söndag, augusti 05, 2012

2002 Wegeler Geheimrat "J"


Ett av få trovärdiga brands i den tyska rieslingbranschen är Geheimrat "J". Med sexton Erstes Gewächs-vingårdar att plocka från har Wegeler alltsedan 1983 buteljerat sin flaggskeppscuvée i de välbekanta högresta flaskorna. "Rheingaus svar på Bordeauxs Grand Vin", säger man själva. Dessutom en smart lösning på problemen med marknadsmässiga kvantiteter - det blir ungefär 60 000 flaskor om året - och jämn kvalitet, eftersom olika vingårdar glänser i olika årgångar.

2002 Wegeler Geheimrat "J" Riesling Spätlese trocken har en fin utveckling på nosen med gott om mineralsalter och järn, men egentligen ingen tyngre oljeindustri att tala om. Fruktaromerna är väl sammansatta och fortfarande oväntat friska även om karaktären börjar dra åt burkat ananas- och persikospad vid sidan om syrligare stråk av lime.

I munnen får vi en energisk och vital krabat med imponerande struktur och kraftfull smakutväxling. Vinet briljerar med sina bestämda limesyror och mogen senskördad frukt som bjuder på goda förnimmelser av sötma även om restsockret knappast överstiger tio gram per liter. Som kvitto på vingårdarnas sammantagna kvalitet levereras en påtaglig mineralsälta i den envetet långa efterklangen.

Även om våra förstahandsval numera kommer från andra producenter som buteljerar sina vingårdar separat, måste man ändå säga att gamle mustaschprydde excellensen Julius står sig riktigt bra. Nolltvåan har nått ungefär halvvägs på utvecklingskurvan, med rimligen minst sex-åtta år till av ljusa framtidsutsikter. Fast rätta tillfället att dricka upp, det hänger ju helt på personlig smakpreferens.


ps. Wegelers ägare Tom Drieseberg besökte Stockholm i maj. Då hällde vi 2009 och 2001. Noteringar finner man här.

pps. Alltså Bruce Sanderson... oavsett personliga preferenser, hur ska man uppfatta Wine Spectators drickfönster 2004-2008? Menar de verkligen att flaskorna ska vara uppdruckna innan vinet platsar i sexårsverksamheten? Sanslöst ignorant mot livslängden i bra riesling. Och madiran ska visst tas av daga innan den börjat i andra klass...

10 kommentarer:

  1. Jag gillar verkligen Geheimrat, ehuru jag inte upptäckte det på allvar i tid för att upptäcka 2002 mer än en enstaka flaska. 2005, 2007 (i synnerhet) och även 2009 är ju strålande bevis på att det inte är så dumt att blanda lägen, oavsett att single vineyards lär kunna casha in mer ...
    Har inte Rheingau i allmänhet tappat lite grann mot Pfalz och Rheinessen de senaste åren? Är Pfalz, Rheinessen och Nahe verkligen så mycket mer progressiva eller är det bara vi konsumenter som jagar trender? Jag gillar verkligen Rheingau, men även jag har sökt Rieslingkickar utsocknes mer än i Rheingau de senaste åren.
    Kan själv inte förklara riktigt varför ...

    SvaraRadera
  2. Intressanta frågeställningar.

    Oavsett trender är det stora skillnader mellan de olika distrikten i fråga om historia och ägarstruktur. Och visst är Rheinhessen det mest progressiva området för tillfället, och det som har stått för den mest förbluffande utvecklingen. Klart man blir nyfiken....

    Rheinhessen är ju rena bonnalandet i jämförelse med aristokratiska Rheingau! Först på 00-talet, långt efter de andra, kom förnyelsen. Ett ovanligt väl synkroniserat generationsskifte där Klaus-Peter Keller på rekordtid blev Tysklands mest hyllade terroirist och förebild för en välutbildad yngre generation. Ett slags Stenmarks-effekt, och nu finns återväxten tryggad i sammanslutningen "Message in a Bottle" som har ett 40-tal medlemmar. Exempelvis Seehof och Battenfeld-Spanier är ju enastående.

    I jämförelse med denna framfart känns Rheingau närmast stillastående, även om Johannes Leitz har gjort en liknande kometkarriär med modernare viner.

    SvaraRadera
  3. Det ska tilläggas att utan Bernhard Breuers insatser på 80- och 90-talen skulle inte den tyska scenen för torra vitviner se ut som den gör idag. Ska bli intressant att se hur det går när Theresa Breuer blir varm i kläderna.

