På påskafton lagar vi lammbog som får bräsera i rödvin och fond, med chalottenlök, vitlök och örter. Lammet blir inte oväntat ruskigt gott och får sällskap av ugnsrostade grönsaker och gnocchi med smörstekt salvia. Vi fortsätter på den inslagna vägen till Gigondas. Ikväll: ett vin vi köpte i Caveau de Gigondas för snart fyra år sedan. Madame bakom disken suckade lite över oss utbölingar och vårt smaklösa intresse för barriquelagrat vin. Men vi visste vad vi var ute efter. Vi hade nämligen haft en riktigt fin upplevelse av en mogen 1997 Gigondas Les Hauts de Montmirail som vi köpt fem år tidigare - och vi ville hemskt gärna upprepa tricket. Förutom den nya eken är det här ett vin i balanserad stil - utan den rustika, framträdande alkohol som vissa andra viner från appellationen kan bjuda på. Druvmixen är 55% grenache, 25% mourvèdre, 20% syrah och 13% alkohol. Pris: €17.
2001 Gigondas Les Hauts de Montmirail ser fortfarande mörkt vinrött och relativt ungt ut. Vinet har släppt en ordentlig fällning och ser lite dimmigt ut i glaset, som att utfällningsprocessen fortfarande pågår. Doften drar iväg till toscana med mogna körsbär och rostade ekfat, samt bittermandel, tjära och tomatpuré. Frukten öppnar upp med hallon och grus. En stund senare får vi tyvärr både lite jolmig påskmust och terpentin från eken.
Vi smakar innan maten: jisses, det första intrycket är tätt och häftigt! Munkänslan är len som salva - som en likörpralin. Höljet är mjukt och visköst - innanmätet intensivt, med god sötfrukt i alkohol. Frukten påminner en hel del om toscanska surkörsbär och visst smakar det ek, rent av lite ekbeskt. Ganska snart börjar invändningarna rada upp sig. Vinet är vinet gott, men det känns lite jolmigt och plommonmjukt - den extraherade frukten på väg att falla ihop - eftersom syrorna knappast är toscanska. Detta är verkligen inte typiskt för Gigondas. De nya ekfaten präglar karaktären så pass mycket att vi tappar siktet på den rena grenachefrukten och terroiren. Frukten var nog helt enkelt inte tillräckligt bra detta år för att klara att integrera så mycket ny ek. Nittiosjuan var faktiskt mycket bättre. Madame, vous aviez raison!
ps. WS, WA och IWC brukar ligga i området 87-93 p för detta vin och de franska guiderna ger generellt höga betyg - men särskilt WS har uttalade invändningar mot 2001.
2001 Gigondas Les Hauts de Montmirail (Domaine Brusset, Cairanne, Rhône)
3 kommentarer:
Tackar för en fin resa i Gigondas! De två senare producenterna var helt nya för mej - som iofs bara har Santa Duc i källaren från det området.
En teknisk fråga: är det svårt att få in besöksräknaren på sidan?
Du som har nära till kan ju prova att resa vidare i Köpenhamn! Danskarna är ju som tokiga i södra rhône. Om du hittar något kul så tar vi mer än gärna emot dina tips inför sommarsemestern i Skåne.
Räknaren är bara ett stycke html-kod som du kan limma in bland sidelementen i tabben "Sidelement".
Enkelt - och kul att få reda lite statistik...
Tack för tipset om räknaren - tom jag lyckades!
Jag har varit så fokuserad på Bordeaux på mina inköpsresor - att jag nästan glömt övriga regioner. Hittade dock några undangömda helt vanliga Côtes-du-Rhone från Charvin på K&S för ett tag sen. Den producenten måste jag ta tag i igen - för de var ruskigt bra i en lätt och elegant stil (röda laget!).
Skicka en kommentar