lördag, december 14, 2013

2013 med Caviste



Under det gångna året har nätlangaren Caviste fått carte blanche att förse hemmet med vardagsfransoser. Väldigt bekvämt, när man är bissy med andra vinösa aktiviteter - till exempel pluggande, slovakien-uppsatser och provningsarrangemang. Det här handlar förstås om förtroende. Med tiden tror vi oss ha lärt känna Martin Berggrens smakpreferenser ganska väl. Hur det än ligger till med det, så har vi passat på att prova varenda lansering i förväg - en service som känns alltmer självklar och oumbärlig ju mer man tänker på det.

För att få ta del av en utomståendes syn på saken och på samma gång ha ett par roliga timmar tillsammans bjöd vi in vännen C till Cavistes uppvisning av årets lanseringar. C har en klar uppfattning om vad hon gillar/ogillar och räds inte att säga vad hon tycker. Då vi har tillbringat ett gemensamt halvår i skolbänkarna på restaurangakademien, har vi dessutom hunnit samköra våra register för smak och tycke. Inte minst viktigt: C är klart hyfsad på att skriva. Säg hej till vinbloggandets svar på A.A. Gill.

"Självklart - ta rygg på Finare Vinare, svarar Martin Berggren när jag artigt mejlar och förhör mig om möjligheten att få kika förbi Grappe för resumén av Caviste-året 2013 den tolfte december. Duh, tänker jag. Klart jag gör. Även om jag befinner mig ett par, tre mil bakom FV i vinkunskapernas marathonlopp vet jag att vi har rätt synkade preferenser (läs: vi tillhör gerillarörelsen mot ek). Och FV har så klart redan stiftat bekantskap med samtliga lådor, så vem skulle vara mer lämpad att stalka?

Väl på Grappe finns inte bara årets CAV-lanseringar uppdukade, utan även en buffé med chark, ost och gåslever. FV tar JÄTTEMYCKET gåslever på sin macka. Bäst att göra likadant, resonerar jag. Det är ju ändå två lådor champagne som ska betas av."


"Vid den första lådan, CAV0017 från Pehu-Simonet, konstaterar vi att champagne måste vara världens mest pålitliga vin, såtillvida att det faktiskt aldrig är riktigt dåligt. I min bok är det här dock en låda man både kan ha och mista. Vinerna är lite… oinspirerande. Och vid mötet med nästa champagnelåda, CAV0024 från Savart, känner jag att jag just slösat tid på att torrprata om vädret, istället för om livets väsentligheter."


"Savart är kort sagt min kopp te. Även om Martin Berggren själv menar att lådans tre viner egentligen är alldeles för unga för att drickas (just de här är degorgerade i november) blir jag alldeles till mig. Jag mediterar över L’Accomplie som har fräscha, gröna äpplen i nosen, och de där ljuvliga hyacinterna som man också stöter på hos Selosse, och jag sträcker på mig med hjälp av Bulle de Rosés självklara pondus och elegans. L’Année är möjligen lite för knuten för att förtjäna ett fullskaligt tjoho, men icke desto mindre bestämmer jag mig för att a) resa tillbaka i tiden för att köpa loss några lådor Savart och sedan b) uppfinna ett sätt att både ha och äta kakan, så att jag kan dricka nu men också hänga med i vinernas utveckling.

Glada i hågen kliver vi över till CAV0021 - Chablis signerad Patrick Piuze. Sedan ett par år tillbaka blir jag hemskt lätt uttråkad av chablis, men faktum är att jag ändå reagerar positivt på den krutrökiga Terroir de Chablis. Jag skulle verkligen inte ha något emot att ta ett glas eller två av det här till en skaldjurs-plateau. Les Minots och Les Forêts säger jag däremot tack, men nej tack till. Det lite fadda, oengagerade i flaskorna får göra någon annan människa glad - om några år."


"Goisot-lådan CAV0019 är delvis också ett 'tack, men nej tack' för min del. FV påstår att de haft en trevlig kväll med Bourgogne Aligoté, men jag blir bara tjurig av den högst osympatiska beskan i eftersmaken. Saint-Bris Exogyra Virgula är däremot rätt charmig med sin typiskt franska sauvignon blanc-karaktär och påtagliga mineralitet. Gondonne glömmer jag däremot i samma ögonblick som vi rör oss vidare mot CAV0014. 

Här väntar Loire-producenten Ludovic Chanson och det småputtriga, bubblande Les Pions Montlouis Pétillant med den där blöta yllesockan som jag gillar i nosen. Så långt känns Chanson som en melodi att tralla med i. När det gäller de stilla Les Cabotines och Les Pêchers tystnar den. Jag har nämligen lite naivt gått och trott att jag formligen älskar precis all chenin blanc från Loire, men det gör jag tydligen inte. Jag noterar kort och gott 'besvikelse' i mitt protokoll.

Tröst får jag hos Beaujolais-producenten Georges Descombes i CAV0016. Morgon Tradition bjuder på rosor och hallon, och som det buffésvin jag är passar jag på att ladda tallriken med chark. Det gör FV också. Han tar JÄTTEMÅNGA korvskivor, och är i extas i största allmänhet eftersom nästa vin i lådan, Brouilly Vieilles Vignes, utan tvekan är hans stora favorit. Och jag är benägen att hålla med om att det är riktigt uppiggande: komplex doft med bär, kryddor och den typ av animaliska ton som jag uppskattar och betecknar som köttsaft. Lagom motstånd i tanninerna, skön frukt och bara… väldigt drickbart. Régnié Vieilles Vignes är 'bon caca' det också, men kommer i den tillfälliga festyran lite i skymundan."


"När vi når CAV0020 och Domaine Grosbois är det min tur att hamna i ett smått extatiskt tillstånd. Cabernet franc från Loire är bland det bästa jag vet för ögonblicket, och här får jag mitt lystmäte av de attraktiva gröna tonerna: rökig paprika i La Cuisine de ma mère och gazpacho (japp, både paprikan, gurkan och tomaten) i Gabare. I Clos du Noyer är eken för påtaglig för min smak, men jag säger ändå amen till den här lådan."


"Sedan blir det nedförsbacke. Jag drabbas av insikten om att sydfransoserna i sällskapet inte alls är my kind of guys. CAV0015 med Domaine Coursodon från appellationen Saint-Josèph dricker jag och glömmer. Likadant är det med CAV0022 - Domaine Vindemio. Och på tal om att glömma så missade jag helt CAV0018 med Domaine du Joncier från Lirac, men det kan ha varit lika bra det.

Även Binet-Jacquet i CAV0013 kan avvaras. Jag ber att få citera FV vad gäller deras enkla faugères: psykedelisk cassis. Vi pratar alltså vuxensaft. Sedan villar jag bort mig (och mitt sällskap) i en halvlång harang som handlar om att munupplevelsen av vin för mig är som en sfär som antingen är fylld med något eller bara fungerar som ett tomt skal. Fullständigt obegripligt, jag vet, men min poäng är att trion från Binet-Jacquet, i synnerhet Faugères Grande Réserve, är skrik och panik, men ändå misstänkt innehållslösa.

CAV0023 med pavor från Domaine Pierre Usseglio är mest av allt alkoholhets. Man blir helt enkelt asfull bara av att lukta på korken, och det kommer liksom i vägen för all annan form av bedömning. Riktigt provocerad blir jag dock först i finalen. Här dyker Bordeaux-producenten Clos Puy Arnaud i CAV0025 upp och sparkar in den för mig redan öppna dörren som handlar om att området ifråga sannerligen är vansinnigt överskattat. Titelvinet Clos Puy Arnaud inkorporerar dessutom löjligt mycket av det insmickrande, förtätade och tokekade som jag förknippar med Nya Världen."


