Nu över till ett mästarmöte vi laddat för. Det är mer än två år sedan vi och vinerna sist sågs, och trots en inte oansenlig behållning blev slutsatsen: locket på, gömma nyckeln. Under tiden har vi haft massvis med glädje av 2005 Berg Rottland som sedan ett tag tillbaka befinner sig i en superskön drickfas (vilket det på sitt sätt egentligen alltid har gjort - nu bara ännu bättre). Kan den fasen möjligen ha infunnit sig även i 2005 Schlossberg? Och 2005 Nonnenberg, är det lika spelbart som sist?
Rögeriet i Skanör är fena på att varmröga lax. Några snittar får vara med som sparringpartner, efterhand också en skummad sparrissoppa. Matchen avgörs halvblint (resultaten från förrförra årets tester kan rekapituleras här och här).
Första glaset har en färgnyans någonstans mellan guldmetallic och platina, lätt grönskimrande och något rikare än grannens. Den vidöppna nosen bjuder på en rik snudd på fet frukt med markörer för hög druvmognad: tropiska inslag som passionsfrukt, ananas och persikokräm. Vi noterar ett klockrent riv av ingefära, dessutom vit mandel, aningar av honung och grönsparris. Inte en skymt av petroleum, ändå massor av mineraler, likt våta stenar och metallfilspån.
Entrén i munnen är inget annat än spektakulär: en smak av enorma dimensioner som vaknat på sitt soligaste och vänligaste humör. Munkänslan är silkeslen med antydan till schpritz. Kombinationen av nästan röd frukt, salter och metaller är helt perfekt. De mogna citrussyrorna är infattade i vinets stora kropp, först i slutet friläggs de med bestämdhet - men inte ett spår av bitterhet står att finna. Längden är påtaglig, våg efter våg av mogna aromer sköljer in.
Intrycken handlar uteslutande om vänlighet och harmoni. Det här måste vara Schlossberg - läget är betydligt varmare än Nonnenberg. Ingen anledning att vänta längre, här är vi pang mitt inne i drickfönstret. En wow-upplevelse.
2005 Rüdesheimer Berg Schlossberg Riesling (94)
Andra glaset är lite ljusare än det första, en vitgul metallic åt platinahållet. Doften är mer återhållsam, dominerad av imponerande mineraltoner med en antydan till flintrök. Fruktaromerna har en svalare citrusprofil utan klara exotiska inslag, istället med drag av örter, nässlor och grönsparris.
Vi smakar. Vinet är stramt och fokuserat som en laserstråle. Syrorna är högre än i första glaset eller åtminstone mer exponerade, samtidigt som de lätt kryddiga mineralerna är tydligare eftersom frukten är slankare, men rejält intensiv och fortfarande åt det knutna hållet. Smaken har en fantastisk, syradriven längd men också en markerad bitterhet som av grapefrukt i avslutningen, lite för mycket för att bli harmoniskt på egen hand. Ett hårdare, slankare vin som tycks komma från ett högre och svalare läge, det måste vara Nonnenberg. Idag är det mer reserverat än för två år sedan och tycks behöva ytterligare ett par års lagring.
2005 Rauenthaler Nonnenberg Riesling (92)
Intressant resultat: ombytta roller, och mer förväntat än hur vinerna visade sig för två år sedan. Schlossberg har vecklat ut sig i hela sin prakt, medan Nonnenberg krupit in i en tjurig tunnel. Ligger ni på 2005 Schlossberg så är det bara å njut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar