Sista nysläppsprovningen för säsongen. Redan i kassan går det inte att låta bli att skymta extravinernas namn. Två toppbarbaresci - herre jesus, vi är bönhörda! Alla blindprovningsambitioner flög just iväg som glada vårfåglar. Ikväll dricker vi med titt på etiketten, för även resten av utbudet är riktigt kul och träffar hyfsat mitt i prick längs vår fransk-tysk-italienska axel. Tack till arrangörerna i sektion Stockholm för den strålande avslutningen.
2007 Menetou-Salon (Domaine Chavet) är nästan vattenklart med gröna reflexer. En späd, sirlig, ljuvligt ren doft av fläderblom med aningar av krusbär och nässlor stiger ur glaset. Fräsch, lätt, elegant smak med snygg, hög syra och lite päronsplitt. Stiligt, lekfullt, charmigt. Bör drickas i valfri trädgård i sommar.
2005 Trentham Viognier (Trentham Estate) är ganska färgstarkt, gröngult. Den öppna doften är rik och aromatisk med gummitoner, violer, rökiga örter och löften om fetma i vinet. Smaken är kryddig och rökig, fruktig med rondör och hygglig syra i lite robustare stil. Prickar inte druvsorten. Rätt mycket vin för pengarna.
2006 Rüdesheimer Berg Rottland Riesling (Georg Breuer) har en mycket knuten doft där jasmin är först ut. Det är svårt att plocka enskildheter, men citrus och en obestämd örtighet finns där. I jämförelse med nästa vin framträder subtilt salta havstoner av musselskal, tång och tjära. Smaken är stor och citrustonad, fortfarande ung, mycket tuff och kärv. Syrorna är rätt hårda - vinet måste lagras. Inte alls den direkta, klockrena träff som nollfemman bjöd på vid ett flertal tillfällen under förra året.
2006 Monzinger Frühlingsplätzchen Riesling Spätlese (Emrich-Schönleber) har ett av vinvärldens gulligaste vingårdsnamn: "den lilla vårplätten". Nu har vi landat i Nahe, sydost om mosel. Doften börjar med mineraltoner av kalkrikt vatten och simbassäng utomhus. Blyga nyanser av emser, nässla och blommor i omgivningarna av syren och lindblom. Smaken kommer som en riktig överraskning!! Det är inte halvtorrt - det är lieblich. En ämabel, smickrande smak med sprits, persikotoner, påtaglig restsötma och vänliga, mjuka syror. Ett elegant medhårsvin som påminner om mosel, men har fler gröna toner.
2005 Domaine de la Colline Chinon (Chérreau-Carré) är medelljust blårött med lila inslag. Våt, mineralisk doft med en aning av insjö. Rätt goda blåbär, lingon och andra associationer till nordisk barrskog med tall och gran. Den druvtypiska gräsigheten är inget vi särskilt tänker på. Smaken är ung, syrlig och rejält sträv i avslutningen. Tapetserar kinderna. Borde funka till mat.
2005 Tandem Syrah de Maroc (Alain Graillot/Ouled Thaleb) har en varm, mörkt blåröd färg. Doften är varm, kryddig, utvecklad och påtagligt gummitonad -rätt spännande - påminner lite om den mogna aussieshirazen från Tahbilk, minus mognadsutvecklingen. Här finns nyanser av tjärpastill och eucalyptus. Örterna leder tankarna till Portugal (senast 2000 José de la Fonseca Sousa Mayor). Ja, det doftar gott, om än inte lika mycket norra rhône som när vi provade på Vinordic. Vilken besvikelse det blir att smaka! I munnen är vinet både platt och vasst på samma gång, med en negativ salmiakton som hänger kvar. Inte alls gott.
2001 Amiral de Beychevelle Saint-Julien (Château Beychevelle). Det är här någonstans som kvällen taxar in för avgång. Jetmotorerna varvar upp för den flygtur som väntar. Glaset skiljer sig från de föregående - här finns löften om mognad. Både bruna toner i vinets kropp och lite blå toner åt kanterna. Härligt typisk bordeauxdoft som uppnått en rätt bra komplexitet. Lagerblad, försiktiga stall, lakrits, tobak, lite tjära, vanilj och en rätt hyfsad frukt med svarta vinbär och några söta björnbärstoner. Smaken är torr och elegant med lång, lakritstonad avslutning. Behagfullt vin med bra drinkability. Rekommenderas förstås särskilt för vänner av mognande bordeaux. Ok prislapp.
