Det är inte ofta vi korkar upp spanska viner här hemma, men efter kvällens intressanta smakprov får vi mersmak. Varken druvan eller området är ens det minsta bekanta för oss. Vi laddar upp med vitlöksgnuggade lammkotletter stekta i gåsflott, bönsallad, belugalinser, haricots verts och insalata caprese. Vinet borde landa rätt. Vi vill bli överraskade ikväll...
2004 BembiBre är gjort på druvan mencia - första gången för oss. Bara det är spännande nog. Vinets färg är tät och mörkt blåröd. Doften är intressant, med skogsbär, parfymig viol, någon ton av mörka russin och en skönt djurisk inramning av tjära, korv, vitpeppar och bondgård. Smaken är varm, rund, djup, med mustig fatkaktär. Riktigt gott och en smula rustikt! Lite lägre syra och en aning eldighet (14%), väl infattad i helheten. S invänder lite mot den lägre syran, men det man förlorar i spets får man istället igen i smakrikedom. Vi kan ju inte området alls, utan kommer istället att tänka på syrahdruvan, mer specifikt på någon mindre, bonnigare producent, ett varmare år, från ett riktigt bra läge i norra rhônedalen, och med den mustighet och rondör som kommer när syrahvin börjar mogna.
Men Dominio de Tares är förstås inte någon vinbonde i rhône - utan en modernistisk, framåtsträvande företrädare för den nya vågen i nordvästra Spanien. Menciadruvorna kommer från 80-100 år gamla stockar. Vinet jäste i 25 dagar med daglig battonage och fick sedan en utdragen malolaktisk jäsning (65 dagar) sur lie på fat av missouriek. Slutligen lagrades vinet i 15 månader på nya medium- och hårdrostade franska ekfat. WS parkerar på 91-94p de senaste fyra åren. (91p till 2004). WA tar det lite lugnare med 89p. Låter inte så tokigt, eller hur? Famla efter blindskriften och hitta ett kanonbra vin!
2004 Bem bi Bre (Dominio de Tares, San Román de Bembibre, Bierzo Alto, Castilla y Leon)
12 kommentarer:
Tack för elogen i förra posten! Visst är vinet med det hopplöst långa namnet ganska fantastiskt. Bästa torra Riesling jag druckit, i alla fall i år.
Jag har fastnat för Bierzo och de rustika och bonniga vinerna därifrån. Mycket bra till blodiga biffar!
Jag hoppade över Bem bi Bre vid förra nyhetssläppet och satsade efter rekommendation på mer utvecklade 2002 Tilenus Pagos de Posada som jag blev något besviken på. Efter att ha läst det ni skrev inser jag att jag tydligen satsade på fel häst. Får stoppa några Bem bi Bre i korgen om de finns kvar vid nästa besök på Regeringsgatan.
Har man gäster och bjuder på rustik medelhavsmat med grillat eller stekt kött - då vore det inte alls fel att rycka upp en magnumbutelj! Då får man dessutom "rabatt" med 45 kr per 75cl... mycket vin för pengarna.
Håller helt med ert positiva betyg. Jag brukar säga att den är som en blandning mellan norra rhonedalen och en klassisk bordeaux. Mycket bra vin, jag ligger nog i höjd med WS eller kanske ännu en pinne högre.
Nar argang 2003 av Bem Bi Bre plotsligt stod framfor mig pa hyllan till det facila priset 36 dollar pa en liten liquor store har i USA klippte jag till.
Jag borde forstas ha kopt nagon amerikan i stallet, men jag sag inget jag egentligen hort talas om utom sant som kostade absurda mangder dollar.
En rik, varm doft slar upp ur karaffen och min bror sager "choklad, plommon och nagon frukt jag kan inte placera."
Jag haller med, men plockar ocksa in korsbar, charkuterier och lite tjara. I smaken ar det mer av the same och vinet verkar inte ett dugg markt av 2003 - mjukt, balanserat och jag stors inte alls av att syrorna ar klart milda. Jattegott!
Dracks till pizza och lite vallagrad gruyere, utmarkt matchning.
For 36 dollar, ca 250 spann nu nar dollarn starkts en aning, ar det ett remarkabelt prisvarde.
