"Vin nature kan inte lagras, för det har inget tillsatt svavel. Flaskorna är komplett opålitliga för restaurangbruk och vinerna är ändå bara avsedda att drickas unga. Om de nu ska drickas alls, eftersom de mest troligt är behäftade med en hel provkarta av defekter."
Se där några åsikter som förfäktas av ledande figurer inom vinhandeln, sommelierskrået och utbildningssektorn. Det är också den bakgrund mot vilken man bör förstå söndagens provning på Spritmuseum, där Vin & Natur visade upp sjutton viner utan tillsatser från åren 1996 till 2004.
Sånt här är vanligtvis riktigt svårt att få tag på - liten skala och det mesta uppdrucket sedan länge - men Emil Broomé och Ulf Ringius hade nu ställt 34 gamla buteljer från nio av sina producenter på borden. Pojkarna påpekade blygsamt att urvalet inte handlade om att "visa det bästa" och att det nog kunde vara "lite upp och ner"...
Bruno Schueller - Husseren-les-Châteaux, Alsace
2000 Le Verre est dans le Fruit
Riesling från Husseren, osvavlad. Gul färg. Oljig och lite vegetal doft med honungstoner, lime, burksparris, petroleum och mineral. Torr medelfyllig smak med bra intensitet, viss beska, stramt slut och lång efterklang. Fortfarande rätt spänstig för en fjortonåring, men lite yviga intryck jämfört med nästa vin.
2004 Zéro Default
Nedklassad riesling från Grand Cru Eichberg, osvavlad. Ljusgul färg. Ren, ungdomlig doft med persika och lime. Inget av den kufiska florjästen i 08an, inga petroleumtoner heller. Torr, linjär och stram smak med ren frisk syra utan beska. Elegant vin, förträffligt vitalt och riktigt gott.
Julien Courtois - Soings-en-Sologne, Touraine
2003 Originel
100% menu pineau. "Homeopatiska mängder" so2 (5 mg). Ljusgul, aningen oklart. God gul frukt med lite vax, nötter och smör. Tät och fortfarande rätt ungdomlig smak med frisk syra, bra balans och lite skal i strukturen. Verkligen gott, och snyggt jobbat i den varma årgången. I fin form, absolut inte på väg ner.
2000 Esquisse
100% menu pineau, senskördad. 5 mg so2. Guldgul färg, aningen oklart. Utvecklad smått kufisk doft, burkad och torkad aprikos-frukt, aningen vegetal och med inslag av ädelröta, petroleum och kräftspad. Rik smak med inarbetad restsötma och kännbar bitter alkoholvärme i slutet. Ingen direkt favorit, men absolut inte på väg ned.
2002 Ancestral
Lika delar gamay och cabernet sauvignon. Arton månader i gamla fat, 5 mg so2. Varmt rubinröd färg. Fin balans i doften mellan fruktaromer och utvecklade toner. Röda bär, läder, rost, köttsaft, örter. Komplex, torr, mjukt bärig smak med spänstigt cabbig struktur i slutet. Slankt och elegant. Lyckad och lagom långt gången utveckling - tänk mogen cru beaujolais mixad med mogen saumur-champigny. Håller nog i flera år till.
Les Cailloux du Paradis/Claude Courtois - Soings-en-Sologne, Touraine
2002 Sauvignon Quartz
Jordmån av lera och kalksten. Lagrat arton månader i använda ekfat. "Homeopatiska mängder" so2 (5 mg). Färgintensivt citrongult utseende. Ren doft med druvmogna aromer av kanderad citrus och bakat äpple samt smöriga och nötiga mognadstoner plus några droppar honung och en nypa mineral. Det finns inga grönt vegetala drag sånär som på lite tobak, så druvsorten hade vi aldrig tagit blint. I munnen rikt och intensivt med skinande gul frukt och frisk syra. Härligt vin, som dock för tankarna till mogen riesling snarare än sauvignon blanc. Inte alls på väg utför.
2000 Cuvée des Etourneaux
Chaudenay, en mutation av gamay med röd fruktsaft. Jordmån av kalksten. Två år i gamla fat, 5 mg so2/l. Ljusare varmt rubinröd färg, transparent utseende. Rätt komplex doft med drag av spillning, röd frukt, kalksten, lädersnöre, rost, kryddor, örter och gräs. Möjligen lite oprecisa toner, om man ska vara gnällig. Ganska lätt och sval smak med måttlig koncentration, något ihålig mittsmak och smått gistna tanniner i slutet. Ändå helt ok, men bör nog inte sparas längre.
2002 Racines
Mest cabernet franc, mindre delen pinot noir, gamay, gascon, côt och ett dussin andra samplanterade sorter - mer eller mindre 'hemligt' vilka, pga att vissa är 'förbjudna' i området. Jordmån av lera och kalksten. Traditionell vinmakning, arton månader i använda fat, 5 mg so2/l. Färgen är rubinröd med fin lyster och transparens. Doften vackert cabbig och rödlätt med drag av vinbär, ceder, mineralsälta, tobak och ljus tjära samt eleganta övertoner av potpourri och kryddor. Smaken lagom mogen, behagligt slank med god frukt, läskande syra och cabbig spänst i slutet. Superbt vin som visar upp den allra vackraste sidan av cabernet franc (jfr Clos Rougeard). Loire 2002 verkar drickas fint nu, det här håller länge än.
