Château Bouscassé har sedan nittiotalet ett grundmurat rykte som tacksamt och billigt lagringsvin, inte minst tack vare den svenska vinpressen. Vi har själva flera årgångar i källaren - på sistone är det särskilt nollnollan vi gärna plockat fram. Sedan årgång 2004 lanserades i ordinarie - med tre tiors prissänkning som murbräcka - är vi flera oberoende tyckare (dock ingen bland de så kallade vinskribenterna) som har noterat en förändring till det sämre.
Till 2006 har etiketterna uppdaterats med ny grafisk design, och buteljerna som säljs via systembolaget har fått en ny typ av presskork. Priset har halkat upp igen med ett par tior till 119 kr, och är därmed snart ikapp årgångarna före 2004. Flaskorna som går till den tyska marknaden förärades nya etiketter redan ett år tidigare, men har märkligt nog fått behålla den hederliga naturkorken. Priset ligger också högre än det svenska, €14,90 hos Wein-Plus. En jämförelse av innehållet kan vara av intresse.
Runt bordet finns sju ständigt nyfikna näsor och precis lika många erfarna gommar. En kvartett vinbloggare och en vinimportör. Vinerna serveras blint, förstås. Spottkopparna fylls disciplinerat. Och vi håller snattran under provningen.
Det första glaset har en öppen, fokuserad doft med en rik mörkfrukt som träffar mitt i plytet, därtill serveras tobak, örter och smörkola. Även intrycket i munnen är renfruktigt och tillfredsställande med blåbär, björnbär och assisterande fatchoklad. Avslutningen är kryddig och mintig. Utmärkt. (88)
Det andra glaset har en något dammigare och örtigare doft. Suddigare, och samtidigt mer komplex. Inslag av barr och kokta rotsaker. Frukten är onekligen där någonstans, men liksom ur fokus - den adresserar inte doftcentrum på samma sätt. I munnen är tanninerna något kärvare än i första glaset, örterna mer framträdande, frukten något glesare, och avslutningen något snipigare, mer lingonsyrlig. Skillnaderna är inte dramatiska, men tydligt märkbara. Alla provare noterar ungefär samma saker. (86)
Slutsatsen är enkel: vi svenskar får inte äran att dricka samma vin som tyskarna. Och det är väl helt i sin ordning - om det nu inte var så att det såldes som samma vin. Så till nästa år föreslår vi att Alain Brumont och importören Vinunic fixar till en liten ändring även i etikettens grafiska formgivning: "Cuvée Suédoise".
Tack, det var välkommet, för visst har man funderat en hel del över vad som hänt med Brumonts nollfemmor. Jag har inte öppnat något av de bättre ännu, och delvis beror det på att man knappt vågat. Mina La Tyre kostade trots allt en femhundring styck, och de inhandlades i en fast förvissning om att även vinerna från Madiran måste vara riktigt bra i årgången 2005.
SvaraRaderaSlump eller kvantfysik vad vet jag, men jag hade hoppats på att någon skulle dricka Bouscassé igår. Märkligt! Drack själv nämligen -04an igår. För mig är detta ihop med liknande franska viner urtypen för gott vin. Sen är temperaturen som vanligt oerhört viktig. Hellre för kall än att den håller rumstemperatur. Tänker vänta ett år med nästa flaska. Är -05 och-06 sämre (glesare) än tidigare, kommer mognad att utveckla dem till det bättre?
SvaraRaderaVar på krogbesök i veckan och drack en 2006 Chateau Montus. Jag väntade mig ett tufft, ungt och knutet vin. Men någon tuffing tyckte jag inte att det var men visst ungt och inte så komplext. Största felet var nog ändå serveringstemperaturen. Ska man då jämföra dessa båda så vinner 2004 Bouscassé som det intressantaste vinet.
Intressant! Tror ni att de gör en Cuvée Suèdoise på Ch Montus också?
