Det är alltid lite nervöst när man ska återkomma till ett vin som gett en stor upplevelse. Men ett par timmars luftning och avledning av uppmärksamheten får oss att gå in för landning från rätt håll...
2000 Ghiaie della Furba har fällt ut en helt fast bottensats. Vi får en stor doft där de svettigt lädertonade och piptobaksaktiga faten märks mest i början. Snart vecklar komplexiteten ut sig med kött, svamp, tryffel och brända toner av löv och örter. Frukten behöver ett par timmar för att komma fram i förgrunden: generös, maffig, djup och något likörfruktig med drag av mörka körsbär och cassis, mineraler, fikontoner och lakrits. Doften känns fortfarande förhållandevis ungdomlig och med siktet inställt på framtiden.
Smaken är stor, rik och givande i sin mäktiga fruktighet av cassis och mörka körsbär. Tanninerna är kraftfulla och strukturerade men samtidigt helt lena och behagliga. Hälsosamma, mogna syror garanterar fräschören. Frukten ackompanjeras av lagom mängd toscanatypiska colatoner (ska vi slå till med pepsi?) och allt som beskrivits i doften. Hela aromspektrat utvecklas på ett mycket givade sätt mellan näsan och gommen. Allt är i balans, superrikt och långt. Vi funderar på om vinet möjligen har tappat i intensitet sedan förra året, men ju mer tid vinet får i karaffen, desto mer kommer vi till slutsaten att så inte är fallet. Låt lufta minst ett par timmar. Det är ett exceptionellt vin. Förra årets överbetyg kvarstår. Vi kan nog lugnt fortsätta att haffa en flaska om året.
ps. Det räcket med parmesanost för att få vinet att sjunga. Kinesiska fyrverkerier kommer på köpet, ikväll.
2000 Ghiaie della Furba Rosso di Toscana (Conte Contini Bonacossi, Tenuta Capezzana, Carmignano, Toscana)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar