2005 Château de Fieuzal

Likt Robinson Crusoe vadar vi i omkring vrakresterna efter bordeauxsläppet. Kanske finns där någon träspillra att klamra sig fast vid? Javisst - en låda Fieuzal ser lockande ut! Den lär väl inte duga som flytetyg, men vi kan gärna tänka oss att gå till botten med den under en längre framtid.

Fieuzal har ingen lång historia, men lyckades få styrfart lagom till klassificeringen i Graves 1953. Idag är det irländaren Lochlann Quinn som driver egendomen, där man odlar 39 hektar blå druvor varav 60% är cabernet sauvignon, 33% merlot, 4.5% cabernet franc och 2.5% petit verdot. Stockarna har en snittålder på 30 år och är tätt planterade. Efter handskörd följer cuvaison i fyra veckor. Vinerna mognar i 16-24 månader på hälften nya ekfat.

2005 Château de Fieuzal har en först knuten, samtidigt komplex doft av rök, jord, krossad sten, smörkola, gott om kaffe och tobak i stallet, saltlakrits, mandelmassa, körsbärskärna, citrusskal och subtil fatkrydda. Alla noter kommer i fina, återhållna doseringar som ändå är läsbara och har ett mycket lovande djup undertill. Frukten är mörkröd mellan vinbär, hallon och körsbär och ger ett solitt och välbyggt intryck. Mmm, det här doftar gott och öppnar upp på någon timme. Kaffe, tobak och lakrits tar ännu ett steg fram.

Vi smakar och får ungefär vad som utlovas i doften: en rejäl, lite plump frukt med syror och kaffetanniner i fin balans. Strukturen är stram och greppet i munnen oklanderligt. En kärnig bitterhet i par med unga sensationer av bikarbonat mynnar ut i en rätt lång, tuff, aningen bläckig, smått kryddig eftersmak med stenig känsla. Redan ikväll smakar det bra till en lite tuffare lammgryta med nejlika och kryddpeppar som gifter sig bra med vinets kryddighet. Detta är, helt enligt förväntningarna, ett utmärkt lagringsvin och kommer av allt att döma utvecklas finfint med tiden. Vi har en svaghet för området Pessac-Léognan och det ska bli kul att följa vinet framöver.

2005 Château de Fieuzal Pessac-Léognan (Léognan, Gironde, Bordeaux)