SvaraRaderaVill inte på något sätt ifrågasätta era faktiska iakttagelser. Men kan inte förklaringen till skillnaden mellan de båda 05:orna helt enkelt vara den att produktionen av detta vin är såpass stor att den görs i flera olika "batches" (lotter), som av rent produktionstekniska skäl inte kan göras hundraprocentigt likformiga även om man eftersträvar det?
SvaraRaderaMats - nej då, det tror vi inte alls. Vad vi tror är att systembolaget ställer bisarra krav på kvantiteter för att ett vin ska komma ifråga för ordinarie sortimentet. Det uppmuntrar vilken vinproducent som helst att handla några tankar från grannarna för att kunna leverera enligt offertförfrågan. Och köper man hyggligt billigt kanske man kan pressa ner priset under den magiska 100-gränsen...
SvaraRaderaAndersuw - det är mycket möjligt och rentav troligt att det rör sig om olika "batcher". Och visst skulle det kunna handla om rena slumpen... men när vi först testade 2005 blev vi förvånade att man inte lyckats bättre i den här toppårgången - och de svenska nollfemmor vi smakat har samtliga haft den här karaktären! Sen igår kväll vet vi ju att Brumont kunde få till nollfemman på ett tillfredsställande sätt, och vi har väldigt svårt att tänka oss att separata batcher skickas åt olika håll utan att provas och utvärderas först. Den bästa tappningen borde väl i så fall gå till dem som betalar ett bättre pris? Och slutligen, varför har det bättre vinet en bättre kork?
Förresten, ni minns kanske Château de la Condamine, från kooperativet i Fitou? Med ändrat namn, Domaine de la Condamine, kunde man utvidga upptagningsområdet och leverera de enorma kvantiteter (lådvin) som monopolet önskade. Yes box alright!
Intressant experiment - har också funnit 05an osedvanligt oinspirerande. Hoppas att ni också drack några roligare flaskor...
SvaraRaderaIntressant!
SvaraRaderaHur är det egentligen med vin lagrade på mindre fat. Blandas flera fat med varandra före buteljering? Om inte så kan man säkert tänka sig ganska stora variationer mellan olika fat, för att inte talat om den flaskvariation som finns särskilt när det gäller viner med naturkork.
Jag ifrågasätter inte den skillnad ni noterat mellan den svensk- och tysksålda varianten av Brumonts vin men visst finns det massor av förklaringar, (andra än rent konspirativa), att olika flaskor av "samma" vin upplevs helt olika vid dricktillfället.
Har själv bara någon enstaka flaska en Bouscassé men ett något större antal Montus i alla årgångar mellan 2001 och 2006. Senast vi provade någon var en 01'a för ett år sedan och det kändes fortfarande som om den skulle vinna på ytterligare ryggläge. Dags igen kanske nu under helgerna.
/Janne
Onekligen kan det vara batchskillnad mm. Men hur kan det kommer sig att det även finns en tydlig skillnad i kvalitet på korkarna? Något konstigt är det ju.
SvaraRaderaOch lite godare viner lyckades vi få i oss. En kort Sammanställning
Intressant och klargörande. Kanske något att tipsa Sverker Olofsson om
SvaraRaderaHär var grejen den att sju provare drack blint i så måtto att vi inte visste vilken som var vilken, höll tyst och alla gjorde liknande iakttagelser om skillnaderna i vinerna.
SvaraRaderaIngen av oss var direkt förvånad över att den sämre korken hörde till den sämre flaskan - som inte helt överraskande visade sig vara den svenska.
Det som öppnar för konspirationsteorier är inte bara Bouscassé, utan även andra viner som gått från att vara utmärkta viner i en vettig upplaga till sämre så fort vinet görs i en upplaga som ska räcka till att finnas i varje svensk SB-butik. Flera av dem dessutom i just detta prissegment, 100-130 pix.
Cuvée Suedoise var inte defekt eller direkt dålig, men den var tydligt sämre än den tyska.