"Tack och lov kan man alltid backa bandet, så resumén avslutas för min del i dur med en skvätt Savart. FV å sin sida, avslutar med något som jag tolkar som ett fräckt försök att stjäla sitt favoritvin, Brouilly Vieilles Vignes. Bildbevis finns hos denna gästskribent."


Provat:

CAV0017 Champagne Pehu-Simonet, Verzenay

NV Brut Sélection Grand Cru
NV Brut Blanc de Noirs Grand Cru
NV Brut Rosé Grand Cru

CAV0024 Champagne Savart, Éceuil

NV Brut L'Accomplie
NV Brut Bulle de Rosé
2009 Extra Brut L'Année

CAV0021 Patrick Piuze, Chablis

2012 Chablis Terroir de Chablis
2012 Chablis Premier Cru Vaillons Les Minots
2012 Chablis Premier Cru Les Forêts

CAV0019 Domaine Goisot, Saint-Bris

2011 Bourgogne Aligoté
2011 Saint-Bris Exogyra Virgula
2011 Bourgogne Côtes d'Auxerre Gondonne

CAV0014 Ludovic Chanson, Montlouis sur Loire

NV Montlouis sur Loire Pétillant Les Pions
2011 Montlouis sur Loire Les Cabotines
2011 Montlouis sur Loire Les Pêchers
2011 Montlouis sur Loire L'Implicite (mg)

CAV0016 Georges Descombes, Beaujolais

2011 Morgon Tradition
2011 Brouilly Vieilles Vignes
2011 Régnié Vieilles Vignes

CAV0020 Domaine Grosbois, Chinon

2012 Chinon La Cuisine de ma mère
2011 Chinon Gabare
2011 Chinon Clos du Noyer

CAV0015 Domaine Coursodon, Saint-Josèph

2011 Saint-Josèph Silice
2011 Saint-Josèph L'Olivaie
2011 Saint-Josèph La Sensonne

CAV0025 Clos Puy Arnaud, Bordeaux

2012 Cuvée Pervenche
2010 Clos Puy Arnaud

CAV0013 Domaine Binet-Jacquet, Faugères

2011 Faugères
2010 Faugères Réserve
2010 Faugères Grande Réserve

CAV0022 Domaine Vindemio, Ventoux

2011 Ventoux Regain
2011 Ventoux Imagine

CAV0018 Domaine du Joncier, Lirac

2011 Lirac Le Gourmand
2011 Lirac Le Classique
2011 Lirac Les Muses

CAV0023 Domaine Pierre Usseglio, Châteauneuf-du-Pape

2011 Côtes-du-Rhône
2011 Châteauneuf-du-Pape Tradition

31 kommentarer:

  1. "C är hyfsad på att skriva", dagens understatement!
    Detta var riktigt kul att läsa.

    /Andreas

    SvaraRadera
  2. Mycket uppskattat gästinlägg av C. Tack.

    SvaraRadera
  3. Läsvärt för en Caviste-följare; en fråga dock: ni låter en "annan" ge frän kritik. Var står ni själva i frågan om Cavistes lådor? Har mest läst hyllningar innan...Michael

    SvaraRadera
  4. Spännande men också lite störande läsning. Eftersom det var så språkligt väl formulerat tyckte jag vid en första genomläsning att det var mycket intressant, eftersom det var så välformulerat. Men sedan började jag fundera en smula och tyckte att det hela tarvade en kommentar. Jag var med på samma provning, och provade de flesta viner. Ungefär hälften av dem hade jag provat förut, och bloggat om vid respektive släpp. Att jag kommit tillbaka till nya provningar beror på att jag uppskattar Martins smak och urval, i betydligt högre grad än vad C. verkar göra.

