2007 Domaine des Entrefaux Crozes-Hermitage

Vi har inte druckit mycket crozes-hermitage på senare tid. Hmm, vad beror det på? Vi älskar ju i grund och botten den svala friska smaken av ung norra rhône-syrah. Ja, dels handlar det nog om 2007 - ett år som behövde riktigt bra vingårdar för att prestera över det medelmåttiga - bra som i côte-rôtie! Varken far eller son Graillot fick till något mer än syrliga bistro-törstsläckare. Inget fel på sånt, men vi hade ju högre förväntningar. Och Delas' nollsjua är i vårt tycke den tråkigaste vi smakat hittills, även om den med sin (över)tydlighet funkar bra på en druvkurs. Dels är det så att vi hittat roligare syrahbaserade viner från Languedoc under året som gått. Exempelvis är Alain Chabanons 2008 Campredon en dead ringer för crozes-hermitage. Förväntningarna är alltså måttliga när vi drar korken på kvällens flaska.

2007 Domaine des Entrefaux Crozes-Hermitage doftar inte som en karikatyr av syrah, men har många önskvärda och typiska egenskaper i vad som måste beskrivas som en klart komplex doft. Vi noterar kola och vanilj, svart/röd syrahfrukt, rostbiff och svartpeppar, charkuterier och tallbarr, lakrits och bilgummi, viol och syren. Gott!

Men det är i munnen vinet slutligen övertygar oss. Inte oväntat finns en sval, syrlig och läskande karaktär. Inte heller oväntat är den svartavinbärslika frukten rätt osöt, med drag av järn och en tydlig sälta.
Vad som däremot överraskar är den harmoniska, flerdimensionella munkänslan, upplevelsen av fyllighet och djup trots måttliga 12,5%. Här finns ett gott torrextrakt som vi suger på under tilltagande njutning. Vinet har nämligen den trevliga egenskapen att det smakar allt bättre för varje klunk. I avslutningen uppskattar vi den torra kryddigheten, med aromer av muskot och svartpeppar. Hur vi än vänder och vrider så hittar vi inga fel i vinet, inga konstigheter, inget artificiellt, inga omogna toner, inga hål i mitten. Båda våra munnar ropar på ren franska att detta är skitgott, och vi helt överens om saken. Härlig drickfas nu - det här dricker vi igen. (89)


Importören Vinia Sweden har av allt att döma pysslat med suspekta former av astroturfing här och var i den svenska bloggosfären. Men på ett rakt och hederligt erbjudande om recensionsexemplar tackade vi ja. Vi har en längre tid lekt med tanken att prova vinet, och nu blev det äntligen av. Att det var såpass bra kom som en glad överraskning, särskilt som vi hade vässat knivarna för säkerhets skull. Kul att det finns på ordinarie hyllplats, men observera att Domaine des Entrefaux håller på att byta årgång för tillfället, och att 2008 gav mycket ojämna resultat i norra rhône. Det är kanske den vi borde ha recenserat istället...

ps. Snusare har det perfekta tillbehöret i munnen.