Självklart kan det finnas flaskvariation och självklart kan vinter upplevas olika från tillfälle till tillfälle, men just med Bouscassé 05 tycker jag att indiciekedjan börjar bli alldeles för stark.
Det här behöver inte nödvändigtvis innebära ett smack för Brumonts dyrare cuvéer, och inte enbart för att de ligger i en annan prisklass och därmed inte är lika givna kandidater för en markant ökad produktion.
Oj vad Ni tvingar oss till en provning av dessa prövade pavor!
SvaraRaderaBlir inte så förvånad av dessa iakttagelser. Och tror tyvärr att ni har helt rätt. Vet inte vem man blir mest besviken på: Boucassé, som sätter sitt namn på ett vin som uppenbarligen är sämre än det vinmakaren bjuder tyskarna på, eller VinUnic, som låtsas som om det regnar och luggar konsumenterna på några extra kronor på flaska (nej, Systembolaget är inte att skylla i detta sammanhang, de vet helt enkelt inte bättre).
SvaraRaderaVinUnic blir tyvärr sämre och sämre för varje år som går. För 10 - 15 år sedan kunde jag köpa ett vin bara för att jag visste att de hade agenturen, och var rädda om sitt rykte som landets bästa importör.
Entusiasmkänslan från sent 90-tal har bytts ut mot något annat som jag annars förknippar med importdrakar som Philipson & Söderberg. Och VinUnic har inte förmått scouta nya och kommande namn, utan fastnat med producenter som har sin bästa tid bakom sig. Tänker på namn som t.ex. Dr. Loosen, Breuer (jo, T och S!) och Bründlmayer. Och de producenter som fortfarande leverar, som t.ex. Huet, har hos VinUnic väldigt begränsad representation (att inte erbjuda Huets torra Vouvray är nästan att betrakta som tjänstefel!).
Lägg till detta att nyhetsbreven mest handar om boxviner, "medlemserbjudanden" och jag kan konstatera att entusiamsfirmor som Origo, Bristly, Vinnik och Tryffelsvinet har framtiden för sig. Även om omsättningen blir mer begränsad.
Strålande avslöjande i Josefsonklass!
SvaraRaderaDet som slår mej också är att Bouscassé fr.o.m årgång 2005 är ett relativt mjukt och lättdrucket vin. Även 2006:an är ovanligt slätstruken. Kan det vara så att Brumont har ändrat kompositionen till Tannats nackdel? Från att ha varit ett bra lagringsvin är det mer "köp och öppna".
Hej Finare Vinare,
SvaraRaderaJag har med intresse läst om er provning av Château Bouscassé 2005. Först av allt vill jag bestämt slå fast att Vinunic inte är medveten om att det skulle finnas någon speciell buteljering av Château Bouscassé för den svenska marknaden. Resultatet av er provning pekar dock på att det finns smakvariationer mellan olika flaskor, vilket inte är helt ovanligt för viner som buteljeras i större volymer vid olika tillfällen. Vi kommer i vilket fall som helst att undersöka och själva bilda oss en uppfattning om det finns betydande variationer mellan flaskor som levererats av årgång 2006, den årgång som nu säljs på Systembolaget. Korkskillnaden var intressant, något som vi inte kände till.
Till Anonym, daterat klockan 23.53 den 19 december så undrar jag vad du är ute efter. Menar du att Vinunic skall slänga ut väletablerade, högklassiga producenter som Breuer, Dr Loosen och Bründlmeyer bara för att de inte är nya? Påståendet att Vinunic inte scoutar nya namn känns också helt grundlöst om man bemödar sig med att ta reda på vilka nya producenter som Vinunic har börjat jobba med under de senaste 2-3 åren. Några exempel på nya producenter (och jag antar att du menar nya, med betoning på att de inte har funnits på den svenska marknaden förut, inte bara att de bytt importör) : Arakoon, John Duval, Clos des Fees. Valentina, Agricola Punica, Castello delle Regine, Tenuta Monteti, Piaggia, Stonyridge, Dominio Atauta, El Cucular, Cims de Porrera, De Trafford, Quoin Rock, Tandem, Bergström Winery, Kosta Browne, Walter Hansel och Kapcsandy. De flesta av dessa vinproducenter är dessutom relativt nya, många har inte ens funnits i 10-15 år.
