Rådjursstek, gräddig kantarellsås, pytt på potatis och rotfrukter. Vad väljer man då? De flesta rödviner skulle nog funka, men vi kunde inte låta bli att tänka på den fenomenalt fina 2009 Domaine de la Pepière Cuvée Granit. En mix av cabernet franc, merlot och côt (malbec) vars suveräna fräschör och vinbärsaromer är klockrena i sammanhanget. Skulle vi tvingas välja bland kvällens båda matsällskap, så är detta faktiskt att föredra framför Carobric! Här snackar vi buteljerad lycka för blygsamma 115 kr. Men låt oss nu fokusera på kvällens huvudnummer.
1997 Paolo Scavino Barolo Carobric har en vidöppen doft av supermogen frukt. Först nosar vi fram cassis och utgående bananer. Därnäst kommer volatilt fruktgodis och riktigt tydlig ny ek med toner av fudge, nysågad plommongren, bittermandel och mandelmassa. Nästa sniff ger halloncoulis, muscovado, lakrits, tjära och russin. Doften förändras hela tiden och bjuder på ständigt nya aspekter: mynta, ingefära och slutligen klockren jordgubbskompott. Efter ett par-tre timmar börjar det gå undan och S noterar att Dr. Pepper är på ingång. Därför beslutar vi oss för att dricka upp resten utan prut.
I munnen gör Carobric en harmonisk entré. Koncentrerad frukt skjuter iväg uppåt med hjälp av färsk ingefära och bra alkoholunderstöd. Smaken jobbar vidare mot toppen, där stafettpinnen lämnas över till en hel grabbnäve salmiaksalta mineraler. Ett fint klimax! På väg ner serveras rejäl kryddvärme och hög syra, och mot slutet bär smaken ut i våg efter våg. Eftersmaken är verkligen lång och lustfylld, men nog finns en antydan till kantiga tanniner. Till maten blir intrycket en smula spretigt efter det lättfotade, harmoniska loirevinet - men en stund efteråt sätter sig komponenterna till rätta och vinet hittar slutligen sin perfekta balans med en sagolikt len munkänsla och mogen frukt som påminner om jordgubbskompott och röda körsbär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar