torsdag, juni 30, 2011
2006 Elio Grasso Barolo Gavarini Vigna Chiniera
Är hösten redan på väg? Regnmolnen hänger tungt över oss och vinden sliter i träden. Termometern visar fjorton grader nu på kvällen. Nyheterna utlovar veckor av lågtryck. Vi växlar ner från somrigt sörplande för att istället grotta ner oss i mer seriöst vinprovande, och möter upp den annalkande kylan med en god och värmande barolo.
Så sent som i förmiddags tycktes kylrummet på Hansa-Kompaniet vara ett högintressant alternativ för att svalka av sig, så vi styrde kosan dit efter långpromenad och strandbad, alltmedan himlen fylldes upp av molnbankar. Och nog fanns där en hel del kul att kika på. Skåningarna inte är särskilt heta på gröten när det gäller bättre bourgogne och barolo.
2006 Elio Grasso Barolo Gavarini Vigna Chiniera skickar ut förföriska locktoner, med vårt ytterst lovande smakprov av syskonvinet 2006 Barolo Ginestra Casa Maté i färskt minne. Efter en kortare sejour i karaffen uppvisar kupan en varm och djup sammetsnyans med bara ett par millimeter tegel i glasets kant.
Doften är tillräckligt öppen, och redan ganska så underbar. Körsbärskärnor, cocktailbär och förra årets röda körsbärssylt. Muscovadosocker, tjärat rep, frisk salvia och en liten äpplighet med associationer till calvados. Limtoner, och färska kronblad av nyponros som kommer till med mer luft.
Smaken är lite sen i starten, åtminstone efter den korta luftningen. En torr, outvecklad attack som möjligen kunde anklagas för gleshet. Men snart kliver mittsmaken i med besked - yppig och tät med stora greppiga tanniner och intensivt röda, sötfruktiga aromer. Härifrån går det bara uppåt. Det blir en rejäl smakutväxling i hela gommen, med massor av hallon, lakrits, salvia och läskpappersartade mineraltoner i den påtagligt långa eftersmaken. Lustfyllt var ordet.
Uttrycket är relativt modernt, men jäkligt snyggt hanterat. En avvägd dos ektanniner integreras med nebbiolodruvans och Monfortes naturliga strävhet. Resultatet blir en fyllig, fruktig, kassaskåpstät munkänsla - som en mer kraftfull och tanninrik version av Giorgio Pelisseros möte mellan modernitet och tradition. Utan att ha tillgång till en direkt jämförelse upplever vi Vigna Chinieras nollsexa som lite mer yppig och sötfruktig i relation till Casa Matés något stramare elegans. Grymma grejor är det hur som helst. Lufta ett par timmar för maximal behållning.
Inte minst eftersom vi förra året hade glädjen att dricka den underbara 1990 Vigna Chiniera - och därmed kunde se hur fint goda årgångar utvecklas - kan det inte bli annat än en stark rekommendation att jaga rätt på kvardröjande flaskor till ett internationellt sett konkurrenskraftigt pris.
Red & White via SB, 519 kr.
ps. Snikversionen i den här stilen kan alltså vara Pelisseros 2007 Barbaresco Nubiola som åtminstone till i övermorgon krängs för 100 DKK på SuperBest. Som referens öppnade vi Bruno Giacosas underbara - och mer traditionella - 2008 Nebbiolo Valmaggiore. Jodå, den balanserade sötfrukten fanns även där - så Vigna Chiniera är alls inget sötmonster.
pps. Falskt alarm - solen och sommaren kom tillbaka! Stranden nästa.
Blev också lite förundrad över ert sommarbesked. Läser detta från Ljunghusens strand. Visst, det blåser lite. Men med normal svensk sommar som referenspunkt är detta utmärkt sommar.
SvaraRaderaSom f.d. Hansa-kille känner jag igen det där med lagerhållningen. Redan på 90-talet var butiken en depå dit s.k. nollåttor hamstra utsålda finviner flera år efter att de sålts ut på Regeringsgatan. En annan sak som är konstant är förresten Runes lager i Höllviken. Lika illa i år som i fjol (som i sin tur var lika illa som under Skanörs-tiden). Alla SB-hyllare borde tvingas dit för att se hur ett vanligt bolag ser ut en sommardag i juli.
Det är alltid lika avstressande att gå in på Hansa ;-)
SvaraRaderaHurra, vi ska faktiskt åka och träffa Rune snart!
Inte för att beundra hans sortiment utan för att lämna en korkad Barbaresco Basarin och hämta ut ett par beställda Ch des Jacques Morgon. Men vi lovar att studera hur ett vanligt bolag ser ut i juli. Brrr....