De entusiastfirmor (Origo och Tryffelsvinet) du nämner, har ett utomordentligt sortiment med i huvudsak välkända producenter som i vissa fall har existerat i 100 tals år och som oftast har funnits på den svenska marknaden under de senaste 10 åren eller längre. (Vinnik har jag inga uppgifter om)
Påståendet att våra nyhetsbrev mest handlar om BiB och erbjudanden är också märkligt, då de under året till största delen har handlat om nya årgångar av viner i flaska som lanserats i ordinarie, tillfälliga eller beställningssortimentet samt om helt nya viner. Majoriteten av de viner som det skrivits om, kostar över 100 kronor.
Med vänliga hälsningar
Claes Lindquist / VD Vinunic AB
Hej Claes, som vanligt är vi jätteglada att ha dig här! Vi misstänkte nog att det skulle komma ett svar vilken minut som helst...
SvaraRaderaHur som helst är vi fortfarande nyfikna: hur stora kvantiteter såldes i de tillfälliga släppen fram till 2003? Och hur mycket säljs av varje årgång i ordinarie nuförtiden? När utpriset skulle pressas ner 30 kr måste det ju ha inneburit ett väsentligt lägre excellar-pris för Brumont? Kan han - som MMM är inne på - därmed ha fattat ett beslut att ändra vinets profil och druvsammansättning för att göra det lättare att konsumera som ungt? Och slutligen, hur mycket insyn har man egentligen i vad som sker i källaren om och när olika batcher tas fram för olika marknader?
Stora och små importörer kompletterar varandra, och kaka söker som bekant maka när det gäller val av producenter. Själva tycker vi att det finns mängder av godis i Vinunics portfölj. Höstens stora kick var väl 2006 Felsina Rancia Riserva men även J.L. Wolfs 2004 Forster Jesuitengarten överpresterade nyligen, inte minst sett till priset. Maison Louis Jadot är vi alltid förtjusta i, likaså Piaggia. Och fick vi dricka Breuers billiga Spätburgunder Rouge till kycklingsalladen nästa sommar skulle vi bli jätteglada! Det var alltför länge sen sist...
Tack för ditt ambitiösa svar, Claes. Och att du bemödar att använda en söndag åt frågor som dessa. Kanske finns det mer av entusiasm än jag ursprungligen kunde ana!
SvaraRaderaMöjligt att det är mina vinpreferenser (Frankrike och Tyskland, farmförallt) som gör att jag inte uppskattar era nytillskott. Men jag vidhåller att VinUnic är en annan - och i mitt tycke sämre - firma än åren efter avregleringen av importmonopolet.
Vissa producenter ni har är naturligtvis oklanderliga. Men problemet är att deras sortiment inte går att köpa via er, och att man därigenom tvingas handla på nätet ute i Europa. Och om vi tar ett konkret exempel, som Huet, så finns det väl inget som hindrar att VinUnic erbjuder deras bredare sortiment, t.ex. genom dolda importnummer, om dessa inte säljer tillräckligt mycket för att möta Systembolagets krav?
Eller är transaktionskostnaden för hög för ett sådant förfarande?
Min invändning mot Dr Loosen (och Bründlmayer) var givetvis inte att de inte är nya för den svenska markanden. Min invändning var att, framförallt Loosen, i mitt tycke, gör överprissatta viner som inte är var de en gång varit. Ur ett kvalitetsperspektiv skulle det finnas gott om Mosel-alternativ att sno åt sig när Premium Wine ombildade verksamheten tidigare i år? Att inte knipa Joh. Prühm (och släppa Dönnhoff!!). Ja, jag kan helt enkelt inte förstå den logiken. Men det finns säkert en industriell sådan som jag inte känner till.
