Stéphane Tissots Cremant du Jura har en mycket ljus gulvit färg med gröna och sandfärgade reflexer. Doften är jästig med gula äpplen, tydliga valnötsskal, gräddighet, en gnutta fruktsoda och ursprungstypiska aningar av florjäst och oxidation. Vi gillar doften och tycker att den är förvånansvärt champagnelik. Smaken är generös i sin frukt, med något lägre syror än champagne och lite druvsötma i eftersmaken. Frukten påminner på ett barnsligt lekfullt sätt om tutti-frutti. Det här är klart tilltalande och ungefär i klass med enklare skumpa som Pierre Peters eller André Clouet (fast en hundring billigare). 55% PN, 45% CH, 28 månader på jästfällningen. Vi dricker vinet till nykokt kronärtsskocka med salt, citron och smör. Vad gott det är - och så länge sedan vi åt det! Skockornas blad och cremanten samsas fint. Dessutom visar sig vinet hänga med riktigt bra till huvudrätten...
2005 Les Graviers Arbois Chardonnay är ljusgult i färgen. Doften är nötig, guläpplig, mycket speciell, finoliknande med inslag av grappa fast utan spritighet. Oxidation förstås, och gröna inslag som av sparrisavkok - eller kronärtsskocka. I munnen riktigt smakrikt med bra syror, fortfarande aningen tunt i kroppen men med löften om mer rondör. Även detta vin klickar fint med förrättsskockan - men ännu bättre matchningar väntar runt hörnet...
På tallriken landar en panerad gösfile ovanpå en gräddsås av kantareller med halstrad kronärtsskocksbotten. Nu strålar både mat och vin för sig - och tillsammans. Chardonnay och kantareller är ju en given hit. S står för kvällens bästa kommentar: "det är lite porrigt med det där oxiderade - är det allmänt känt?" Nu följer ordlös och utdragen njutning av mat och vin - och en stund senare är vi framme vid osten: en comté. Ganska troligt är det den bästa matchningen som finns att få när det gäller viner från Jura. De är helt enkelt tappade ur samma källa! Hand i handske är en trött metafor, men ändå precis vad det handlar om. Dessutom har 2005 Les Graviers vuxit till sig med luftning. En originell och härlig upplevelse (om än inte alldeles oväntad efter Sturkö-smakprovet av systervinet 2005 La Mailloche). Det är faktiskt förvånande att de flesta flaskorna står kvar på bolagets hyllor. Med rätt sällskap väntar ren och skär njutning.
Slutligen smakar vi på ett moget vin som släpptes igår. Det är dags att byta både område och druvsort, men karaktären är lika egenartad. 1996 Vieilles Vignes du Domaine Langlois-Château Saumur Blanc är mogen, torr chenin blanc från mellersta loiredalen. Färgen är rikt gul med gröna nyanser. Doften är lika rik den, mogen och komplex : första intrycket är ylligt, oljigt, örtigt. Sedan honung, bivax och gyllene frukt - som skogstokig, mysklik passionsfrukt eller övermogen ananas gone mad. Flintrök, svavel eller knallpulver svävar ovanpå en lite obestämt funky, animalisk känsla. Smaken är torr, lent viskös, rikt fruktig och givande med bra längd och bitterhet i eftersmaken. En häftig och spännande bekantskap!
ps. Holger har också smakat på Les Graviers - till en hoppande tonfisk...
NV Cremant du Jura (André et Mireille Tissot, Montigny Les Arsures, Jura)
2005 Le Graviers Arbois Chardonnay (André et Mireille Tissot, Montigny Les Arsures, Jura)
1996 Vieilles Vignes du Domaine Langlois-Château Saumur Blanc (Langlois-Château, Saint-Hilaire, Saint-Florent, Loire)
8 kommentarer:
För en som gillar lite enklare Champagne till vardags låter Tissots Cremant som ett alldeles ypperligt alternativ och vi måste prova själva för att se om den "sitter där". Av ren nyfikenhet undrar jag om ni känner till om den görs med "méthode traditionelle"?
Graviers var riktigt gott ja! Och ännu godare såklart efter ett dygn i kylen. Ser fram mycket emot Langlois-Château Saumur Blanc efter er beskrivning!
Björn - självklart är det "méthode traditionelle". 28 månader på jästfällningen, 55% PN, 45% CH. Särskilt doften är ytterst champagnelik.
Och vi ser mycket fram emot att läsa vad du hittar i glaset, Holger...
Tissot....mmmmmm. Graviers och kantareller...mmmmm. Låter som en klockren kombo. Längtar till Jura.
Det jag kommer ihåg av Les Graviers vara att den var den mest 'Bourgogne'-lika. Inte så mycket ox/flor/jäst utan mer traditionell Bourgogne (lite fat, lite smör, lite mineral).
Du har säkert rätt, Vinosapien. Men utan systervinet i glaset bredvid framstår såklart Jura-karaktären tydligt. Och javisst, old school-bourgogne ligger förstås runt hörnet. S var nog mer såld på Graviers än på Mailloche...
Jag har längtat efter den där gösen med kantarell-sås sen den dök upp i LG. Ikväll blev den äntligen av och gott var det... Sällskapet var det inget fel på heller Meursault "Clos de Mazeray" 2004, Jacques Prieur. Not för mig själv: drick mer vit bourgogne för fan...
Ja, vi undrade vem som skulle känna igen rätten först. Abborre var det ju egentligen. Ulrika Karlsson ska förstås ha all credit - för detta recept och mycket annat gott...
Swedish, du är helt rätt ute med din Meursault. Var den drickmogen redan? 1993 De Venoge Grand Vin de Princes skulle vi inte haft något emot heller. Sablar vad gott det smakade på Grand!
LG var nog inne på rätt spår med mogen skumpa men vi drickar sällan mer än 50cl när vi är två och då är det lättare att förvara slatar av stilla vin tycker jag. Meursaultn skulle nog må bra av 1-2 år till, faten lite för framträdande fortfarande. Den var bättre igår, dag 4 alltså...
Skicka en kommentar