Munskänkarna provar majnyheter

Majsläppet är i sin bredd och mångsidighet det hittills roligaste i år. Det vanliga glappet mellan tråkbilligt och tokdyrt har fyllts upp med en hel dröse viner runt tvåhundringen, inte sällan med några år på nacken. Det är alltså upplagt för årets hittills roligaste nyhetsprovning, med hela tolv ordinarie viner till ett snittpris av 210 kr, och som grädde på moset tre dyrare bonusviner från de bästa sluttningarna i norra och södra rhônedalen. Ikväll dök det upp 120 provare på Näringslivets Hus, så det var fullt upp. Några intryck ska vi ändå försöka att förmedla - inte minst glädjande att nya versionen av vår gamla favorit från 2007 var så bra. Att döma av det massiva gensvaret var kvällens mest populära vin 2004 Ghiaie della Furba.

2008 Château Haut-Mayne Graves hade en ung och lite blyg doft med vanilj och den lilla ton av gummi och hyacint som nya fat kan ge, plus det typiskt vaxartade från semillondruvan. En ton av mosad banan hittade vi också bland mer förväntade äpplen. Smaken var lätt vaniljtonad, ren och ungdomligt frisk men samtidigt lite grön, snipig och kort. En passabel vit bordeaux, men kvaliteten försvarar inte riktigt priset.

2007 Josmeyer Riesling Les Pierrets hade det mesta man kan önska sig i en torr riesling från Alsace. Doften bjöd på påtagligt steniga, lätt rökiga mineraltoner med kassaskåpssäkra löften om dieselångor i framtiden. Under allt det våta gruset finns en skolboksmässig rieslingkombo av äpple och persika. Smaken gav härliga mängder extrakt och hade en behagfull balans där syran var precist utmejslad utan att bli det minsta hård. En pytteliten honungssötma minglade kvar i avslutningen. Kvällens bästa vita, och ett givet köp för alla rieslingdiggare. När det tar slut, kolla efter 2007 Riesling Le Kottabé från samma producent.

2002 Domaine Laroche Chablis 1er Cru Les Beauroys hade en utvecklad, insmickrande doft där vi först slogs av rikligt med malolaktiska smörkolatoner och vaniljfat. Intrycket var för övrigt klart komplext med en mix av citron, vit persika, gröna äpplen, lovikkavante och en del mognare honungstoner. Smaken var inte lika yppig som doften utlovat utan höll sig kvar på den eleganta sidan med fina mineraler, och utan några tendenser till oxidation i förtid. Rätt så "kommersiell" i stilen, men ändå ett klockrent köp, i alla fall för alla oss som inte har källaren full med mognande chablis. De mest hårdnackade terroiristerna kan stå över.

1994 Domaine Bourillon Dorléans Vouvray Sec är färgintensivt saffransgult och luktar knappast gott när korken dras. Här finns reduktivt svavel (påminner om ruttna ägg) som kan skrämma bort en och annan - men inom någon minut har gamlingen fått ordning på anletsdragen och doftar härligt. Gillar man komplexitet och mognad finns det mycket att hämta här, såpass mycket att det är svårt beskriva. Men rikligt med honung finns förstås, därtill torkade aprikoser, arrakstoner, ylle-unknad och en hel gammal kemilåda full med möbelpolish och skoputs. Smaken är häftig, men klart säregen och ganska tuff. Nästan helt torr, med rätt stram syra, lite kemisk beska och aptitlig sälta, samt en lång, njutbar eftersmak. Vi har köpt ett par flaskor och tänkte experimentera med hårdostar som comté eller abondance - fler förslag till matmatchning mottages tacksamt! För den som är äventyrligt lagd finns (fanns) också en 69:a att pröva.



2006 Springfield Estate Wild Yeast Chardonnay från Robertson i Sydafrika hann vi varken dofta eller smaka på. Den som vill berätta om sina intryck är varmt välkommen att kommentera!