En annan sak är produktbladen från VinUnic. Jag är medveten om att producenterna inte alltid lämnar konsistent information, och att ni givetvis är berorende av denna för att kunna skriva era informationsblad. Men köper man en flaska - säg exempelvis Sito Moresco - så vill man veta vilken/vilka kommuner druvorna kommer ifrån. Eller?
En annan sak, som rör kommunikationen: när man ringde er i slutet på 90-talet för kotanktuppgifter till en eller flera av era producenter var det tillmötesgående och hjälpsamt förmedlande av uppgifter och gärna hänvisning till vinmakaren. Idag är det kalla handen eller stön och pust.
Däremot så organiserar ni nu vinresor till era producenter, för den som mot förmodan har lust att åka vincharter med Kungsängens Munskänkarsloge.
Som sagt: ett annat företag.
En fråga rörande korkskillnaden: Är det någon som vet hur det ser ut på den punkten när det gäller de 06:or som säljs på den svenska respektive tyska marknaden? Vilken typ av korkar sitter i dem? Den informationen kan ju tänkas vara till viss hjälp när det gäller hur skillnaden mellan de båda 05:orna skall tolkas.
SvaraRaderaAmbitionen med den förmodat enklare pressade korken är nog egentligen god eftersom det enligt bilden verkar röra sig om en DIAM, http://www.diam-cork.com/
SvaraRaderaDessa skall vara helt riskfria ur ett TCA-perspektiv.
Du har så rätt Anonym. Även jag ser nu att det handlar om en DIAM och således inte vilken presskork som helst. Enligt DIAM är dessa korkar inte bara att föredra ur TCA-synpunkt utan även när det gäller pålitlighet/likformighet i gastäthet.
SvaraRaderaIntressant med (förmodad?) landsvariation. Det är mao inte bara Brocards Petit Chablis som varierar mellan länderna. Det vin som säljs i tex Tyskland är lite annorlunda jmf m det som säljs i Sverige då vi (eller importören?) föredrar den krispigare och mineralstinnaren, vilket jag fick lära mig på Det Goda Köket i importörens monter. Är fenomenet landsvariation väl utbrett eller rör det sig om enstaka producenter.
SvaraRaderaNär det gäller Bouscassé håller jag helt med om att det från årgång -04 kan noteras en märkbar skillnad till det mer strömlinjeformade hållet. Den tidigare umpfh som fanns i årgångar pre-04 har tydligt klingat av. Likaså strävheten känns en aning nedslipad i de senare årgångarna. 05 var i ärlighetens namn inte en särskilt kul historia jämfört med tidigare år och 06 var inte heller något som gjorde att mungiporna försvann mot taket till. Har vinet verkligen snubblat eller rör det sig om landsvariation? Hur står det då till med Bouscassé Vielles Vignes kan man undra. När vinet väl släpps till allmänheten tar flaskorna slut fortare än man hinner säga "ojdå", men finns fortfarande importörens restaurangsortiment.
Hej Finare Vinare,
SvaraRaderaSkillnaden i volym är inte dramatiskt stor. De tillfälliga lanseringarna var i storleksordningen 5.000 - 9.000 flaskor och idag säljer vi cirka 30.000 flaskor per år. Visst är det mer, men vinet produceras i en volym av drygt 200.000 flaskor per år. Den betydande volym som vi köper till Sverige motiverar ett lägre pris från producenten.
Nej, vi upplever inte att Brumont har ändrat sin stil för att det skall vara lättare att konsumera som ungt, snarare är målet att förbättra produkterna. Vissa årgångar har vi tidigare upplevt som alltför strama och med för lite frukt för att kunna lagras väl. 2006 års Bouscasse är fortfarande ett relativt stramt vin för sin prisklass, med lätt bitterhet, men också med bra fruktkoncentration som gör att det kan lagras och mogna till ett komplext balanserat vin inom 5-7 år. Att det skulle sakna struktur känner jag inte igen.