    Om en person med "normal klassisk smak" aldrig provat på Caviste-Martins urval, får man av denna bloggpost nämligen ett ganska märkligt intryck av hur Martins "normalstil" och kvalitetsnivå ser ut. I mitt tycke är de ofta åt det eleganta och syradrivna hållet jämfört med genomsnittet för sin region. Ofta har de tydliga mineraltoner (ack, denna svårdefinierade beskrivning, jag försöker att inte låta det gå inflation i hur ofta jag använder den), och talar vi om svulstiga druvsorter eller appellationer är de ibland lite åt det slanka hållet - vilket inte ska förväxlas med tunna eller okoncentrerade. Vinurvalet från högalkoholappellationer/-druvsorter ligger nästan alltid lägre i alkoholkänsla än "typvinet" av motsvarande sort. Det är sant att Martins viner inte är genomgående ekfria (vilket mycket få röda kvalitetsviner är), men de kommer från producenter som gör "normalekade" eller "lättekade" viner. Har man problem med ekfatsinslaget i vinerna har man i första hand problem med normalstilen i regionen eller för druvsorten, inte egentligen med Martins urval.

    Sammanfattningen av C:s omdömen om de 34 provade vinerna (12 lådor med 2-3 viner var) blir vad jag förstår så här: bra - 11, acceptabla - 6, direkt dåliga - 17. 3 ytterligare viner döms ut utan provning, så majoriteten av vinerna i årets 13 Caviste-lådor (20 av 37) får helt underkänt. Holy smoke säger jag bara!

    Det är för övrigt ett snitt som ligger en bit lägre än vad jag tyckte om konsumentdelen på australiska vindagen, och det var nog den minst inspirerande "langarprovningen" jag varit på under 2013.

    Ett kollage av de negativa beskrivningarna lyder: oinspirerande, fadda, oengagerade, 'tack, men nej tack', högst osympatisk beska, besvikelse, skrik och panik, misstänkt innehållslösa, vansinnigt överskattat, tokekade. Visst är det orättvist av mig att klippa ut de ngativa fraserna så här, men för en genomsnittlig läsare låter det lite som att vinerna i 10 av 13 boxar är sämre än Castillo de Gredos och Tre Apor, och förmodligen alla är ihopkokade i den där fabriken i Simrishamn av rester som inte dög för deras boxar?

    Jag har hittills inte stött på NÅGON som varit tillnärmelsevis så negativ till Martins viner som C., och då känner jag ändå en och annan vinprovare med bestämda åsikter om ett och annat, som ofta skjuter från höften eller som avsiktligt verkar vilja tycka annorlunda än andra.

    Det komiska är att C:s kommentarer antyder en "sval" gamla världen-smak och jag vågar påstå att de allra flesta med den smaken är mycket positiva till Martins vinurval. Men om nya världen anses börja vid Beaujolais sydgräns (Norra Rhône dömdes ut) och gröna toner prisas, är kanske smaken mer åt det anemiska än det klassiska. :-) Jag skulle i och för sig behöva se omdömen även om tyska viner för att fullt ut "triangulera" smaken.

    Visst får C. tycka som hon vill, och skriva vad hon tycker. Men det jag ser representerar en smak som ligger långt ute på extremkanten, och det kan verkligen inte vara mycket i vinvärlden som faller C. i smaken? Det är nog lite synd om C.

    SvaraRadera
  5. C, vilken sheriff!

    //Johan

    SvaraRadera
  6. om nu inte c spinner igång på allt...vari ligger felet? måste alla tycka samma? tycker snarare det är skönt med uppriktighet och lite oliktänkande...sedan kan man konstatera att c inte har lärt sig se runt hörn (framtida potential)...än;)

    SvaraRadera
  7. Kul med personer eller bloggare som inte tycker att allt är bra. Det behövsfler sv dessa bloggposter!
    Karl

    SvaraRadera
  8. Vi pratar skrivkunnighet! Så skall ett tangentbord trakteras!
    Visst är det här och var lite raljerande och omdömena ibland till synes snabbt skjutna från höften vad gäller kvalitet men att komma med tillrättavisningar när det gäller tycke och smak känns väldigt onödigt. Nej, det här var en välbehövlig vitamininjektion i gubbosfären (där jag själv ingår). Fler kvinnliga bloggare och överhuvudtaget nytillskott i bloggvärlden behövs för att vi inte skall fastna i vår konformitet. Oliktänkande är utvecklande. Vill C gästblogga fler gånger är hon välkommen hit innan bläcket klumpat ihop sig helt hos Lessrof!

