lördag, mars 20, 2010
2004 Tenuta San Giorgio Ugolforte
Brunello di Montalcino från en hallstämplad årgång låter ganska lockande, eller hur? Åtminstone för gamla aficionados som oss.
Men rätt mycket vatten har hunnit rinna under broarna sedan vår kärleksaffär med Montalcino började, där nere i fortezzans källarsvalka. Efter målmedveten marknadsanpassning till miljontals amerikanska kunder, och en saftig vinskandal senare, är brunello-etiketten inte längre den mest kassaskåpssäkra garantin för klassiskt vin.
Tenuta San Giorgio är en helt ny bekantskap för oss, vi har inte ens hört namnet förut. Guido Folonari odlar 10 hektar vinmark i sydöstra delen av appellationen, nära Castelnuovo dell'Abate, på höjder mellan 350 och 450 meter. Jordmånen blandar kalkgrus och tuff, precis som sig bör. Skördettaget ligger på 50 hl/ha, relativt högt får man säga. Musten jäser i rostfritt med temperaturkontroll och det färdiga vinet mognar inledningsvis under ett år i små franska ekfat, varav hälften var nya. Reglementet säger tre år på fat, så de följande två åren spenderas i stora slavonska ekståndare. Efter buteljering intar flaskorna ryggläge under ett år innan det är dags för vinet att nå marknaden.
Vid karafferingen doftar 2004 Tenuta San Giorgio Brunello di Montalcino Ugolforte av katrinplommon, söt piptobak, farin och rostade toner. Hmm, här är det faten som snackar! I glaset får vi en god röd sangiovese-frukt som liknar sötsura körsbär, med tydliga tillägg av kryddnejlika, muskotnöt och mandelmassa. Det är fortfarande redigt med ek i presentationen men vi gläds åt hur terroiren trots allt går igenom. Det blir pluspoäng för bittra örter, kalkgrusjord och finessrika kronblad av ros. En puff rök tar oss tillbaks till faten och S avslutar sina noteringar med ett tydligt, volatilt drag av söt salubrin.
I munnen öppnar aromerna ganska intensivt, och mittsmaken är en mjuk och slank historia där syran går före. Tanninerna är relativt lätta och bjuder inget nämnvärt motstånd. Det finns däremot rätt duktigt med ek som adderar sötma, munkänsla och kryddighet men vi kan inte låta bli att notera hur frukten liksom inte riktigt fyller ut kostymen. Avslutningen tar en sväng i orientbasaren innan eftersmaken slutar på helt anständig medellängd.
Vi hade förstås hoppats på mer. Det är ett behagligt vin och det smakar gott, men levererar ändå rätt lite pang för pengarna och blir till slut aningen menlöst och opersonligt. Det är en bra bit kvar till toppklass i Montalcino - hur den smakar kan man läsa här och här, exempelvis 2004 Donna Olga var helt andra doningar. Räddningen är syrorna - utan dem skulle spelet vara över - men vi får vara försiktiga med temperaturen, annars blir vaniljsötman lite i kletigaste laget. Det är svårt att se någon längre framtid för det här vinet - med sina lätta, uppmjukade tanniner tycks det inte vara byggt för lagring. Men istället fixar det lammkotletterna redan ikväll, och det är ju inte det sämsta. Drick nu. (89)
ps. Nya 225-liters barriques är en varningsklocka i Montalcino. Kolla efter stora slavonska botti på 20-100 hektoliter istället...
Vilka är era favoriter bland klassiska brunelli?
Jag erkänner, kombon av barriques, ett relativt högt uttag, okänt namn och priset fick mig att titta åt annat håll - trots 2004, trots att jag fortfarande är en sucker för brunello.
SvaraRaderaNånstans trist att det verkar ha varit ett klokt beslut.
Klokt, Henrik. Ändå har de flesta bara vänliga saker att säga om vinet. WS ger 90, WA delar ut 91, och Decanter är positiva på sitt vanliga stjärnmanér. Ulf Jansson ger betyget 16 med minus för prisvärdet och Jack Jakobsson 16,5. Ingen stör sig på faten som vi gör, åtminstone inte uttalat. Men så är vi också mer subjektiva när vi skriver, och vi vet ju vad vi själva söker i en brunello. Stilen är det allra viktigaste när det kommer till ens egen personliga behållning...
SvaraRaderaMen så har vi det där med vinets status och pris. En brunello nollfyra ska ju för bövelen vara värd 92-93 pinnar eller minst 17 munskänksdito! Allt annat är rena underprestationen!!! ;-)
Jakten går vidare...
Det ni skriver trycker ju inte på mina knappar alls. Visst, jag kan stå ut med lite ek i vinet, men inte till den grad att en brunello blir sötfjäskig. Jag jagar blommor som växt under körsbärsträdet bredvid tobaksplantan och vinet ska vara så mineraligt att körsbären smakar som om de krossats av sten. Syrorna ni beskriver ska givetvis finnas med, men i en 04:a förväntar jag mig åtminstone att tanninerna bjuder lite motstånd.
SvaraRaderaDen där Donna Olgan låter som full pott - liksom en del som Töpfler tillhandahåller.
Provade en helt fanatiskt bra brunelli på vår sommarresa i Toscana.
SvaraRaderaSesta di Sopra Brunello 2004, priset var 40€ på plats så tyvärr blev det bara 2fl men hade gärna fyllt på rejält av den. Lagrad på slavonian botti såklart. Deras rosso låg däremot på barriques vilket var helt ok.
Favoriter bland de traditionella är Salvioni, Cerbaiona och Costanti. Soldera är ju också grym, precis som hans priser!! Viss del på barrique modell större (600l) tycker jag funkar bra o det kväver inte frukten. Jag skall dit i Maj o hoppas att få prova många Riserva 2004!
SvaraRaderaI somras var 2004 Col d'Orcia typisk med viss mognad, bra syra och drag i tanninerna. Den finns kvar och borde hålla än, fast jag tycker att brunnello ofta har ett kort liv på flaska innan frukten helt försvinner.
SvaraRaderaVi håller oss som bekant hellre uppe i Nordväst, där det är bättre bett i tanninerna. Men om det nu nödvändigtvis skall vara "taniga toskanare" (som Patrik på "Italienska viner" så träffande uttryckte saken) kan vi ändå rekommendera Tenuta Il Poggiones Brunello i årgång 2004. Vi är inte ensamma om att tycka om den (Galloni 95) men den finns dessbättre i rätt stor upplaga (ett par hundra tusen flaskor tror jag). Enbart bottilagrad förstås.
SvaraRaderaVi köpte våra testexemplar här för 28.65 € per styck (plus 8 € för transport av två flaskor Sverige)
http://www.vinexus.de/Home.html
och köpte sedan fler (plus lite annat smått och gott) för 26.90 € per styck här (16 € för transport av upp till 18 flaskor till Sverige)
http://www.lakaaf.de/