Den här matchen verkar skum, fixad på nåt sätt... En snabbmognande barbaresco i lättare viktklass - mot en tung lagringskanon från barolo. Orättvist! Men det handlar inte om att kora vinnare, utan mer om att få perspektiv på intrycken. Vi laddar upp med en ovanligt lyckad risotto på hårdfrästa soppar, lök, kantarellfond, parmesan och riesling. Därtill entrecôte, citron, rosésallad och haricots verts.
Luigi Vogheras Barbaresco har varit ett återkommande glädjeämne sedan årgång 1996 lanserades på systemet för några år sedan. Med undantag för 2000 har det varit tummen upp hela vägen. Vinet brukar vara snabbt att mogna, och är ett säkert kort i anständig prisklass. Den söta, friska doften präglas av mandelmassa, torkad frukt, hallon, vaniljig ek, ljus choklad och god kryddighet av sandelträ. Smaken är förhållandevis snäll, aningen vaniljig, söt och insmickrande, med ok syror, torra tanniner och något vattnig mitt, avrundad och mjukt drickbar nu. Möter inte riktigt upp maten som den helt kompromisslösa Colonnello. Men efterhand kommer mörkare, djupare mer spännade toner i doften, med en del drag av det större vinet. Det är första gången vi provar 2001 och vi är inte besvikna.
Aldo Conterno är legendarisk, en av de bästa producenterna i Monforte, och hans viner kommer aldrig billigt. 1996 Colonnello har legat till sig i sex år och bjuder på en stor, potent, upphetsande doft av tjära, läder, köttbuljong, hallon och körsbärskärna. Här är vi på den nivån av upplevelse där varje sniff ger nya fascinerande doftintryck. Härnäst bjuds brända portvinstoner (utan alkoholångor) , rostade kastanjer, kanderade valnötter med lönnsirap och frästa, brända kryddor som spiskummin. Doften är betydligt mer vinös än hos föregående vin. Utmed vägen har vi också anat lakrits och tryffel (den diskretare svarta). Smaken är stram, slank, stilfullt hallontonad, med tuffa druvtanniner, början till vinös mognad och matkrävande med strålande syror. Lång, klassisk, syradriven eftersmak utan ekfjäsk (barolovinerna från Aldo Conterno lagras på traditionellt vis under två och ett halvt år i stora gamla liggare av slavonsk ek, som inte tillför aromer av ny eller rostad ek). Lysande till maten. Imponerande även efteråt. Klassisk, storartad lagringsbarolo, bara i början av ett långt liv!
2001 Barbaresco (Luigi Voghera, Frazione Tetti, Neive, Piemonte)
1996 Barolo Bussia Soprana Vigna Colonnello (Poderi Aldo Conterno, Bussia, Monforte d'Alba, Piemonte)
2 kommentarer:
Wow, vilket Piemontestim ni varit inne i på sista tiden. Colonellon låter härlig, vi har en stackars flaska 2001 Cicala men hoppas kunna köpa fler i Rom om någon vecka. Voghera är en sådan där producent vars flaskor man ser hela tiden men vi har aldrig provat -kanske vore dags.
Det var egentligen 1996 Cicala vi var ute efter en gång i tiden. Men vi fick nöja oss med 1996 Colonnello, och den var ju inte så dum den heller.
Det här är verkligen viner för källaren, är man för tidigt ute blir man kanske besviken. Rom i slutet av september låter verkligen avundsvärt....
Skicka en kommentar