Domaine Derain - Saint Aubin, Bourgogne
1999 Saint-Aubin Rouge 'Le Ban'
Biodynamiskt och osvavlat. Varmt brunröd färg. Väl utvecklad doft med komplexa toner av röda bär, pomeranser, sous-bois, tobak och läder. Förhållandevis ungdomlig smak med proportioner ungefär som en mognande nebbiolo - dvs stora torra lädertanniner och god slank lingonsyrlig frukt. Man kan ha invändningar mot obalans åt tanninhållet, och det krävs mat. Men vinet är inte på väg utför.
1997 Gevrey-Chambertin
Biodynamiskt och osvavlat. Ljust varmröd/brunröd, något disigt utseende. Ljusa röda bär, mintiga övertoner, torkade blommor, sous-bois, små fina stalltoner. Smaken relativt lätt och elegant, med silkiga tanniner, skimrande mineraler och en liten snygg bitter apelsinzest instoppad bland bären. Ganska lätt och ljust för ursprunget, mer chambollskt. Sagolikt drickbart och lagom moget.
1996 Saint-Aubin Blanc
Biodynamiskt och osvavlat. Ljust gul färg, klart utseende. Fin doft med lite smör och messmör samt ren frisk citrus och mineral. Smaken är ren och precis, elegant i uttrycket med frisk fruktsyra och bra mognadsbalans. För karaktären, tänk avslagen blanc de blancs-champagne. Fortfarande förbluffande ungdomligt för arton års ålder, håller nog tio år till. Ostron!
Domaine Valette, Chaintré, Maconnais
2001 Viré-Clessé
60-åriga stockar i kalkhaltig lerjord, giftfri odling. 30 månader i gamla fat, 15 mg so2. Rikt gyllengul färg. Generöst gultonad frukt med kontrollerad syrepåverkan, bakta äpplen, citrusskal och distinkta mineraltoner. Rikligt givande smak med skinande syra, bra grepp, enormt vitalt och läskande i efterklangen. Lyckat exempel på att en viss oxidation inte alls behöver betyda platt och trött. Tvärtom, det här håller nog i tio år till.
Jean-Pierre Robinot, Jasnières, Loire
2003 Juliette
Komplex jordmån med röd lera, silex, kalk. Fyra år i använda fat, osvavlat. Gul färg, vackert utseende. Klockren chenin blanc i doften, fortfarande ungdomlig med mogen kvittenfrukt, mineral och en nypa tobak. Fabulöst intensiv och koncentrerad smak med generös frukt, friskt syrlig och förunderligt stram för årgången samt superren i aromerna. Enorm längd - räcker för en stunds kontemplation. Helt superbt,
Grand Vin. Håller lätt tio-tjugo år till. Konsistenta intryck jämfört med i april. Provningens höjdpunkt.
Domaine du Mazel/Gérald Oustric, Valvignières, Ardèche
2003 Charbonnière
100% chardonnay, osvavlad. Ljust gul. Utvecklad doft med bokna äpplen, ändå hyfsat fräsch för elva års ålder. Avrundat mogen smak som trots anständig syra upplevs obalanserad på grund av alkohol som slår igenom ordentligt i slutet. Inte direkt på väg ner, problemen har mer med året att göra.
Année de la canicule...
1999 Saint-Philippe
100 % syrah, sémi-carbonique, lång maceration, osvavlad. Ljusare varmröd färg. Charmerande rödfruktig nos med mogna jordgubbar, chark, tjära, örter, vitpeppar och salmiak. Fint utmognad smak med god frukt och smeksam munkänsla. Egentligen anspråkslöst vin från en formidabel årgång, som utvecklats väldigt fint. Så här någonting kan man föreställa sig ett moget rött från Dard & Ribo (vilket vi aldrig provat). Lagom utvecklat och supergott.
La Grande Colline/Hirotake Ooka, Saint-Péray, Rhône
2004 Saint-Péray
100% marsanne, osvavlad. Grumligt vitgult utseende.
Hard-core naturvinsdoft, fortfarande förbluffande ungdomlig, med såväl antydan till inälvor/mus som reduktion och oxidation på samma gång. Örter och blommor hamnar dock på pluskontot, och frukten i mittsmaken är förvånansvärt generös. Gåslever i efterklangen kräver viss tolerans för den typen av defekt. Om så är fallet, rätt gott. Och absolut inte på väg utför. Men utan tvekan... extremt.
Domaine des Griottes, Saint-Lambert, Anjou
2004 Caroline
Liten produktion av senskördad (slutet av november) och botrytiserad chenin blanc från 100-åriga stockar. Fyra år på fat, osvavlat. Orange bärnstensfärg, klart utseende, aningen grönt i kanten. God söt doft med torkade aprikoser, inlagd kvittenfrukt och honung. Inte särskilt volatil. Fint balanserad helsöt smak med troligen uppåt 150 gram restsocker, viskös känsla och hyfsad syra. Gott, och håller förstås länge än.
Sammanfattningsvis lyckades Emil och Ulf på ett ödmjukt sätt - vinerna fick tala för sig själva - driva in sina argument med sjutumsspik. Jo, viner utan tillsatser kan bevisligen utvecklas minst lika bra som svavlade. Om inte bättre, men tanke på de små hantverkarnas maniska omsorg om sitt råmaterial. Ett genomsnittligt svavlat vin har inget extra skydd efter de första, säg, tre till fem åren, då inget obundet so2 återstår i flaskan. Det är då många mediokra viner börjar rasa ihop. Kvaliteten, den sitter i frukten.
