av den mångbegåvade Vincenzo Mercurio mycket väl kan bli framtidens stora klassiker. Den främsta pretendenten är utan tvekan Taurasi Radici Riserva '00, en rörande tolkning, utstrålande tradition i en hälsosamt stram profil, som utan ansträngning vinner Tre Glas".
Att 2007 års guide är fylld av 2205 andra producentprofiler med samma grad av entusiasm och formuleringsglädje är nästan lika imponerande som vinerna man skriver om. Det är en kollektiv ansträngning av sällan skådat slag. 2008 års italienska utgåva lanserades för en vecka sedan och bjuder på 2245 producenter. Läs hela listan med 2008 års treglasviner. På måndag kommer den resande cirkusen Gambero Rosso Top Italian Wines Roadshow till Grand Hôtel för att presentera ett knappt femtiotal av Italiens mer profilerade producenter. Och jovisst, vi kommer ju också vimsa runt bland högdjuren...
Nå, hur är då 2000 Radici Riserva? Färgen är varmt vinröd, med ljusare mognadstoner. Doften ger svamp, torkade körsbär, gamla jordgubbar, bittermandel och allmänt komplex karaktär av mognad (fatlagringen pågick hela två och ett halvt år i både stora och små fat och sedan dess har vinet mognat på flaska). Den slanka, lena smaken har fina syror, harmonisk avrundning och klassiskt italiensk fatmogen riservastil med långsam oxidation. Inte så stramt som GRs profilering antyder, snarare smeksamt. Och mycket gott!
2000 Radici Taurasi Riserva (Mastroberardino, Atripalda, Campania)
15 kommentarer:
Ja men visst ÄR det gott... Taurasi är märkligt bra just på att förena kraft med smeksamhet, tycker jag. Säkert är det där många av associationerna till barolo uppstår.
Fortfarande finns gott om trepack med Radici 97/98/99 att köpa. 99 har både jag och Frankofilen hyllat rätt nyligen, om än utifrån rätt olika flaskor, och 97 var sinnessjukt god i min fars kök sistlidna mellandagar.
Ses på cirkus, då :)
Det fiffiga trepacket gör ju att man bara måste ha en jämförande provning! Ska inhandlas.
Cirkusen lär erbjuda ett massivt antal viner att prova. Här krävs lite strategi, med bara 2,5 timmar kommer man missa det mesta hur man än vänder på det. Vad är dina funderingar om det, Anders?
Inte mycket, tyvärr, utöver samma reflektion: Man kommer att få panik för att det finns så mycket gott vin och så lite tid. Och säkert rätt mycket folk.
En variant är ju att gå på de producenter man inte är bekant med för att lära sig så mycket som möjligt. Men det kräver att man står över sina favoriter, och det känns inte aktuellt utan någon italienresa inplanerad under överskådlig framtid.
Det gäller nog att se det som ett lyxtillfälle och fokusera på det man får ta del av, inte det man missar. Det ska bli spännande att se vilken nivå på viner de har plockat med sig. Får försöka med Gaja, San Grigorio, Tasca d'Almerita, Caprai, Pio C... äsch, det här funkar inte. För mycket gott, helt enkelt.
Vist talat. Ingen panik. Öppet sinne. Tacksam för det lilla. Inte trängas hos Gaja. Istället vara nyfiken på Collavini och Cusumano. Ehh, förresten var står Gaja nånstans?
Ojoj! Vilket gott vin. Jag har förvisso endast upplevt -99:an nu i fredags men vilket vin och så säreget, nytäljt eneträ var så tydligt. men vad annat att vänta med 30 månader i fat!. Mycket roligt att TS får hit de vinerna.
Och i eftermiddag. Det kommer ju bli vilt, men hoppas att vi ses. Gladivin var namnet!
Man ska nog inte missa att smaka vinerna från Etna hos Benanti. "If you're lucky enough to find a bottle you'll understand why" Winery of The Year 2007...
Oj vad alla skall iväg på roligheter. Jag visste inte ens om det här arrangemanget. Hur har alla fått biljetter?
Vi köpte våra biljetter via munskänkarna som allokerades 80 st. Anders och Johan, fick ni också era via MS? Fyller Frankofilen inte 40 snart, så du kan gå med, det är såå trevligt ;-) Även om man knappt hinner med med att läsa Munskänken som småbarnsförälder. Fantastiskt att du hittar tid till att gå, Johan!
Jag är faktiskt inte ens halvvägs mellan 30 och 40 ännu. Men that's it, det är nog dags för mugg runt halsen och ett-betygskurs. Och att prata golf, fastighetsskatt och huspriser på spanska solkusten är ju rätt så trevligt egentligen. Skämt å sido så är jag mycket imponerad över munskänkarnas aktiviteter här i Stockholm. Att det finns ett brinnande vinintresse och stort kunnande är ju helt klart. Det verkar roligt! Fördomar är till för att krossas.
Som en parentes så undrar jag om det möjligen finns två Johan som postar - dels Drucket-Johan och en annan?
Tänk om Feudi di San Gregorio hunnit få klart sin Metodo Classico, med hjälp av Anselme Selosse. Vilket dream team! Det vattnas i munnen vid bara tanken.
Yes, Munskänkarnas förtjänst att jag ska dit. Mycket tacksam.
En stor poäng med sällskap (även om ordet klingar lite frimurarfalskt...) är att få en struktur för att slå sig ihop om dyra/svåråtkomliga flaskor, för att få uppleva ett glas om än inte hela flaskan. Nästa vecka ska jag på en provning med topp-CdP från 2003 och 2004: Pegaü Réserve, Clos des Papes och Mordorée Reine des Bois. Vin jag förstås aldrig skulle få komma i närheten av annars.
Selosse + Feudi di SG alltså? Otäckt...
Anders,
jag läste om den provningen på deras hemsida. Det vore kul om du skriver en rad ;-) Är speciellt nyfiken på hur tillgängliga de olika årgångarna är för konsumtion just nu. 2003 Clos des Papes är ju ett riktigt kontroversiellt vin dessutom.
Otäckt var ordet! Och trots att vi köper och korkar upp för allt vad tygen håller, så räcker det inte till. Man vill prova mer helt enkelt, och fler jämsides. Chateauneuf-provningen låter som mumma för en frankofil. Vi är förstås grymt nyfikna! Barbaresco i september lär också ha varit något extra. Någon som var där?
Nix, när jag till slut kom fram på telefon var det lapp på luckan och väntelista lika lång som deltagarlistan. Bummer. Barbaresco från 1997 hade suttit fint.
Visst ska jag skriva något från CdP-kvällen. Fast jag ska vara på Arlanda vid sju dagen efter för två veckor i Mexiko, så det vete fan när det blir :)
Jo det finns två Johan. Hädanefter skriver jag under med ovanstående.
Svärmor på besök, inte bråttom hem, (missförstå mig inte, hon är underbar) Provade grymma italienare i fyra timmar. Jag är alldeles matt efter 76 glas av mestadels fantastiska viner. Mastroberardini var ju där och vid sidan av radici går greco di tufon verkligen inte av för hackor. Tänk den syran så långt söderut! Poliziano som ni skrivit om här förut var ju extremt sträva. Stod sig stenhårt mot de värsta barolosarna. Fast jag noterade att det var mest 03:or av de sistnämnda. Chianti classico badia e passignano från Antinori var grym tycker jag och Donnafugata och.. asch, det värker ju i munnen. Jag måste konsultera mina anteckningar. Så mycket gott.
Skicka en kommentar