1995 Hermitage Cave de Tain l'Hermitage har en brunröd, mogen färg, med en viskös uppenbarelse i glaset. Den goda, mogna doften bjuder på övermogna plommon och ruttnande bär i en mineralisk inramning. Soja, hoisinsås, utvecklade fattoner (som undervegetation) och därtill ett tydligt os av nyandlig rökelse. Smaken är mogen, mjuk och harmonisk. Ett vackert och gott vin! No spitting. Hmm, det här var två riktigt trevliga viner i rad. Humöret stiger!
2005 Bosquet de Papes Châteauneuf-du-Pape är klart och medelljust blårött i glaset. Helt förförisk, öppen, något parfymerad, sötfruktig doft av hallon, mogen jordgubbe. Doftslingorna lindar sig runt lustcentrum och ger kvällens kanske allra tydligaste träff. Mycket läckert! Resten av doften ger återhållsamma toner av sandelträ, vanilj, garrigue och grillkött. Smaken är förstås inte ikapp med doften, men den är kryddig, balanserad, harmonisk och mycket lovande, betraktad som råmaterial för lagring. Om fem år kan det vara dags att dricka. Detta kan bli strålande och ge en saftig, burgundisk upplevelse. Eftersmaken är skön redan nu...
2005 Monferrato Pin (La Spinetta) är mörkt blårött och bjuder på en något burdus doft där vi hittar läcker sötfrukt av körsbär plus ett par hallon. En gnutta likörton, lösningsmedel, tydlig terpentin, ny ek, fatchoklad och någon blommighet. Rund, rik, fatdriven smak med gott om mogna tanniner. Förmodligen kommer ekbehandlingen gå in litegrann med tiden, men till en grillbiff funkar nog den lite yxiga stilen att konsumera redan nu - särskilt om vinet inte jämförs med en lättare och elegantare sparringpartner, som ikväll.
Så var det dags för extravinerna. Nu är det bara att luta sig tillbaks och njuta...
2003 Barbaresco Asili (Bruno Giacosa) har en varm, ganska ljus färg med liten brunton i kanten. Doften är först något knuten men spänner över ett ljust, bärigt doftspektrum: slånbär, tranbär, hallon, mogna jordgubbar. De sistnämnda kommer mer och mer när vinet får lite tid i glaset. Vackra kryddörter, torkad frukt, fatläder och farin är annat som dyker upp efter hand. Efter den finstämda doften blir vi överraskade av en mycket intensiv smak. Trots att den på sitt sätt är både bärig, lätt och syrlig finns det en sjujäkla kraft och stadga i detta vin. Det som vinner i slutändan är dock vinets superba elegans och finess. Inte ett spår av uttorkande nolltre-tanniner...
2004 Barbaresco Valeirano (La Spinetta) blir en värdig avslutning på kvällen. Här bjuds en mycket djup, rik, komplex doft med ett tydligt inslag av bränt socker (crême brulée). Snygga rostade fat, rosor och relativt mörk frukt av körsbär och hallon. En ung alkoholton, ett uns burdust. Dags att smaka. Jäklar, vilket drag och vilket djup det är i den här smaken. Massor av tanniner, silkeslena trots sin ungdom. En skvätt hostmedicin (bråka inte nu!). Avslutningsvis en superlång eftersmak med pepparkakskryddor som minglar kvar i munnen. Ett respektingivande styrkebevis. Vi ses i framtiden...
Nettare e Gioia bjuder på en stilstudie med italienska förtecken från samma kväll. Läs vidare här.
14 kommentarer:
Hej på er igen
Imponerande gäng viner som provas.
När jag bodde i gbg och deltog på deras månadsprovningar var antalet detsamma men kvaliteten ett par snäpp lägre.
Vad betalar man som munskänk för månadsprovningen (utan och med extraviner)??
Är det alltid samma personer som väljer vinerna??
Visst var det trevliga viner! Det här var den bästa månadsprovningen hittills. Priset höjdes nyss till 250 kr och en hundring för extravinerna. 25 kronor i snitt och 50 för dyrpriparna, alltså. Jämfört med Gondolens Vinbar blir det väl ungefär halva priset... Helt underbart! Dessutom är matsalen på Näringslivets Hus väl lämpad för provning: vita bord och gott om behagligt diffuserad belysning.
Hela styrelsen i Stockholmssektionen håller i ruljangsen på ett föredömligt sätt. Vem eller vilka av dem som valde ut vinerna har vi ingen aning om. Men lite luriga och nöjda såg de allt ut.
Ordföranden uppmanade medlemmarna att föreslå provningsteman för nästa säsong. Demokrati!
Nu har vi fyllt på med Cuvée Doucinello, så pass att vi ska våga oss på ett prov. Har du smakat på nollfemman än, Vinosapien?
Beställning inringd i morse.
Passade på att beställa hem lite Vermentino och Assyrtico inför utomhussäsongen.
Guado al Tasso Vermentino, eller? Den måste vi komma ihåg att beställa i sommar.
Har du liksom vi ljuva reseminnen från Santorini eller vad är annars din ingång till assyrtiko?
Tack för det. Vad som slår en är det djup som faktiskt finns i släppet - en del eftertraktade dyrgripar, visst, men även relativt stora volymer av många kul viner i lägre prisklasser som nog är utmärkta att dricka direkt. Enklare viner perfekta att ladda upp med inför bekymmerslösa luncher och eftermiddagar när solen står högt. Schmitts billiga nolletta och Faury Shiraz känns som givna köp, och dem har ni redan smakat. Ovan nämnda Menetou-Salon har jag sneglat på, kul att den var så bra. Kunde inte heller låta bli Marchesi di Grésys 2006 Monte Aribaldo Dolcetto. Bland det bästa druvan förmår enl Galloni i tidigare årgångar, är nog inte otäck till lite småplock. Sen måste man väl prova åtminstone en flaska vardera av årets rosa Bandol resp Tavel...
Håller helt med, det finns flera godbitar i lägre prisklass. 2006 Monte Aribaldo Dolcetto ligger redan på lut för testning snarast - fram med lite cacciatora och grissini! Och 2004 Palazzo della Torre är riktigt fint. Enligt kvällstidningarnas löp är det läge för Bandol och Tavel redan till helgen. Aah, nu kommer högsommarvärmen...
Guado al Tasso Vermentino - stämmer! Testade den förra sommaren till pestolasagne - Glockenklar.
Nyfikenhet lönar sig allt som oftast - Assyrtico är en druvsort jag testat vid några tillfällen och den har ännu inte svikit mig.
74138 Sigalas Santorini på BS dimper snart ned på ett SB nära mig.
Hade ni testat 2004 Palazzo della Torre??
Japp, den är bra. Saftiga svarta vinbär och en kul ört i doften som påminner rätt mycket om eucalyptus. Fina syror. Stadigt och gott.
Tack för en fin genomgång - det finns ju en hel del att bespetsa sej på på - och som dessutom finns kvar!
Dock tycker jag att 279 spänn för Amiral de Beychevelle låter som en hundring för mycket. Det är ju ändock bara ett andravin från ett av de svagare slotten i St Julien. Prestigemässigt i alla fall - smaken kan ju ändå motivera priset.
Kan erkänna direkt att jag hade fel - Amiral 2001 verkar kosta de 250-280 SEK i de flesta länder. Priset är således korrekt i det avseendet. Ganska litet gap i pris mellan första och andravin.
Jag har nog blivit helt prisskadad av att handla på auktioner - men där ingår det ju också en risk att vinet varit dåligt behandlat.
Hade väldigt gärna köpt Bosquet de Papen - men den verkar stenslut. Det lär väl bli andrahandsmarknaden på den också.
När det gäller 2001 Amiral de Beychevelle gick vi på intrycken och tycker att vinet försvarar sitt pris.
Dina prisuppgifter från utlandet förvånar därför inte, Mmm. Förstavinet från 2002 kändes tunnare, grönare och mindre generöst när vi testade förra året.
2005 Bosquet de Papes köptes in i en kvantitet av 600 flaskor, så därför finns ett visst hopp om påfyllning inom kort. Det var högst 150 flaskor som gick åt på Passagen i fredags-lördags...
Gör mig glad att läsa. Passade på att köpa lite Valeirano och Bousequet des Papes på Regeringsgatan. Låter som om jag har någpt riktigt bra att se fram emot om ett par år..
Yes Box, alright... men ge dem fem år!
Kul att läsa! Nyandlig rökelse är en sådan där formulering jag kanbli lite sur på att jag inte kom på först ;-)
Och som sagt, roligt med vilt skiftande intryck av hermitagen. A chacun son goût.
Skicka en kommentar