2009: Wachau vs. Kremstal - Singerriedel vs. Kögl

Från de svindlande höjderna i Scharzhofberg lättar vi och svävar österut över mellersta Europa. Till sist, när vi skymtar Donaus slingrande dalgång, är det dags att gå ner för landning. Två viner ska gå upp i match ikväll. Ett beprövat, och en ny bekantskap.

2009 Domäne Wachau Singerriedel Riesling Smaragd har en kärnig, grönörtig doft med knutna noter av citrus, aprikos och granny smith. Mineralisk med drag av stål och sten, och en aning av ylle-unknad, källare och svamp. Gamla fat, ej helt rena - eller möjligen en strimma smygkork?

Attacken är tuff snudd på hård, mittsmaken intensiv med bergfast struktur och en utdragen, krävande final. Vinet är fullt av kraft, fortfarande kantigt. Lagring tycks påkallat och mat är ett måste. Ikväll blir det panerade spättor. Det ska nog funka bra, en wienerschnitzel hade också suttit fint.

2009 Salomon Undhof Kögl Riesling Erste Lage doftar friskt av mint/mynta, metall och vita tropiska inslag, citrus/ananas/physalis, nära nog tulo-tabletter med antydan till sockerdricka och honung. Vänligare - helt logiskt i och med att Kremstal är varmare än Wachau.

Entrén i munnen är klart mjukare. Ändå finns ett bra grepp, men balansen premierar något mognare frukt. Syran är frisk men har inte alls samma tuffa, krävande struktur. Metall och mint minglar i  avslutningen. Harmoniskt och läskande, med oväntad längd på eftersmaken.  Mer drickfärdigt och apéritif-vänligt, fast inte riktigt samma träff som förra gången. Det måste vara Egons fel!

Så har vi då facit. Utan minsta tvekan föredrog spättorna tuffingen Singerriedel, som presterade en oklanderlig show till maten. Handlade de aningen orena tonerna om gamla fat snarare än smygkork? Jäkligt bra kraft (14%) och struktur fanns hur som helst, nog för att spjälka fett och möta upp det stekta och panerade. Dessutom med en uppenbar potential för utveckling i framtiden. Den relativt sett mer färdiga och finlemmade Kögl (12,5%) gör sig bättre i lite lättare sammanhang, eller för omedelbar drickglädje på egen hand.


Mondo Wine och Albert Wendler via TS 2/5, 199 kr och 179 kr.

ps. Lustigt nog gjorde Håkan Larsson rakt motsatt analys av vinernas användningsområde i DI. Var det efter ett femminuters journalistprov eller en hel måltid, kan man undra...