torsdag, januari 22, 2009

Gambero Rosso 2009 - Seminarium


Ett fantastiskt eftermiddagsljus genomlyser rummet och får vinernas färger att glöda. De tjugo vinerna kommer från mellersta Italien och är ordnade i grupperingar efter ursprung. Inledningsvis provar vi sex viner från området Chianti. Därefter kommer en höjdpunkt i form av fyra brunelli med ett par utmanare från närliggande områden. En kvartett från kustområdet och sydvästra Toscana följs av två umbrier. Slutligen tar vi båten till Sardinien och får en bekräftelse på tisdagens intryck.

2006 Cabreo Il Borgo Toscana IGT (Folonari) är tjugoförsta årgången av denna supertuscan från Montefioralle ovanför Greve in Chianti. Mestadels sangiovese, 30% cabernet sauvignon bidrar med färgdjup, blåtoner och typisk druvkaraktär. Grusdamm, cassis och fatkryddor på nosen. Modern smak, sammetsmjuka tanniner, mycket bra frukt, god medelhög syra, bra bett, någon bitterhet. Bra!

2005 Chianti Classico Riserva DOCG (Il Molino di Grace) har en del gröna toner från året 2005 som hade problem med regn och kyla, speciellt i chianti: stjälk, ört, gräs, men inte oangenämt. Stramare, tuffare, typisk sangiovese. Högre syra, lättare tanniner, slank kropp. Delikat och ursprungstypiskt. RS/PI/Sigva 215 kr.

2005 Badía a Passignano Chianti Classico Riserva DOCG (Antinori) har en fin nos med tobak, lagerblad, diskret stall och rökiga, klassiskt snygga fattoner. En skvätt cabernet/merlot har hittat ner i sangiovesen. Mjuk syra, bra kropp, bra tanniner med eksträvhet. En riktigt trevlig chianti-nollfemma, kul! BS 319 kr.

2005 Mormoreto Toscana IGT (Frescobaldi) blandar merlot och cabernet sauvignon. Rökig doft med smörkola, fat, och druvtypiska drag. Modern, mörk och runt chokladig merlotstil med mjukare syra och rejält med ek. Framträdande, sträva ektanniner. Nja...här blir det pass för oss, utan tvekan.

2006 Pugnitello Toscana IGT (San Felice) är något så kul som första smakprovet på en ålderdomlig druva från chianti, som räddats till vår samtid genom experimentodlingar som San Felice bedrivit i samarbete med universitetet i Florens. Druvan är känd för sin låga avkastning, vilket förklarar varför den ratades när kvantitet var parollen. Här finns en mycket elegant, ja rent av ljuvlig doft: blommighet av viol, balsamiska noter och cassis. Smaken är lätt att tycka om - stor, aromatisk, lagom mjuk och behaglig med hög, frisk syra. Går utmärkt att dricka redan nu. PI/Winehouse Bilberg. 344 kr.

2005 Romitorio di Santedame Toscana IGT (Ruffino) är en supertuscan från området mellan Castellina in Chianti och Barberino Val d'Elsa. Högt belägna vingårdar, 450 meter. 60/40 colorino/merlot. Doften ger plommon, björnbär, smörkola, vanilj och tydlig karaktär av rostade fat. Bra balans i smaken, bra syra, mörk frukt, välgjort för året. Gott! RS/PI/Philipson & Söderberg. 445 kr.


2005 Antica Chiusina Vino Nobile di Montepulciano (Fattoria Del Cerro) är den vingårdsbetecknade toppetiketten från traditionella Del Cerro, sedan länge del av koncernen Saiagricola. Detta vin är ambitiöst, men vill kanske i mesta laget. Doften är knepig med rök och lite reduktivt stink. Smaken är rejäl, tuff och rustik med stadiga syror och rediga tanniner. Ärligt och grovhugget i stilen. Tyvärr har vinet blivit lite väl dyrt, för tio år sedan gick det för under hundringen på SB, i Köpenhamn i somras - hela 379 DKK. PI/Red and White.

2004 Brunello di Montalcino Donna Olga DOCG (Tenuta Friggiali e Pietranera) är egendomens toppvin från två vingårdar på 500 meters höjd i västra delen av Montalcino. Färgen är förhållandevis mörk med ungdomlig blåton. Doften är knuten men mycket snygg: tobak, jord, bittermandel och mörka sura körsbär. "Wild cherries, amarena cherries", säger Daniele Cernilli. Det finns också subtila övertoner av blommor och mint. Vinet uppför sig extremt bra i munnen, med massor av fantastiska, finkalibriga tanniner och tuggbar sammetslik struktur som sömlöst övergår i en utmärkt och mycket lång eftersmak. Framtidspotential är att uttrycka sig försiktigt. Suveränt källarvin med storslagna utvecklingsmöjligheter är nog en riktigare beskrivning. Vinet smakades vid två tillfällen under dagen med konsistenta intryck. PI/Quid Vis Vin.

2001 Brunello di Montalcino Villa Poggio Salvi Riserva DOCG (Biondi-Santi) är ljusare rödbrunt med orangea reflexer. Om vinet har sparsamt med extrakt så är aromatiken desto större. Eteriska, balsamiska noter, sandelträ, slånbär står ut i en komplex helhet. Fantastiskt gott att sniffa på! Smaken är fint syrlig, traditionell och elegant med mjuk munkänsla. Eftersmaken är mycket lång och mycket läcker. "Burgundian", säger Daniele Cernilli. Ett av dagens stiligaste viner, säger vi. BS/Hjo Grosshandel.

1999 Brunello di Montalcino Poggio all'Oro Riserva DOCG (Castello Banfi) har en ljusare svartröd färg och bjuder på knäckiga, rostade toner och alkoholdrivna, pastilliknande fruktaromer av körsbär och hallon. Daniele Cernilli preciserar: vilda körsbär i kirsch, och Mon Cheri-körsbär i choklad. I smaken finns rejält med mjuka tanniner i en stor, potent kropp som solat sig varm på distriktets sydsluttningar. Bredbent frukt och eldighet - detta är vad James Suckling kallar "a powerhouse brunello". Daniele Cernilli kallar det "Tyson" och påpekar att det är skilda världar i de olika glasen. Vi drack ju rätt nyligen nittiosjuan, i fortsättningen lämnar vi vinet till den amerikanska målgruppen...

2004 Brunello di Montalcino Sugarille DOCG (Gaja) får en så pass grundlig föreläsning att vi knappt hinner bilda oss en uppfattning. Resonemanget är följande: Gaja gillar tanniner, därför får vinet en betydligt längre macerationstid än vanligt. Därigenom urlakas enorma mängder aggressiva tanniner. Resultatet blir atypiskt för brunello, men ett typiskt Gaja-vin i piemontesisk stil. Doft: ljusa sangiovesekörsbär, tobak och ek. Smak: gommen förvandlas obönhörligen till ettans sandpapper. Lagras länge, länge. Nollettan finns på SB för 775 kr.

2004 Lombrone Montecucco Riserva DOC (Colle Masari) kommer från samma producent som det ganska berömda toppvinet Grattamaccho. Druvorna är 80% sangiovese och 18 månader på ekfat. Cernilli vill uppmärksamma oss på att denna appellation som ligger strax söder om Montalcino kan ge oss likartade upplevelser till en tredjedel av priset. I glaset bjuds solvarma sangioveseparfymer och rostade fat, och smaken känns också varmare och eldigare än brunello i allmänhet gör. Men det behöver man inte hänga upp sig på, vi är ju på väg mot södra Toscana. Även om vinet är varmt i stilen smakar det riktigt bra, det är sötfruktigt och generöst med sköna tanniner och ös i aromerna. Även nollfemman smakades under dagen med liknande goda intryck. PI/Jakobsson & Söderström. 174 kr.


2005 Saffredi Maremma Toscana IGT (Fattoria Le Pupille) tar oss ända ner till södra Toscana. Färgen är ljusare rödbrun. Doften känns precis som om man blandat cabernet med grenache - vilket ju är precis vad man gjort. Druvmixen är nämligen cab/merlot/alicante. Alicante är synonymt med grenache, berättar Cernilli. Liksom bovale tydligen är synonymt med syrah, inte bobal som vi fick för oss i tisdags. Fruktkaraktären är solmogen och lite syltig, som koncentrerad saft. Lädersaft! Smaken är mycket fruktig, något eldig med vinbär, korinter och grillvänliga grenachehallon. Pepprig avslutning.

2006 Guidalberto Toscana IGT (Tenuta San Guido) är andravinet till det berömda Sassicaia. Druvmaterialet är 80% cabernet och 20% merlot. Stilen är betydligt svalare och mörkare än föregående, med ljusare stråk av hallon och lite stall. Vinet är purungt, kraftfullt och rätt svårbedömt i dagsläget. Vi hade tänkt handla men står nog över. Inte så kul som förväntat efter höga poäng. SB 96432, 295 kr.

2004 Petra Toscana IGT (Petra-Contadi Castaldi) är resultatet av en väldig massa pengar: italiensk industrimagnat bygger sanslös arkitektritad anläggning i trakten av Suvereto i Maremma och anställer vinmakaren från Château Ausone. Nu jävlar ska här göras vin i världsklass! Vi får en klassisk bordeauxnäsa som omöjligen skulle placeras i Italien blint. Nej, det här är faktiskt Saint-Emilion. Komplex, elegant doft med ceder, ljus virginiatobak, ädel nyriden springare och röd sammetsfrukt. Smaken är mycket välbalanserad, elegant, absolut inte tung eller överextraherad. "Mediterranean Saint-Emilion", säger Cernilli. Fantastiskt gott, säger vi. PI/A-Wine. 580 kr.

2005 Rocca di Frasinello (Castellare di Castellina - Eric de Rothschild-Lafite) är en snarlik supersatsning i Maremma, ett joint venture mellan Castellares Paolo Panerai och Lafites Eric Rothschild. Även här figurerar en världsberömd arkitekt, Renzo Piano, och samma vinmakare som gjort föregående vin. Druvmixen är 50% sangiovense och 25/25 cabernet/merlot. Planteringarna är från 2000, fortfarande unga. Årgång 2005 var inte alls så problematisk vid kusten, druvorna mognade bra pga närheten till havet. Doften är bordeauxlik med elegant stallighet och tobak, mint, ceder, cassis och blommiga övertoner. Likväl finns mycket sangiovesekaraktär och sydlig värme. Balanserat, stiligt vin utan för mycket fatrostning eller extraktion. Konkurrenten Petra vinner nog ändå, än mer elegant från en bättre årgång. Under dagen provade vi även andravinet 2005 Le Sughere med i stort sett lika positivt intryck. Båda bör vara mumma för bordeauxvänner.

2003 Rubesco Vigna Monticchio Torgiano Rosso Riserva DOCG (Lungarotti) liknar på många sätt en heltraditionell chianti riserva. Blommig, rökig, elegant doft med te-toner. Mycket behaglig, harmonisk, mognande smak utan de torra, hårda värmestressade tanniner som året ibland gav. Här bjuds elegans och en känsla av tradition och ursprung. Burgundisk, säger Daniele Cernilli. 2001 finns just nu på rea, stark köplust infinner sig. SB 96251. 279 kr.

2005 Sagrantino di Montefalco 25 ANNI DOCG (Arnaldo Caprai) har en särpräglad doft av aska och mörk lockande björnbärsfrukt, med parfymerade, blommiga övertoner. Vinet bjuder på en oerhört tuff smak som faktiskt gör ont i munnen. Dagens värsta tanniner golvar smaklökarna totalt. Mr. Gambero Rosso säger: "these are the world's most tannic wines, if you like tannins, this is your wine". Någon frågar hur mycket tid som behövs för att tämja bestarna. "10 years minimum", blir svaret. Lamm med mycket kryddor rekommenderas som matchning.

