Ofta sympatiskt, sällan himmelskt, nästan aldrig dåligt, nästan alltid gott. Definierad husstil, men lika definierade skillnader mellan vinerna. Ett traditionellt uttryck för bourgogne med långa macerationstider och ofta ganska lång uppfostran i fat. Så skulle man kunna sammanfatta våra erfarenheter av
Maison Louis Jadot. Vi gillar den eleganta, ljusa, rödfruktiga stilen och imponeras av hur en stor
négociant kan bolla med sådana kvantiteter och hundrafemtio olika cuvéer utan att förfalla till opersonlighet och strömlinjeformning. En av de främsta anledningarna heter
Jacques Lardière, ansvarig vinmakare hos Jadot med erfarenhet sedan 1970.
Svenska importören
Vinunic hörde av sig till firma
Jadot och bad dem kolla i källaren efter småpartier av mognande viner. Nu pytsas dessa ut i vinbutikerna under juni och augusti. Kungen hängde på låset och handlade
2002 Pommard 1er Cru Epenots redan till bröllopsmiddagen i lördags. Ett gott val, kan vi intyga efter att ha smakat. Kungen gjorde vad en kung bör göra - agera som en förebild för landets medborgare. Vi stackars undersåtar måste förstås göra likadant, och då är det ju bra om Jadot levererar för slantarna.
Först ut idag är en nästan nybuteljerad beaujolais.
2009 Beaujolais-Villages Combe-aux-Jacques uppvisar en renbärig stil med balanserad karaktär av
semi-carbonique. Den mättade, ungdomliga frukten påminner om blåbär och lingon med smått parfymerade drag samt lite skumbananer och smörkola.
Även i munnen skummar vinet med juvenil koldioxid och fräsig syra. Förvånandsvärt tanninrikt och fullmatat med hygglig längd - bara lite för mycket godisjäst för att vi ska vara helt nöjda. 2009 verkar vara lika lyckat i beaujolais som i andra områden, och visst är detta roligare än
Duboeuf, men vi tar hellre en omväg för att finna superseriösa doningar från terroirister som
Domaine Lapierre eller
Jean-Paul Brun. Det här vinet bör tjäna på ett halvårs lagring och dricker nog bra under de följande två-tre. (85)
2002 Beaune 1er Cru Boucherottes, Domaine des Héritiers har en varm, ljus färg med tegel i kanten. Doften är utvecklad med rätt komplexa toner av späntved, sandelträ, och ljusa currykryddor. Pinotfrukten är moget röd med inslag av nypon och ljus torkad frukt. Här finns också ett lite svettigt inslag av ostbutik och solvarm lagårdsvägg. I munnen möts vi av bra bett och attack, utmärkt syra och hög intensitet i en slank kropp. Snudd på värme i mitten med läskande, sandiga tanniner och utmärkt längd. Åt det lätta hållet, men väl fokuserad och riktigt trevlig att dricka nu och snart. Vi gillar den här stilen! (89)
2005 Beaune 1er Cru Les Theurons, Domaine Gagey är medelljust tomatröd med blå reflexer. Här finner vi en kraftfullt fruktig doft där mörkare björnbär möter röda körsbär och ljusare jordgubbar. En rätt framfusig personlighet med hallonkolatoner och balsamisk örtighet samt lite eneträ. Doften står faktiskt som ett spjut ur glaset, men eken är lite väl tydlig just nu och ingen större komplexitet står ännu att finna. Den körsbärsfruktiga smaken är balanserad och rätt kraftfull med sandiga tanniner, bra kropp och fortfarande lite bitterhet från ek. Detta ser klart lovande ut och borde fixa till sig på tre år, men måste absolut lagras som vi ser saken. (89-90)
Härnäst vankas en intressant jämförelse av samma vingård i tre bra årgångar - 2002, 2005 och 2007.
2002 Pommard 1er Cru Epenots är ljust och varmt brunrött med vattenklar kant - ser moget ut. Här får vi en härligt rik och utvecklad doft med drag av ostbutik, stall, plåster, späntved, tjära, eteriska lösningsmedel och blomparfymer, gammal saft med rödfruktiga aromer av körsbär, slånbär och jordgubbar - ja, rentav lite gammelnebba i dragen! En mycket vacker och förtjusande doft. Smaken är slank och syradriven, rejält intensiv mitt på tungan med nästan helt nedsmälta, finsandiga tanniner i kinderna. Längden är utmärkt, och vinet har nått fram - syran sjunger i munnen och detta är ren fröjd att dricka nu. Kungen har koll! Efter ett par timmar har buketten sjunkit ihop, så passa på att njuta snart, och lufta inte i förväg. (91-92)
2005 Pommard 1er Cru Epenots är medelljust klarröd med högre färgintensitet, blå reflexer och nästan violett kant, ger ett ungt intryck. Doften är knuten men visar bra djup. Frukten hålls för tillfället tillbaka av de ganska dominanta faten - ingen komplexitet finnes än men respektingivande djup, som sagt. Flera nyanser av ekfat går dock att plocka fram, sandelträ, eneträ och ljusa rostade kryddtoner. Smaken är rejält kraftfull, tätfruktig och tanninrik med stoppning för lång lagring. Fortfarande lite kantiga tanniner och en aning bitterhet som behöver slipas av. Vi gissar på minst fem års lagringsbehov. Öppnar upp efter en timme eller två och kommer av allt att döma bli alldeles utmärkt med tiden. (91)
2007 Pommard 1er Cru Epenots är mindre färgintensivt, transparent ljusrött med blå reflexer. Här finns en charmig, ljust parfymerad doft med blåa blommor och gröna örter, jordgubbsbugg, smultrongodis, cherry candy, tomater och rostat bröd med lite smör.
De ljust rostade dragen blommar ut och blir lite väl dominanta just när vinet har öppnat upp i glaset, men liksom med de andra smakproven så händer det rätt mycket över tid och de unga vinerna utvecklas positivt över en timme eller två. Smaken är medelintensiv med hyfsade tanniner i en betydlig slankare kropp än nollfemman. Men den höga syran plus de lite gröna dragen är väldigt uppfriskande, och vinet visar otvetydig finess, även om smaken inte har längden hos de två föregående. Behöver lagras några år för att integrera tonerna av rostning och godis, och kan då bli riktigt fint. Notera att Vinunic förhandlat ett kanonbra pris för denna
pommard premier cru. Både Gilman och Burghound är ovanligt till sig. (90+)
Nästa flight kommer att bjuda på moget från både by och grand cru.
1997 Morey-Saint-Denis är mörkare brunrött, nästan brunt i kärnan och tegelorange i kanten. Vinet har en mycket komplex och väl utvecklad doft med feta penseldrag av tjära, lakrits och soja över torkad frukt, bland annat plommon. Vi associerar till båthus med väldigt intressanta toner av tång, sjögräs, nori och mynta-te. Doften påminner faktiskt lite om den
1995 Vieux Telegraphe vi drack för några veckor sedan. Här skäms vi bort av en rikt fruktig, mogen och lite rustik smak som dock är väldigt vital och engagerande med härlig syra och massor av tjärindränkta mörka mogna aromer som ringer kvar i munnen. Ljuvligt att dricka nu, och en klockren överpresterare både sett till årgången och byappellationen. (91-92)
1999 Corton-Pougets Grand Cru, Domaine des Héritiers har en huvudsakligen röd bärfrukt - ovanligt ljus för Corton - med inslag av svarta vingummin, vinbärsblad och nypon under mörkare aromer av lakrits, tjära och menthol. Fortfarande finns lite dominanta och stökiga ektoner av rostad planka och lödkolv på eneträ, åtminstone när vi först provar. I munnen serveras ett kraftfullt vin med rejält gomtapetserande, aningen vrånga tanniner och en tydlig kalkstensmineralitet. Det är ändå ovanligt elegant för Corton, men också lite kantigt i nuläget. Vinet vinner dock starkt på luftning i både doft och smak och visar sig mycket bättre efter två timmar. Ska vi dra till med en utsocknes association även för detta vin så går den till barbaresco. Lagra ytterligare några år för att nå ända fram - eller lufta som sagt. (91)
2001 Chambertin Grand Cru förtjusar verkligen med sina lätt parfymerade och övertonsrika aromer där vi noterar ljusblåa blommor, mynta, röda vinbär, nypon och jordgubbar. Här finns en transparent känsla av terroir - grusiga mineraler - som inte överskuggas av den ljusa fatrostningen, även om den också är rätt märkbar med sina toner av sandelträ. En verkligt övertygande doft! Liksom i föregående vin får vi ordentligt stora tanniner, men med en struktur som är betydligt mer harmonisk och sammetslik. Eken känns väl fortfarande inte helt integrerad, men detta är utan tvekan mycket skickligt genomfört, inte minst med tanke på att 2001 i många fall är en medioker årgång. Detta är dock allt annat än mediokert, och kan lagras eller drickas nu, särskilt till elegant matlagning med något krämigt eller fett på tallriken, som en risotto med märgben, eller ankconfit. (93)
2009 Beaujolais-Villages Combe aux Jacques, 89 kr (72348, BS i juni)
2002 Beaune 1er Cru Boucherottes, 305 kr (94469, 240 fl i augusti)
2005 Beaune 1er Cru Les Theurons, 305 kr (94468, 240 fl i augusti)
2002 Pommard 1er Cru Epenots, 495 kr (94569, 360 fl i juni)
2005 Pommard 1er Cru Epenots, 495 kr (94570, 90 fl i juni)
2007 Pommard 1er Cru Epenots, 299 kr (94593, 1200 fl i november)
1997 Morey-Saint-Denis, 285 kr (94470, 480 fl i augusti)
1999 Corton-Pougets Grand Cru, 695 kr (94461, 72 fl i augusti)
2001 Chambertin Grand Cru, 1375 kr (94464, 60 fl i augusti)
Claes Lindkvist - glad importör som gillar att prata vin med andra galningar.
