tisdag, november 23, 2010
3-betygsviner 23 november
Flight 1
2006 Claremont Reserve Coonawarra Cabernet Sauvignon (16020, 159 kr)
2006 Penfolds Kalimna Bin 28 South Australia Shiraz (16320, 159 kr)
2008 Ridge Geyserville California (90048, 295 kr)
2006 Castello di Fonterutoli Chianti Classico (32130, 289 kr)
2005 Fattoria Le Pupille "Saffredi" Maremma Toscana IGT (99151, 669 kr)
2006 Stag's Leap Wine Cellars "Fay" Napa Valley Cabernet Sauvignon (93004, 598 kr)
Flight 2
2004 Rijk's Tulbagh Cabernet Sauvignon (94211, 219 kr)
2007 Château Canon La Gaffelière, Saint-Émilion Cru Classé (96782, 543 kr)
2007 Château La Fleur-Pétrus, Pomerol (96758, 739 kr)
2007 Château Pontet-Canet Pauillac Cru Classé (96718, 639 kr)
2008 Santa Helena Parras Viejas Colchagua Cabernet Sauvignon (94613, 219 kr)
1991 Château Montus Madiran Cuvée Prestige (199 kr)
Vinerna serverades strax över 12 grader vilket gjorde sniffandet till en riktig utmaning.
Claremonts och Rijk's viner var lite karikatyrartade. Kalimna Bin 28 var direkt anonymt och själlöst i denna version, upprörande trist. 2008 Parras Viejas tog vinbärigheten till rent hallucinogena dimensioner, rätt kul och på sitt sätt gott. 2008 Geyserville doftade galet mycket päron, för övrigt var den igenkännbar som bra zin. Kvällens bästa vin tyckte vi var 2006 Fay. Riktigt klassig och övertygande doft, tanniner av absolut toppkvalitet, generös frukt. Skitgott och maffigt, lite som en dyr modernist från högra stranden.
2007 Canon La Gaffelière övertygade också utan tvekan, men hade en del brända och kolatonade fat som kändes spanska. 2007 La Fleur-Pétrus var elegant och omedelbart drickvänligt i en lättare stil, men knappast värt pengarna om man inte absolut vill ha just det vinet. 2007 Pontet-Canet var knutet och stramt, inte på långa vägar lika kul som nollfyran vid samma ålder, svårt att förutsäga vart det tar vägen. 2005 Saffredi satsade på järngreppstanniner i baroloklass, men hade annars inte mycket annat än fat att erbjuda just nu. 2006 Castello di Fonterutoli framstod som en stram bordeaux på steroider. 1991 Montus Prestige doftade ungefär som en mogen Pegau. Brett, plåster, örter och köttsaft! Mmm....
Har du lust/möjlighet att skriva någon kort notering om respektive vin? Inlägget från 16/11 var klar överkurs och guldstjärna i kanten, men bara någon kort rad om stil, mognad och kvalité för priset vore väldigt uppskattat!
SvaraRaderaGenerellt om 3-betygsomgången: Är det ett privat initiativ eller ordnat av MS lokalt? Hur många är ni på träffarna?
Hoppla, nu börjar det likna något på vinfronten!
SvaraRaderaJag har en La Gaffelière hemma sen en resa jag gjordei somras och skulle väldigt gärna höra vad ni tyckte om den!
SvaraRaderaPontet Canet och Stags Leap "Fay" känns mycket intressanta att få ett kort utlåtande om.
SvaraRaderaClaremont och Rijk's viner var lite karikatyrartade. Kalimna Bin 28 var direkt anonymt och själlöst i denna version, upprörande trist.
SvaraRadera2008 Parras Viejas tog vinbärigheten till rent hallucinogena dimensioner, rätt kul och på sitt sätt gott.
2008 Geyserville doftade galet mycket päron, för övrigt var den igenkännbar som bra zin.
Kvällens bästa vin tyckte vi var 2006 Fay. Riktigt övertygande doft, tanniner av absolut toppkvalitet, generös frukt. Skitgott och maffigt, lite som en dyr modernist från högra stranden.
2007 Canon La Gaffelière övertygade också utan tvekan, men hade en del brända och kolatonade fat som kändes spanska.
2007 La Fleur-Pétrus var elegant och omedelbart drickvänligt i en lättare stil, men knappast värt pengarna om man inte absolut vill ha just det vinet.
2007 Pontet-Canet var knutet och stramt, inte på långa vägar lika kul som nollfyran vid samma ålder. Svårt att förutsäga vart det tar vägen.
2005 Saffredi satsade på järngreppstanniner i baroloklass, men hade annars inte mycket annat än fat att erbjuda just nu. 2006 Castello di Fonterutoli framstod som en stram bordeaux på steroider.
1991 Montus Prestige doftade ungefär som en mogen Pegau. Brett, plåster, örter och köttsaft!
Mmm....
Fredrik - det är en praktisk 3-betygskurs arrangerad av Stockholmssektionen. Provningsledare är Peter Axelsson och Johan Tarmet. Vi är 12 provare som ses 12 gånger, provar och diskuterar 12 viner åt gången. Kul!
SvaraRadera