Insyn i i källaren hos våra producenter har vi till någon del, men vi besöker ju dem bara då och då, oftast 1-3 gånger per år.
Med vänliga hälsningar
Claes Lindquist
Det där med att det sitter en billigare kork i den ”svenska” flaskan är nog fel, Diam (som korken kallas) är nog en dyrare kork. Garanterar att vinet utvecklas utan TCA till 99.8% eller något liknande i tester. Däremot så kanske Brumot inte fick tag i tillräckligt med Diam kork så det räckte till alla flaskor eller kanske tänkkt sucsesivt att gå över till Diam kork i hela produktionen och började med de flaskor som den svenska importören köper pga av att de köper så pass mycket, så jag skulle nog säga att vi fick de bra korkarna och tyskarna åkte på niten
SvaraRaderaJag köpte en 12-låda Bouscasse 2000för några år sedan för ca 5 euro flaskan. Jag gillade den senast jag provade den 2007 men provade nu en flaska och tyckte att tanninerna var för dominerande. Jag väntar nog två år innan jag provar igen.
SvaraRaderaLavazza
Priset var nog egentligen 10 euro. Jag hade fått ett reklamblad (som jag glömt att ta med mig) där det stod 5 euro men i kassan ville de ha 10 euro. Som tur var tog de av misstag bara betalt för 6 flaskor, vilket jag inte påpekade, då jag tyckte att jag hade grund för att bara betala 5 euro.
SvaraRaderaLAvazza
Tyvärr har all information om Bouscassé försvunnit från Brumonts hemsida men jag har någon gammal notering om att Bouscassé innehåller 50% Tannat, 26% CS och 24% Cabernet Franc (dvs SB's info är inte helt korrekt).
SvaraRaderaSen upplever jag vinet som betydligt mer vanlijaktig än tidigare, så jag undrar om det inte har hänt något med fatlagringen också. Det är kanske därför man upplever vinet som mjukare än tidigare?
MMM: Jodå, det finns fortfarande information om Bouscassé på Brumonts hemsida, dock bara om man väljer den franskspråkiga versionen. Det som där sägs stämmer med vad SB uppger. Det är däremot mycket möjligt att den druvblandning du noterat kan stämma för vissa tidigare årgångar.
SvaraRaderaandersuw> Du har rätt, jag kollade bara på den engelska versionen. Däremot verkar det som fransmännen har en tredje etikett för samma vin?
SvaraRaderaJa det verkar onekligen som om Brumont tycker om att variera sig lite. ;-)
SvaraRaderaI det här fallet tror jag dock förklaringen är rätt given. Den äldre av de båda etiketter som använts för internationellt bruk är delvis engelskspråkig. Men sådant faller säkert inte alla fransmän på läppen. I Frankrike bör man tala franska och inget annat, även på vinetiketterna. ;-)
Den nya frontetiketten rymmer ju bara vinets namn så den kanske numera sitter även på flaskor avsedda för den franska marknaden. Skulle gissa på att resten av informationen flyttats till en marknadsanpassad baksidesetikett.
Om korkdiskussionen är avslutad så kommer här en inte så korkad upplysning. Från Nino Negri till oss alla 2006 Le Tense!
SvaraRaderaGod Jul!
Kul att läsa om den här posten ett par år senare. Vi skriver mest för att berätta för Björn att han kan vara nöjd med att ha sina 2005 La Tyre i källaren. Smakprovet i veckan som gick var övertygande.
SvaraRaderaDet blev aldrig någon klarhet i själva sakfrågan om 2005 Bouscassé Cuvée Suédoise, och det kunde man väl heller inte vänta sig. Vi har dock fått bekräftande respons i samtal med Vinunic och utgår från att skillnaden var en olycklig engångsföreteelse vad gäller den aktuella årgången 2005.