Cabbigt: 2008 Clos Sénéchal vs. 2004 Ch Preuillac

Kalvlever anglais får oss oftast att längta efter cabernet, och det skadar ju inte med lite omväxling efter den senaste tidens totala tyskdominans med spätburgunder och riesling.

Man brukar ju säga att fruktaromer blir som allra mest eleganta vid den norra gränsen för mognaden. Jordgubbar smakar bevisligen bättre från Norrbotten än från Costa del Sol, men för cabernet går det möjligas gräns längre söderut. Nu har tyskarna ställt saker och ting på huvudet för oss med fullt respektabla bordeauxblandningar från Pfalz - inte minst från Becker och Knipser - men vi vill fortfarande påstå att åtminstone en av de nordliga gränslinjerna för cabernet franc går i Loire. Det är bara de duktiga odlarna som lyckas styra undan för störigare aromer av grön paprika och behålla den lilla uppfriskande gräsigheten.

2008 Cathérine & Pierre Breton Bourgeuil Clos Sénéchal doftar fantastiskt bra. Mot en diskret bakgrund av kaffe, choklad och använda fat finns en osedvanlig friskhet och renhet i vinbärsaromerna. De är inte framskuffade av vinmakning, utan bara finns där på ett självklart och tillbakalutat sätt. Heller inget av den där kombon grön paprika och skokräm som är lite knepig att gilla med cab franc, däremot en tydlig känsla av mineral och en liten antydan till äppelkompost runt hörnet.

När vi smakar handlar intrycken enbart om friskhet, renhet och harmoni. Det är mer fokus på syror än på tanniner - rejält friska syror med en gräsig kant, men utan kartighet. Visst var 2008 ett svalt år i Loire, men Clos Sénéchal är en bra vingård med gamla stockar som ger mogen frukt trots att alkoholhalten stannar på 12%. Till maten sköter sig vinet föredömligt inte minst tack vare syrorna, och precis lika gott är det på egen hand. Ingen slump - Breton gör generellt sett härliga grejor!

Som sparringpartner ställer vi upp 2004 Château Preuillac, Médoc Cru Bourgeois. Cabernet-aromerna är mer likartade än man kunde tro, men så var ju också 2004 rätt svalt i Bordeaux. Utan att veta vad vi har i glasen konstaterar S att det är hälften merlot i vinet. I munnen presenteras en frisk och harmonisk smak med lagom fruktmognad utan tendenser till hål i mitten. Syrorna är lite lägre än ettan, tanninerna lite större utan kantig grönhet, faten lite kryddigare. Den här flaskan träffar mitt i krysset mellan ungdom och mognad, vilket inte innebär någon trist mellanfas utan tvärtom det bästa av båda världar. Inte stort, men jäkligt gott - så här vill vi gärna ha vår bordeaux. Allra godast blir vinet när det får sällskap av en lagom mogen brie.

Vinik PI/SB, 195 kr.
Charles de Gaulle Airport, €19.

ps. Tack Chris Kissack/The Wine Doctor för info.