Undrar vad 2005 kostar nar och nagon tar in den till SB.
Grattis, vilken tur at du hittade den! Var låg den lilla liquorstoren någonstans?
Ja, utan tvekan är det mycket vin för pengarna och 2003 tycks ju vara den bästa enligt WS. Vad tyckte du om utvecklingen? Vi har bara en nollfyra kvar och tänkte vänta och se om den kan ge ännu mer med några års lagring...
Ja, egentligen var det ingen liquor store, utan en Wine & Spirits som låg i en förort till Philadelphia i en mall. Ganska bra sortiment för att vara så liten. Det kliade i fingrarna när jag såg Sociando-Mallet 2005 och Prieure-Lichine 2005, men eftersom man inte gärna kunde dricka dem nu och jag inte hade plats för något hem fick de stå kvar ... Cirka 60 dollar per flaska, rätt okej va? Jag lobbade hårt för att min bror skulle köpa båda och sitta på till nästa visit ...
Drack i övrigt en Gunderloch Rotenberg Spätlese 2005. Excellent choice! tyckte en trevlig och mycket intresserad anställd som hade helt rätt. 93p tycker WS och med de mineralerna, den renheten i frukten och den kruten i eftersmaken håller jag med. Don Melchor 2004, en chilensk prestige-Cab som WS parkerat på 94-96p flera år i rad, slank också ner i korgen. Pure babysnatching, men efter sex timmar i karaff rockade den loss med espresso, svarta vinbär, en hel del stall, lite lagerblad och fick de flesta på en trevlig tillställning att bara flina.
Dock var nog veckans bästa vin en 2000 Langhe Rosso från Conterno Fantino, Mon Pra.
Mmmmmmmmm! Vill minnas att det var en mix på barbera, nebbiolo och 10% cab sauv. Fantastisk doft med tjärade jordgubbsrosor i förgrunden, mandelmassa, nagellack, lite svarta vinbär och örter kom till. Till grillad lammfilé med gorgonzola var den magnifik. Vi hade druckit en väl tanninrik Brunello kvällen innan, så svägerskan var initialt aningen misstänksam mot nästa italienare men föll handlöst för Conterno Fantinos magi. Smooth, men ändå med syror och edge. Bella Italia i total prakt.
Härlig rapport, Henrik! Det är ett elände att flyga när man hittar godsaker. Mon Pra låter helt underbar...
Jo, förresten, utvecklingen av Bem Bi Bre 2004 glömde jag ...
Tycker att utvecklingen är svår att sia om. 2003-vinet är kraftfullt, har en del tanniner och mencia brukar tydligen må bra av lagring om kvaliteten är god - vilket den är här.
Samtidigt, syrorna är redan nu milda och smaken så rik. Kan egentligen inte tänka mig annat än att den borde utvecklas under fem år och hålla minst tio, men samtidigt så funderar jag lite på vad Frankofilens tatuerare har att säga ...
Tatueraren: När syrorna har gått ner så kommer de inte tillbaks.
Vi: ok, vi ska inte vänta för länge.
Hade av en slump vägarna förbi Regeringsgatan i går. Skulle bara titta och inte handla med tanke på måndagens övningar.
Sedan plötsligt, utan att jag förstår hur det hade gått till, hade jag passerat kassan med en Bem bi Bre på Magnum. Eftersom ingen hejdade mig hade jag tydligen betalat för den också.
Hur gick det till?
Sprutar de ut minnesförlustgas med ventilationen på Regeringsgatan, eller?
Hoppas att effekterna av den gasen gått över tills det är dags att slänga något välhängt på grillen ...
Hehe, vi har också sneglat på de där magnumbuteljerna! Men hittills lyckats undvika lustgasen...
När du står där vid grillen kommer du att tacka dig själv...
nästa månad släpps Finca la Cuesta från Luna Beberide, en vingårdsbeteknad Mencia med helt sjukt packad frukt. Tierras de lunas storebror. Fick fynd på vinvin bland annat. 112 spänn
http://vinvin.se/vvwine/31883/finca-la-cuesta?r=375&id=searchResultInfo_8442&page=0
/Anders
Skicka en kommentar