fredag, juni 05, 2009

2006 Domaine du Pegau Cuvée Reservée


Kvällen startade med en skakig apéritif och tog sig upp mitt på banan lagom till maten - men ska det bli toppklass till ostarna får vi nog satsa på säkert kort. När vi nyligen deltog i Origos sortimentsprovning var dagens allra vackraste doftupplevelse regisserad av Laurence Feraud på Domaine du Pegau - 2006 Cuvée Reservée. Det blev dubbel kärlek vid första nosdoppet - och återseendet ska visa sig bli lika ljuvt för oss båda...

2006 Domaine du Pegau Châteauneuf-du-Pape Cuvée Reservée har en doft som återigen förtrollar oss fullständigt. Så komplex, så förfinad, så visuell. På den inre biografen rullar en cinemascope-film från Vaucluse. Aptitretande syrliga aromslingor av sura röda körsbär, citroner, apelsiner och lite oväntat - de kanderade svarta vinbär man kan hitta i finlandias marmeladkulor. En härlig knippa av färska örter: oregano, lavendel, citronmynta, citronmeliss, citrongräs, ängssyra. Milda kryddtoner, tobak, läder och mandelmassa från faten. Så snyggt!

Och det bästa av allt - det smakar som det doftar. Inget snack om löften och kanske någon gång i framtiden - det här vinet hänger ihop, det är helt vidöppet nu. Lent, aromrikt och läskande apelsinsyrligt med en formidabel känsla av örter och mineraler. Varmt men inte eldigt (14%), fruktigt men inte sött eller syltigt, lättfotat som yster dans på midsommaräng. Efterlämnar en skön känsla av tradition. Många som fallit för châteauneuf kanske förväntar sig ett tätare och kraftigare vin med mer kraft och större tanniner, men det fina i kråksången är att aromerna är så rika och saftiga utan att vinet är det minsta tungt - liksom Delas 2004 Hermitage Les Bessards, för att plocka en långsökt jämförelse ur högen. Men det här är nog ännu bättre. Det lär bli extremt svårt att spara några flaskor, men då har vi ju de tuffa nollfemmorna istället. Mitt i prick för oss - vi är kära. (94)

2006 Domaine du Pegau Châteauneuf-du-Pape Cuvée Reservée

9 kommentarer:

  1. Jag sitter med exakt samma vin i glaset hemma och funderade på hur jag skulle skriva min kärleksförklaring.

    Jag tycker det är kalasgott, superbt, och jag vet inte hur jag ska låta bli att lukta på och dricka upp hela flaskan.

    Kärlek vid första klunken

    SvaraRadera
  2. Vi har tyvärr redan druckit upp. Sista skvätten satt vi bara och sniffade på som fåniga. Det blir fler inom kort.

    Vi korkade upp en 2006 Mont Olivet, väldigt dumt egentligen. Halva priset, halva upplevelsen (högst). En flaska räcker som bekantskap - problem med balansen i det vinet, för låga syror.

    SvaraRadera
  3. Oj! :-)
    Synd att man var på resande fot i måndags och inte hade möjlighet att köa till släppet.
    Jag åker till Skåne igen i nästa vecka, hoppas att någon av de 13 flaskor som saldot anger för Hansa finns kvar tills dess.

    Här hemma har vi just avslutat en Clos Henri Pinot -07, till majskyckling med vitlöks- och dijonsenapssås. Mycket trevlig Pinot, många gånger bättre än den
    DeLoach OFS från Russian River vi gav oss på förra helgen. Den var mest en otäck blandning av lakrits och alkohol och inte mycket mer.
    Det är svårt att hitta en vettig PN under 300 kronorsstrecket. Clos Henri var igen en mycket trevlig bekantskap.
    Förutom det självklara men kostsamma så känns Nya Zeeland klart intressant när det gäller Pinot. Men det gäller att hitta rätt, till dem som inte tror att mer med automatik är bättre.

    /Janne

    SvaraRadera
  4. Det var inte alls dumt att höra, Janne! Vi beställde ju 2006 Clos Henri, men fattade snart att det var 2007 som skulle levereras. Nu ser vi fram emot att få smaka...

    SvaraRadera
  5. Skönt besked på Clos Henri angående 07 Janne. Jag fick ju också några sådana, även om det inte var vad jag beställde.

    FV, skillnaden är att ni är två som avslutar en flaska :-)
    Men jag njuter av varje sipp.

    Sedan har jag ikväll sett filmen Bottle Shock. Hmmm. Nja.

    SvaraRadera
  6. Jag hade redan hunnit glömma att det var 06 Clos Henri jag trodde mig beställt.
    Det är förvirrat med årgångarna nu. SB listar både 05 och 06.
    05 i BS och 06 som tillfällig med 6 flaskor kvar på Regeringsgatan.
    På P&S hemsida så listar de 2006.
    Beställer man får alltså 07or.

    Jag kan inte peka ut något kvalitetsskillnad mellan 05 och 07. Men det var ett år emellan och inga anteckningar. Jag minns 05an som ett vin med trevliga mognadsdrag för ett år sedan. 07an känns ung nu, men bra som sagt. 06 har vi alltså inte druckit, och det var ju den ni skrev upp;-)

    SvaraRadera
  7. Hej alla!

    Testa även deras sauvignon blanc som är så fransk och på samma gång nya zeeländsk som man kan önska sig! Visst är där lite paprika i den men att det är en fransos bakom vinet är det annars inget snack om!

    Niklas J

    SvaraRadera
  8. Mmm, underbart med lite försommarkärlek. Pégau är verkligen en favorit, och den där lättfotade tyngden är Laurence fenomenal på. Det låter som man inte skall missa att prova innan det knyter sig. Och precis som ni skriver - det finns ju andra årgångar man kan spara.

    SvaraRadera
  9. Fick CLos Henri blint på en middag, och blev positivt överaskad.
    Beträffande "paprika" i Sauvignon Blanc är det en naturlig karaktär som jag tycker hör hemma i dem. Sedan kan man ju tycka om det eller inte. På grund av betydligt starkare UV-ljus, soliga dagar och svala nätter på Nya Zeeland, bildas större koncentrerationer av methoxypyrazine än i Sauvignon Blanc från Frankrike, Österrike, Sydafrika eller Chile. Därmed blir de alltid mer "övertydliga" på samma sätt som Cabernet i Chile blir. Typisk med andra ord.

    SvaraRadera