    SvaraRadera
  9. Tyckte också att det här var skitkul att läsa. Känns riktigt uppfriskande med lite subjektiva rundslängar som kontrast till den sedvanliga medhårssmekar-atmosfären som råder i den svenska vinbloggosfären.
    Önskar bara jag själv kunde skriva så här inspirerat om sådant jag inte tycker om...

    /Patrik

    SvaraRadera
  10. Välformulerade, kompetenta åsikter om vin är alltid intressant att läsa. Sedan har jag en ganska annorlunda smak än C. (har mycket svårt för Grosbois grön-dammiga CabFranc) medan jag verkligen uppskattar både Coursodon och Puy Arnaud. Kul och uppfriskande läsning hursomhelst! MVH Vintresserad

    SvaraRadera
  11. Mycket velskrivit, mer av detta tack, att min personliga åsikt om vinerna är mycket mer positiv stör inte läs upplevelsen för mig /dansken

    SvaraRadera
  12. Hej Torsten,

    Jag förstår inte riktigt vad ni får ut av detta med en anonym skribent? Det är ganska klart att ni gillar att köpa oskattat vin direkt från handlare i Europa framför näthandeln som satsat på svensk marknad och säljer viner inklusive svensk alkoholskatt om man läser om nätvinhandel (nätlangare) på FV. Varför kan man inte 2013 stå för vem man är? Det är lite som alla SD:are (smygrasister) som finns därute i landet och gömmer sig och inte står för sina åsikter. Det är bra att man både ger ris och ros, det är annars väldig lite av det i vinvärlden men anonymitet?

    Med vänliga hälsningar

    Peder Molin

    SvaraRadera
  13. Vilken töntig kommentar. Finns väl ingen anledning att veta vem vederbörande är? Vad skulle det förändra?
    Jag är inte själv anonym men har full förståelse för de som kanske exempelvis har en yrkesutövning som de inte gärna vill koppla till sitt vinintresse.

    /Patrik

    SvaraRadera
  14. peder -förstår inte vad vinpolitik har med detta att göra. fv har mig veterligen handlat ordentligt via martin...och han kör sin verksamhet enligt svenska regler...eller vill du påstå något annat?

    SvaraRadera
  15. Vinosapien: Har jag påstått att Caviste (nätlangaren) inte kör sin verksamhet enligt svenska regler? Läs mitt inlägg ordentligt

    /Peder

    SvaraRadera
  16. Några funderingar här. Caviste är den klart bästa nätlangare vi hittills sett till i Sverige. Vi (=T & S) har den största respekt för det arbete Martin hittills lagt ned och sympatiserar starkt med företagets upplägg och nisch - det vill säga små franska kvalitetsproducenter som oftast arbetar ekologiskt och/eller biodynamiskt. Att vi valt att handla såpass konsekvent av Martin är bland annat ett uttryck för den sympatin.

    Det sagt, Caviste-Martins verksamhet går såpass bra att den utan minsta problem klarar av några sågningar från C. Ja, frågan är om inte lite kritik och debatt faktiskt skapar mer intresse än ännu en typisk svensk mellanmjölkspost. Vi har ju redan konsensus på att Martin är duktig.

    Peder Molins resonemang är svårt att begripa. Vi bjöd helt enkelt in C för att vi var nyfikna på vad hon skulle skriva. På vilket sätt hänger anonyma skribenter ihop med att handla vin från kontinenten, eller med smygrasism? Det här känns mest som tal i egen sak från nyblivne ordföranden i svenska Nätvinhandlarnas Förening.

