Det är inte helt osannolikt att man träffar trevliga och likasinnade människor i kön på Regeringsgatan. Kanske är de till och med så omtänksamma att de ringer och delar med sig av sina godsaker... Vi lyckas, efter några om och men, få till ett kort och vinnördigt utbyte av rhôneviner på beställning (stort tack, Håkan - vilken bra idé!) Nu blir vi förstås nyfikna, och redan sent samma kväll uppstår ett perfekt tillfälle att skåda given häst i munnen, till en bricka mogen ost...
Saint-Benoit Grande Garde är systemets billigaste châteauneuf-du-pape. Vi har hyllat den i tidigare årgång (förbluffande bra för priset, vi kommer osökt att tänka på två andra "systemets billigaste i sin appellation", en meursault och en barolo. Men ikväll är förväntningarna också färgade av en viss oro... Hur ska Domaine Saint-Benoit bemästra det svåra, heta 2003 - dessutom med ett vin gjort på enbart inköpta druvor? Saknas prefixet Domaine före Saint-Benoit, så rör det sig nämligen om gårdens negociantvin. Läs mer om egendomen på den utmärkta entusiastsidan chateauneuf.dk.
2003 Saint-Benoit Grande Garde har en relativt ljus, klar, tegelröd färg. Doften är utvecklad och vidöppen, med härligt maffiga lädertoner, alkoholburen likörfrukt (kirsch), Krakows gamla jordgubbssylt, unken vaniljstång, marabou mjölkchoklad, animaliska toner av grillat kött, med svartpeppar och tomat. Mums, vilken härlig grenachekaraktär! Smaken är slank i frukten och saftig, motsatsen till mörk och tät, med viskös munkänsla, ganska låg syra och bra, alkoholdriven längd (bara 14 enligt etiketten, hehe...). Lädret och Krakowssylten kan leda tankarna till barolo från ett varmt år, men här är både syran och tanninerna mjukare. Innan vi hugger in på osten hittar vi lite av den typiska nolltre-smaken vi fasat för: en aning brännande och torr avslutning. Men till osten faller alla bitarna på plats och det smakar riktigt bra, även i avslutningen - lycklig suck av lättnad! Sammanfattningsvis är detta ett mycket skönt och givande vin - det ger faktiskt utpräglat "hedonistisk" drinking pleasure redan nu. 68% grenache, 13% mourvèdre, 11% syrah and 8% counoise.
ps. Dagen efter läser vi vad Parker skrev i slutet av 2004. Vi kan mest bara instämma ikväll...
"The Wine Advocate Readers who love intense Provencal garrigue characteristics in addition to notes of new saddle leather, crushed pepper, and kirsch will get a blast from the 2003 Chateauneuf du Pape Grande Garde. The flamboyant aromatics are accompanied by a full-bodied effort boasting a sweet attack, mid-palate, and finish, and loads of herb, plum, and black cherry characteristics. Because of low acidity and ripe tannin, this classic Chateauneuf can be drunk upon release, and over the following 10-12 years. (Score range 90-92) RP
Två år senare är intrycken helt andra:
"The 2003 Chateauneuf du Pape Grande Garde reveals blatant amounts of toasty new oak that have not yet become well-integrated. It has excellent ripeness, but the oak and high-level tannins are worrisome. Score: 86 RP
Så varför inte helt enkelt korka upp en flaska och avgöra själva vad ni tycker om saken?
2003 Saint-Benoit Grande Garde (Domaine Saint-Benoit (Châteauneuf-du-Pape, Rhône)
Jag köpte en halv låda av detta vin i höstas och håller helt med om att det är riktigt gott. Intressant var att det förekom en viss flaskvariation där det tillkom lite portvinstoner i flaska nummer 3. Skall försöka hålla resterande flaskor oöppnade ett år till och se hur det utvecklar sig.
SvaraRadera