    SvaraRadera
  4. Blev absolut nyfiken på Rheinhessen-riesling och gjorde en sökning i systemkatalogen. Finns ett 10-tal och frågan blir då om någon av dessa kan anses vara provningvärda?

    SvaraRadera
  5. Ja, flera. Börja med Wittmann och Keller så har du lagt upp ribban på rätt höjd med en gång ;-)

    Går du utanför systemet och handlar från Atomwine så kan du glädjas åt betydligt bättre priser och tillgång till stjärnskott som Seehof och Battenfeld-Spanier.

    SvaraRadera
  6. Hej. Jag har druckit mycket rheinhessen på sistone och tycker det är riktigt bra. Senase dagarna drack jag dock två pfalzare. Wolfs pechstein gg 09 och christmann idig 07. Båda hade utvecklats förvånadsvärt mycket med en del petrolium, särskilt mkt i christmann. Jag ser väl det som negativt. Ska bra viner utvecklas så här snabbt. Jag kände särskilt i pechstein att det fanns riktigt bra grejer under petrolum och liten annan funkig doft och smak. Kanske lite korkproblem. Har haft en del korkproblem med tyska viner. Vad är era erfarenheter?

    SvaraRadera
  7. Jo, vi som var med har väl nästan fortfarande träningsvärk efter de där dryga 1000 glasen som skulle hällas...

    Det här med drickfönstret - kan det inte vara så att WS är/var påverkad av vad många av tyskarna tycker själva? Huvuddelen av de tyska konsumenterna är ju s.k. "Jungweintrinker" och har fått för sig att petroleum (=klassisk mognadston) är en defekt, så då behöver man ju dricka upp dem i god tid innan 10-årsdagen. Även en tysk källa som Wein-Plus, som jag ofta litar på vad gäller poängsättning/bra producenter, har misstänkt nära och korta drickfönster, som jag i huvudsak ignorerar. Min åsikt är att lite diesel har ingen tagit skada av, och att 10-15 år är en utmärkt ålder för bra, torr Riesling... :-)

    SvaraRadera
  8. Missa inte Wagner Stempel från Rheinhessen! Och spara torr tysk risling i högst 5 år....

    SvaraRadera
  9. Karl - vi fick smaka en riktigt lyckad 07 Idig hos Steffen Christmann i november, medan Bürklin-Wolfs 09 Pechstein uppförde sig mer vresigt och bittert tidigare samma dag. Instämmer nog i att petroleumtonerna helst inte bör dyka upp förrän framåt tioårsåldern. B-W:s 01 Kalkofen hade exempelvis inget i den vägen än. I dina exempel kan det kanske hänga ihop med varmare årgångar som ger mer tropisk frukt och utvecklas snabbare. 01, 04, 08, 10 är svalare år, bäst för Pfalz som vi ser det.

    När det gäller korkarna så är det känt att Tyskland som helhet hade problem med undermålig kvalitet under åtminstone hela 90-talet. Numera brukar GG-vinerna ha dyra fina korkar.

    Vintomas - det är en rimlig förklaring, tyskarna själva verkar ju inte kunna få sina viner unga nog....

    Steffen Christmann om torra GG-viner:

    1. Prova dem som "Jungwein" under första två åren. 2. Lägg därefter undan minst ett par år.
    3. Njut av full utdelning mellan fem och tio års ålder.
    4. En avklingningsfas som i vissa fall kan vara lång och vacker.

    Vi testade Wagner-Stempels 2010 Höllberg i väras men tyckte väl inte att den var riktigt i klass med exempelvis Battenfeld-Spanier, Seehof eller Keller för den delen. Men det är väl Heerkretz man ska satsa på - deras "claim to fame"....

    Apropå fem år så har vi på empirisk väg kommit fram till åsikten att Kellers nollsjuor (von der Fels, RR, Kirchspiel) är tillräckligt mogna nu och knappast vinner på att lagras längre.

    SvaraRadera
  10. Tack! Jag får väl passa mig lite för Pfalz. Lite petrolium har jag inget problem med. Men när det blir så kraftigt att det döljer fina citrustoner och mineralitet så är det inget för mig. Köpte precis in lite fler Emrich Fruhlingsplatz trocken - 10 (Nahe), som uppfördes grymmt bra för ett tag sedan, hoppas den håller lika bra klass nu. Keller trocken von der fels - 11 prövas nu också efter en riktigt bra 10:a. Bra tips för dom som inte prövat dessa!

    SvaraRadera