    Som kunder vänder vi oss givetvis till de handlare som vi finner mest intressanta. Vanligtvis brukar de husera i andra länder än Sverige, och de har ett långt försprång på de svenska aktörerna. Förklara gärna varför man ska handla österrikare från handlavin.se istället för från weinshop24.at som levererar till Svedala för €10.

    Är svaret endast alkoholskatten? En dansk stjärna som Atomwine betalar till och med svensk alkoholskatt. Inte för att det känns som någon särskilt avgörande fråga för oss, snarare som ett byråkratiskt och orättvist handelshinder i den handelsunion vi faktiskt är del av sedan ganska länge.

    Vintomas - varför är det alltid lite synd om kvinnor som tycker annorlunda än män?

    SvaraRadera
  17. Hej Torsten,

    Är jag ordförande i NVB? Det var mer än jag själv visste. Jag förstår bara inte det här med anonymitet. Om man har så jäkla mycket åsikter skriv under med namn eller vågar man inte stå för det man skriver med sin signatur? Kanske var en konstig parallell med landets rasister men dom gillar också att vara anonyma. Mvh Peder

    SvaraRadera
  18. Nej Peder, inte ordförande i NVB utan "Ansvarig för sociala medier". Vilket härmed skulle bevisas ;)

    Vad spelar namnet för roll? Det har ju ingen som helst betydelse eftersom du troligen ändå inte känner till personen. En återkommande pseudonym fungerar precis lika bra, då kan man följa resonemanget, och det är ju det som är själva grejen här. Svårt med alla dessa "Anonym".

    Kan vi fortsätta att prata om Caviste nu?

    SvaraRadera
  19. Jag gör inga uttalanden för NVB utan det gör styrelsen och där sitter inte jag med. Caviste är för övrigt inte medlem i NVB så varför jag är här för att jag som privatperson reagerade på ert inlägg. Nu kan du fortsätta prata Caviste Torsten.

    /Peder

    SvaraRadera
  20. Det är inte synd om C. för att hon är kvinna utan för att hon verkar förmå att uppskatta så få bra viner. Min åsikt om skrivandet påverkas inte av vem hon är, men eftersom jag sprang på er på plats försåg jag henne med "hon" som personligt pronomen. Jag hoppas att jag med detta inte förtog anonymiteten.

    Martin tål säkert en sågning, men Torsten, den här sågningen var i mitt tycke rätt orättvis, som jag hoppas framstod av mitt inlägg. Det finns för övrigt inte en chans att du hade byggt upp dagens läsarskara med denna typ av inlägg.

    SvaraRadera
  21. Med tanke på att det står "C har en klar uppfattning om vad hon gillar/ogillar och räds inte att säga vad hon tycker" så anser jag att det faktum att hon är kvinna redan är röjt. :-)

    Jag kan inte låta bli att fundera över hur lite vin som blir kvar att dricka och uppskatta om man sågar så många områden och producenter...

    SvaraRadera
  22. Min smak varierar från dag till dag. Tänk att alltid behöva äta biff och bea...

    SvaraRadera
  23. Själv äter jag bara havskräftor. Jag kan tänka mig att äta annan mat också, men bara om den smakar exakt som havskräftor.

    SvaraRadera
  24. Ett öppet och nyfiket sinnelag är väl idealtillståndet hos varje vinvän, men i somliga faser av den personliga smakutvecklingen är det nog till hjälp att snäva ned och ta bort snarare än lägga till.

    Vårt problem är väl knappast att det finns för lite vin att välja på. Snarare får man upprepade gånger ställa sig frågan vad är det man VERKLIGEN vill ha. Och varför.

