När nebbiolo blir riktigt old-school har vi ibland svårt att skilja den från annan italiensk old-school. Sangiovese, aglianico, pinot eller varför inte schioppettino... samma tobak och te, samma balsamico och körsbärskärnor, samma surkörsbär och blodapelsinskal, samma tjära och mynta, samma läder och örtbukett. Man kommer osökt att tänka på Fulvio Bressan!
Roagna Opera Prima XVII Vino da Tavola är den sjuttonde versionen av ett vin som debuterade i början av 1980-talet, tack vare Luca Roagnas pappa Alfredo. Det brukar vara en mix av ett par tre årgångar (2000 och 2001 i det här fallet) från fyrtioåriga stockar i hemmagården i Barbaresco: I Paglieri, även känd som Pajé.
Fin utveckling på nosen. Mer av tobak och undervegetation än av kryddor och rosor. Inget riktigt sniffarvin även om sniffet är ytterst lovande, för här är det smaken som är grejen. Vi kan njuta av skönt uvecklad sötmogen körsbärsfrukt, härlig balans och mognadsrondör, och behagliga tanniner med precis lagom grepp samt en gnutta te-torka.
Ja, det här är ju gott som tusan. Ärketraditionellt och genomhederligt i sitt uttryck. Och priset känns väldigt rimligt för den fina upplevelsen, men skulle det kosta som Roagnas barbaresci/baroli valde vi nog hellre att uppgradera. En stark rekommendation hursomhelst.
Bristly via BS, 230 kr.
4 kommentarer:
beställt! (c:
Anders
Det är väldigt sympatiskt att få en traditionell, personlig, väldigt god och färdiglagrad Barbaresco för 230. Älskar Roagna.
Jag förstår inte riktigt hypen kring detta vin. För min del har jag svårt att tänka mig att det endast är 00 och 01 i detta vin. Jag tycker mig känna väldigt ung frukt i vinet. Får mer vibbar till något naturvin än barbaresco.
Anders - dito.
Henrik - visst är det sympatiskt. Synd bara att priset är på väg att fördubblas. Då finns det annat från Roagna vi hellre dricker.
Karl - lite murrigt på gammeldags vis. Vet inte riktigt vad just du menar med "naturvin", osvavlat eller? Men visst, Roagna jobbar ju icke-interventionistiskt och vinerna skiftar en hel del sinsemellan. Men visst finns det väl en god och harmonisk mognadsutveckling här. Och som sagt, Barbaresco pajé är ett bättre vin om vi måste välja.
Skicka en kommentar