Förra årgången av detta vin fick av oss både en sågning och en relativ upprättelse. Inte så konstigt att det fick en andra chans - vi vill ju så gärna älska det här vinet. Efter MSVins temaprovning av nollsexor är nyfikenheten på topp...
2006 Villa Cafaggio Chianti Classico har en varmt rubinröd färg med blå reflexer och ljusare blåtoner i kanten. Doften är aningen stallig eller vitpepprig under karafferingen, men det vädras snabbt ut. Vi ger vinet ett par timmar och en serveringstemperatur åt det svala hållet. Doften har en mycket lovande, komplex fruktighet med flera aspekter: hallon, jordgubb, körsbär, plommon, violer och örter. Fatbehandlingen är gjord med lätt och säker hand. Finessrika ljusare toner av vanilj, finstämda kryddor, sandelträ och ljusare choklad avtecknar sig mot en botten av lakrits och Earl Grey. Det är urläckert att sniffa på och vinner verkligen på tid i luften. Noterna från karafferingen återkommer senare, i botten av glaset som en subtil föraning om vad man kan vänta sig med lite lagring. Smaken är precis lagom tät med saftig, intensivt skinande rödfrukt. Här finns en snyggt tvinnad kärnbitterhet som ger en solid mittsmak. Syrorna är mogna men fräser ändå fint i munnen och bär ändå ut i den långa eftersmaken som efterlämnar te-lika tanniner.
Ahh, vad roligt det är när ett återkommande och överkomligt vin överpresterar som omväxling. Det är precis vad alla italienälskande vindrickare behöver! Den medelfylliga stilen i Villa Cafaggios viner är härlig - för att den är så urtypisk för chianti classico och för att den släpper igenom alla vackra övertoner av blommor och örter. I vår smak är detta den bästa årgången på åratal av deras standardchianti. Kommer att bli än mer underbart med tiden. Vi köper i pluralis och lagrar något år.
ps. Wine Spectator-Suckling ger 85p till det här och 90p till 2006 Briccotondo. Tjenare italienare...
2006 Villa Cafaggio Chianti Classico (Stefano Farkas, Villa Cafaggio, Panzano in Chianti, Toscana)
4 kommentarer:
(A): Hej, lysande analys som vanligt. Drack för dryga veckan sedan och känner helt igen mig. Drack vinet över ca fyra timmar och vinet utvecklades mycket med luften och blev riktigt mjukt och runt. Mycket dominans av körsbärskärnor från två timmar i karaffen och framåt. Jag tror att den enda doft jag tyckte mig känna (efter ca två timmar) utöver vad ni beskriver var olivbröd (olja/salt). Hur som helst gott var det och några flaskor lär hamna i källaren.
Tack F&V, ska bli spännande att prova detta vin. Tyvärr har det vart slutsålt på min lokala månglare en tid. Verkar som rusning efter bra chianti. Terrenon var även den helt urplockad.
Undrar hur man får ihop det med att lufta viner i 4h och dricka det i rätt temperatur? Eller kör ni rumstemp?
Vi dricker helst våra röda viner åt det svala hållet. I sovrummet och garderoben är det inte mer än 15-16 grader på golvet så här års, där får vinerna lufta.
Sen kryper de snart uppåt mot rumstemperatur i glaset. När det är varmare ute får vi ta hjälp av kylen. På restaurang hämtas ibland rödviner rakt från hyllan i en lokal som håller betydligt högre temperatur. Då ber vi personalen ge vinet en kort stund i kylen eller i en ishink...
Skicka en kommentar