2004 Turriga Isola dei Nuraghi IGT (Argiolas) ser fin ut med sin mörka glans och har en fantastiskt fin, balsamisk nos med cassis, eucalyptus, örter, tobak och grenachetypiska drag. Så fin!! Frukten är stor med enorma, mogna tanniner och viss bitterhet i avslutningen. Fantastisk potential, den bästa unga Turriga vi provat. Precis lika goda intryck som under gårdagens provning. Vi ser fram emot en lansering.

2003 Marchese di Villamarina Alghero DOC (Sella e Mosca) bjuder på cabernetdruva i en fin, druvtypisk näsa. Ceder, rökelse, jazztobak, örter, svarta vinbär, balsamiska noter. Smaken är medelfyllig, läskande och saftig med måttliga tanniner och avrundande lakrits. En mjuk karaktär av fruktuppkok är typisk för året, men den sardiska havsvinden hindrade övermognad. Trevligt, vänligt vin som lämpar sig att dricka nu.

60 minuter (eller blev det snarare 90?) och 20 viner. Wow, vilken genomdragning! Krävande att både lyssna på föredraget och ha fokus på egna intryck i glaset samtidigt. Smaklökarna är nere för räkning och kravlar ut ur lokalen. Rast, vila och en stunds eftertanke...

10 kommentarer:

  1. Wow - vilken uppvisning! Dels vinerna förstås, men framförallt noteringarna. Tre minuter per vin och jag hade suttit och kliat mig i huvudet vid datorn med en anteckningsbok fylld av identiska variationer på frukt och fat... Bravo!

    SvaraRadera
  2. Hmm, om det nu var en befallning jag utdelade tidigare, om jag nu vore general, skulle jag ge er en skapligt lång permission.
    Som tur är, är jag inte general ...
    Tack, kan jag väl säga däremot, stort tack.
    Härliga notes, trots att de bekräftar något jag anade om Biondi-Santi. Försökte för ett par veckor sedan beställa Biondi-Santis Brunello 2001 - slut.
    Förstår inte varför jag var så himla långsam, för den har funnits ett tag.
    I övrigt, de där Maremma-projekten låter intressanta, hoppas bara att någon också fullföljer den italienska traditionen så att Maremma inte bara blir Bordeaux 2.0 (eller om det nu är 7.0 ...).
    Kanske man kan trösta sig med Donna Olga och Pugnitello?
    Sagrantinon, vill minnas att Nettare-Anders menade att den behövde 50 år snarare än tio. Jag kommer inte att ta reda på vilket för egna pengar.

    SvaraRadera
  3. Sagrantino di Montefaslco från Arnoldo Caprai är det perfekta vinet för hängivna tannin-fetischister.
    Jag har provat vinet på korsan och tvärsan i de flesta årgångar. Riktigt bra frukt, fruktansvärda tanniner. Och i min kristallkula kommer frukten plana ut och torka in innan tanninerna är tämjda.
    Ett gott råd - dekantera minst 30 minuter före servering, helst 1 timma, och servera vinet till mat med något fett och krämigt tillbehör. I annat fall kommer tanninerna aldrig att upplevs behagliga.

    SvaraRadera
  4. Och jag som gått och fingrat på en av Caprais nollettor... lika bra att fundera på något krämigt.

    SvaraRadera
  5. Trevlig läsning. Fortsätt så!

    SvaraRadera
  6. Det är vad jag kallar riktiga notering...inte en enda siffra;) Bravo! Starkt att få till träffsäkra noteringar utifrån förutsättningarna. Fantastiskt jobb!!

    SvaraRadera
  7. hejsan,

    kan du maila din adress till: Pia@tailsweep.com
    det gäller annonsering på bloggen.

    /Pia

    SvaraRadera
  8. Fantastisk läsning som ger mersmak! Jag blev speciellt glad att se Romitorio di Santedame uppe för ventilering då jag köpte med mig några flaskor då jag bodde på Romitorio förra våren. Då köpte jag 01:an och de ligger fortfarande hemma och väntar. Vad tror ni? Är det läge att knäcka?

    SvaraRadera
  9. Bravo, som vanligt fantastiska noteringar. Och bra viner!

    SvaraRadera