    SvaraRadera
  25. Några tankar om skumporna:

    Pehu-Simonet smakar gott på ett enkelt och okomplicerat sätt, men dosagen ligger rätt högt (nio gram) vilket förtar den rena och uppfriskande känslan. Blanc de Noirs är mer välstrukturerat och huvudet högre än de andra två. Vi passade på den här lanseringen, även om den säkert inte hade gjort ont under varma sommardagar.

    Savart är modern odlarskumpa på pricken, dessutom till riktigt fördelaktigt pris. Det finns mycket som fångar intresset här, inte minst de florala dragen. Dosagen kunde gärna fått ha varit något lägre för att passa oss perfekt (vår favorit Marie-Courtin tillsätter ju inget socker alls). Mest öppen och tillgänglig i detta tidiga stadium är L'Accomplie, men rosén dricks också riktigt bra redan nu.

    SvaraRadera
  26. Den som sa't han va't!

    Finare Vinare; Varifrån fick du idén om att ev. kritik har något att göra med att C är en kvinna? Eller överhuvudtaget att det skulle vara synd om kvinnor som tycker olika än män? Oerhört märklig tolkning av Vintomas inlägg...

    Även om jag( till skillnad från Vintomas) inte stör mig ett dugg på kritiken i C:s inlägg.

    SvaraRadera
  27. Ibland har man svårt att förstå, vad det är som egentligen trummar igång dessa indignerade kommentarer. Jag läste om C:s inlägg och fann att vederbörande hejdlöst hyllade champagne från Savart, likaså är ju hyllningen till Georges Descombes och Domaine Grosbois storartad. I vart fall är det så jag tolkar omdömena. Nästan så att jag ångrar att jag inte gjort något chansköp.
    För chansköp blir det för oss på västkusten, som aldrig anses tillräckligt intressanta att få ta del av dessa provningar. Avis?
    Självklart är det så.
    Vi får hålla tillgodo med Franska Vinlistan regelbundna kampanjprovningar.
    Vi har förstås Köpenhamn på ett par timmars avstånd, så det går ingen nöd på oss.

    SvaraRadera
  28. A.A. Gill och storm i ett litet iso-glas - indeed! Nåja. Caviste har tyvärr gått mig förbi ( om inte annat är det ju fulltecknat fortare än jag hinner säga "upprörd"), men en sak gör mig något förbryllad - hur var det med dom där samkörda smaklökarna egentligen? ;)

    SvaraRadera
  29. @Peder: Vad ger det dig att få veta om det är C eller Caroline Svensson som skriver/tycker?
    Vad kan du/vill du/kommer du att göra med den informationen?
    Att jämföra med anonyma SD:are som i organiserad form kampanjar/skrämmer/hotar för att uppnå politiska och samhälleliga effekter som påverkar alla synes mig lindrigt sagt långsökt.
    C tycker saker om Caviste, därtill uppmanad av FV som tillhandahåller plattformen. Vad är problemet? Det är helt uppenbart väldigt personligt skrivet utifrån en persons smak. Det är inte BGK som vet bäst för varje svensk som någonsin travat in top SB.
    Fråga dig varför t ex DN kör med osignerade ledare i bland - där har du en väsentligt mer relevant jämförelse än med SD.

    SvaraRadera
  30. Jag har också följt diskussionen och det är lite intressant att en person kan vålla sådana lavinartad pajkastning. Herregud, vi har olika preferenser gällande vad vi gillar och inte gillar. Ek eller inte ek. Gräsdoft eller inte mm. Jag har ingen aning vad jag egentligen gillar och därför testar jag det mesta och läser så mycket som går. Ibland stämmer det överens med vad jag tycker och bland inte. För fan. Låt det vara så. Mvh Tobias

    SvaraRadera
  31. 11 bra viner av 34! Själv brukar jag ligga på Artberg nivå: 10 av 60. Antingen är vinerna riktigt bra eller så är C på gott humör. Själv har jag bara provat en låda och där kan jag helt skriva under sågningen.

    SvaraRadera