2007 Maison Cristophe Cordier Pouilly-Fuissé var vi lite nyfikna på efter den ovanligt fina Bourgogne Blanc som kom i höstas. Nu fick vi väldigt tydliga, nästan framfusiga aromer av Del Monte burkpäron, såpass att man undrar om de framkallats av kalljäsning med odlade jäststammar. Lite nya världen i bourgogne alltså, och kanske inte riktigt vad vi hoppats på, eftersom vi föredrar när vinerna från Pouilly-Fuissé drar åt citrus, örter och sten. Trots gnället är det ett riktigt gott vin som det ska bli kul att testa i lugn och ro på hemmaplan.

2005 Domaine Couly-Dutheil Chinon Clos de l'Echo är en ovanligt välmatad cabernet franc på mogna druvor från ett varmt år. Den allmänt cabbiga doften öppnar kryddlådan, tar fram vaniljstången och drar på med en fet lakrits som vetter åt läkerol, hostmedicin och skokräm. Därtill får vi druvtypiska drag av nyklippt gräs, och en grön paprika som solat sig så länge att den skiftat färg till rött. I munnen är vinet gott och oväntat fylligt med harmonisk solmogen frukt, kraftfull kryddighet och rejäl längd. Den som har föreställningar om grönt, surt och snipigt rött Loire-vin bör testa detta (relativa) kraftpaket. Går dessutom utmärkt att dricka nu - gärna till rostbiff - eller att lagra i tio år om man så vill.

2004 Tenuta di Capezzana Ghiaie della Furba Toscana IGT - 60% cabernet sauvignon, 30% merlot och 10% syrah som fått 16 månader på barriques - är precis så bra som vi hade hoppats på! Doften öppnar med läckra fattoner av piptobak och mörk choklad. Örterna är bland de första intrycken i glaset, och en allmänt italiensk känsla av körsbär och kärnor. Cabernetdruvan tar några minuter på sig att komma loss, men snart skiner den vackert med bordeauxtypiska svarta vinbär och ett stråk av mint. Men här finns också ett välavvägt inslag av brett eller stall som gör att nosen inte blir alltför modernt slickad utan istället framkallar drömbilden av ett klassiskt, ekfatslagrat gamlavärldenvin. Smaken är extremt harmonisk, perfekt balanserad och ytterst behaglig. Rik frukt, läcker mintchoklad och en snyggt mineralisk avslutning. Mmm, den första flaskan lever redan farligt...

Update: På hemmaplan visar Ghiaie della furba inledningsvis och helt överraskande en del gröna, stjälkiga, sura och bittra drag. Men det händer lyckligtvis massor i karaffen och efter 1-2 timmar känner vi igen oss i en harmonisk, fyllig karaktär av mintchoklad, kryddor och örter. Så lufta i god tid, annars låt vila ett år eller två.

2006 Thelema Mountain Vineyard Stellenbosch Cabernet Sauvignon har det inte lätt efter en sådan uppvisning! Kombinationen av gröna stjälkar och sydafrikansk rök i doften drar knappast ner några pluspoäng. Men efterhand öppnar nosen upp med en yvig kvast grönmynta och rätt framfusiga svarta vinbär. Smaken bjuder på sötfruktig, småvarm cabfrukt. Drivet av en intensiv mintighet och småfjäskiga chokladkolatoner kommer ekipaget till slut upp på vägen och får igång en ganska bra skjuts i munnen. Långtifrån ett elegant vin, men rätt gott ändå. Som gjort för utegrillen! Själva har vi ett par nollfyror kvar, men när de är slut så blir det inget grilla med Thelema i fortsättningen.

2003 Springfield Estate Robertson Cabernet Sauvignon "Méthode Ancienne" visar på ett pedagogiskt sätt hur klokt det kan vara att lägga till en hundralapp och få ett godare vin på kuppen. Här finns en ovanligt snygg sydafrika-doft med rostade drag, mint, rök, choklad, vinbär och mognadstoner som är ganska så tilltalande. Smaken är mogen och drickfärdig med framträdande syror (justerade?) och en behagligt medelfyllig kropp utan störande alkoholhetta (13%). Gott vin.



