2 x Dorst & Consorten Blanc de Noir

Stefan Dorst, vinmakare. Eller kanske man skulle säga "vinmänniska"? Stefan har varit med om att göra "Tysklands Bästa Rödvin". Inte bara en gång - utan åtta år i rad. Ja, åtminstone om man frågar Gault Millau. Och det är det rätt många i Tyskland som gör.

Förutom femton år som regissör hos Weingut Friedrich Becker har Stefan jobbat som konsult åt Bürklin-Wolf under de senaste sex åren. Dessutom har han lekt flygande vinmakare i ett flertal årgångar, såväl i Sydafrika, i Languedoc som i Spanien.

Vi möttes för första gången hos Becker, vid vårt besök i början av november. Några korta ord utbyttes, han höll på att hjälpa en grupp schweizare som just kommit på besök. Ett par timmar senare när vi åkt vidare till Reuter's Holzappel - kanske Südpfalz skönaste lilla matställe - för att äta lunch, möttes vi till vår stora förvåning igen! Nu hade Stefan iklätt sig hatten som reseledare för de schweiziska turisterna. 'Ständigt denna Vessla', hade nog Ture Sventon sagt.

Och det stannade inte med det. När vi bläddrade igenom vinlistan på Reuter's Holzappel, under allt mer stigande intresse, insåg vi att det måste vara någon med järnkoll som satt ihop den. På bardisken siktade vi några flaskor, prydda av slingrande vinrankor påminnande om Fritz Beckers etiketter men med ett par ord invävda i rankornas grenar: Dorst Und Co. I slutet av dryckesmenyn hittar vi så en presentationssida där orden dyker upp igen. "Dorst & Consorten". Hmm, detta måste ju kollas upp.

Sagt och gjort, vi beställde en låda från Stefans lilla vinbutik i Landau. Det som han har startat upp (förra året) är en négociantverksamhet, som på ett sympatiskt vis omtolkar de burgundiska handelshusens. Han jobbar i nära samarbete med sina sex odlare och hjälper dem i såväl vingårdar som källare. Genom tydliga credits på etiketterna ser han till att bandet mellan odlare och konsument aldrig klipps av, men samlar samtidigt in sina talanger under ett och samma tak. Kanske kan man jämföra hans roll med den erfarne och namnkunnige lagledarens i ett fotbollslag med yngre lovande förmågor.

Vi ska börja med att titta närmare på två festliga pjäser som är ett slags flaggskepp för firma Dorst & Consorten.

NV Dorst & Naab Blanc de Noir Sekt Brut "Cristal Bottle" är en (nästan) ren pinot noir från 2008 - ett år som är känt för sin friska syra och sin slanka elegans. Framställningssättet är mèthode traditionelle, såklart. Basvinet har jäst och mognat i 500 liters ekfat, och fick vila på jästresterna i faten under ett år. Efter två år på flaskor - som snurrats för hand - tillsattes en dosage som bestod av auslese-riesling och gav cirka 3 gram restsocker (plus minus två gram, det finns inga mätdata).

Vinet har en ljus kopparton i glaset, halvvägs till rosé. Nosen är verkligt lovande med toner av brioche och torkad frukt, röda bär och äpplen, nötter och skaldjur. Här finns en viss utveckling och en märkbar fatkaraktär. Smaken är ganska slank och elegant, ändå behagligt fruktig och balanserat avrundad i syran. Moussen är mjuk och behaglig, men kanske inte riktigt i klass med en bättre skumpa om man ska vara kritisk, och så får man ju inga kritstreck heller. Men vad man istället får är en osedvanligt elegant tysk sekt med mognande roséchampagne-vibbar, och det finns också en klar känsla av "tysk pinot" som liknar röd spätburgunder. Avslutningen har ett rosa stråk av smultronsötma och ett svart av anissälta, och dosagen verkar vara något högre än angivet.

NV Dorst & Naab Blanc de Noir Sekt Brut "Green Bottle" är också en pinot noir, fast från 2009, ett stort år som är känt för sin rikare frukt. Metoderna är i stort sett desamma, men basvinet jäste spontant och mognade i 1700 liters ekliggare. Efter ett år på flaska fick vinet en liten tillsats av sötmogen Oppenheimer Sackträger Riesling Auslese från team-medlemmen Heiner Maleton. Dosagen anges till 4-5 gram.

Färgen är gyllengul, och det är också den bästa beskrivning vi kan ge av doften. Den är nämligen så sammansatt att det är svårt att plocka ut noter (okej då, aprikos, gula plommon, äpple, metall, mineral) men tro oss: det här doftar riktigt fint, lite som en rikare champagne av klass.
I munnen en fylligare smak än föregående, med rik mogen frukt, dyr välarbetad mousse, bra fokus och perfekt infattad syra. Mineraltonerna är tydliga och slutet upplevs torrare än i föregående, heltorrt faktiskt. Det här blir en omedelbar hit i våra munnar, och då jämför vi inte med tysk sekt utan med seriös champagne som vi brukar tycka om att dricka. Man ska nog upp i dubbla slantarna för att hitta lika bra franskt. Vi köper gärna fler.

Stefan Dorst skriver såhär: "In these sparkling I tried to get a richer taste than in the Pfalz common. I like more bodied Champagnes, like Blanc de Noirs. A lot of sparklings over here are "nice" but with higher residual sugar and much more acidity. My Blanc de Noirs have a very low acidity (5-5,5 g/l) and therefore are very salubrious. Maybe I use also a bit riper grapes than in Champagne to gain complexity."


Weinhandlung Am Kleinen Platz, €24 och €20.