2007 Renato Ratti Nebbiolo d'Alba Ochetti har en medelljus, något glesnande färg - vinet ser redan ut att vara drickfärdigt. Nebbiolofrukten doftar omedelbart gott, som av slånbär och körsbär med ljusa stråk av violer. Tydliga vaniljtoner, rostat bröd, kaffe, kryddor och mandelmassa på toppen summerar en småfjäskig och lite överslätande fatkaraktär. I munnen får vi en god, inställsamt sötfruktig, lättare medelfyllig nebbiolo som biffats upp med (alltför) generös ek. Tanninerna är snälla och vinet utlöser väl inte några stående ovationer, men i sin konsumtionsvänlighet blir det ett välkommet tillskott till vardagens spaghetti med köttfärssås eller pizza - och det redan ikväll. Inte alls dumt, men servera vid 14-15 grader för bästa grepp och fräschör.

2007 Château Bouscassé Vieilles Vignes drar uppmärksamheten till sig med en framfusig, rå frukt av mosade blåbär och björnbär med ungdomliga kolatoner. Ingen tvekan om att detta lovar gott, och löftena uppfylls i munnen med en riktigt maffig frukt där tanninerna inte uppvisar någon störande bitterhet utan bara är fullmogna, purunga och bustuffa. Det här är ett kanonbra vin som levererar riktigt hög klass för slantarna, men som vanligt är det en förutsättning att man gillar tannat och tanniner - samt klarar av den nya gräsliga etiketten. En god dos tålamod behövs också. Sisådär åtta till tio år blir nog lagom.



BONUSVINER

2007 Patrick et Cristophe Bonnefond Côte-Rôtie överraskade positivt, med färskt minne av deras (i vårt tycke) överekade vingårdsvin Les Rochains. Doften var mycket elegant och övertonsrik - med violblommighet, grönpeppar, barrskog och friska skogsbär över mörkare tjära och rökiga mineraltoner. Visst finns det hyggligt med ek men den är snyggt hanterad. Smaken är en oklanderlig representant för sitt nordliga ursprung, friskt syrlig, balanserat fruktig och medelfyllig utan märkbar alkohol. Mycket behagligt vin och säkert ett lysande matsällskap. Drick ungt eller lagra.

2005 Cave de Tain Hermitage övertygar inte alls. Doften är rustik och osnygg med varmårsdrag av kokt plommonfrukt och rotfrukter, svartpeppar och gammalt surt, murket trä. Intrycken går igen i smaken, som litar helt på kraft och glömmer alla ansatser till elegans. Sur och trist med oxidativa, bittra och träiga drag. Det här kooperativet - en pålitlig leverantör av underpresterande viner - är i behov av en omvälvande förändring. Sånt här går inte att sälja längre.

2007 Vignobles Brunier Domaine du Vieux Télégraphe "La Crau" blir kvällens efterrätt. Whohoo, vad snyggt detta är! Nog fanns vissa farhågor för ett alkoholångande monster i absolut behov av långt och svalt mörker. Inte hade vi kunnat föreställa oss denna elegans och (håll i er nu) omedelbara tillgänglighet. Den komplexa doften spelar över jordgubbar, rönnbär, körsbärskärnor, kirsch, orientaliska kryddor, ljus mjölkchoklad, fikon, salmiak och salta havsbrisar med friskt sjögräs. I munnen imponerar vinet med sitt fasta grepp av högklassiga tanniner, tjusar med sina ljuvligt öppna aromer och sin lekfulla kryddighet, friskar upp med sin livliga syra och stannar kvar med sin ihållande längd. En nittifemplussare värd varenda krona, grattis till alla som handlat!



ps. Länkarna går till SB.